Industrin måste vara bäst i världen

1
1751

Industrin står inför att moderniseras med robotar och smarta fabriker. Sverige bör utnyttja det för att bygga upp sin industri och ta tillbaka konkurrenskraft. Det var bilden som tonade fram när industriföreträdare och politiker träffades på Industridagen i Södertälje i går.

– Vi står inför den fjärde industriella revolutionen, sade Johan Ekesiöö från Industrirådet som var värd för Industridagen som i år hölls i Södertälje.

Den fjärde industriella revolutionen efterträder de tre första som representeras av ångmaskinen, elen och datorerna. I princip verkade alla talare överens om detta. Denna kommande industriella revolution utgörs av robotar och smarta fabriker där maskinerna själva, med hjälp av inbyggd intelligens, tillverkar produkterna och där människorna snarare står för mer övergripande uppgifter som design, strategi och övervakning.

Den här utvecklingen kan ge Sverige, som länge ha förlorat industrijobb till Asien, en chans att ta tillbaka jobbskapande industri. En sådan ny industri kan skapa välstånd i Sverige, men ställer också nya krav. Martin Lundstedt, vd för Scania i Södertälje, tog sitt eget företag som modell för framtiden.

– Det gäller inte att vara bäst i Södertälje, sa han. Det gäller att vara bäst i världen.

Han var också den första av flera talare som sade att skillnaden mellan produkter och tjänster är på väg att försvinna, att tjänster i allt högre grad säljs tillsammans med produkterna. Med den nya industrin försvinner undan för undan också skillnaden mellan ”blue collar” och ”white collar” det vill säga skillnaden mellan arbetare och tjänstemän.

SVENSKarna vet  att industrin är viktig

På Industridagen presenterade Industrirådet en undersökning om hur svenskarna ser på industrin. Läs mer om undersökningen här.

Svenska folket om industrins betydelse

Leif Johansson, styrelseordförande i AstraZeneca och Ericsson och före detta vd för AB Volvo, argumenterade för att Sverige behöver investera kraftigt i industrin för att behålla konkurrenskraften. Men han betonade likafullt behovet av bra folk, och sa att AstraZeneca numera faktiskt lockar till sig utländsk personal till Mölndal tack vare den svenska barnomsorgen.

Han sade att han kände en kärlek till industrin och drog sig till minnes hur det var att montera kontakter och pedaler på Volvo PV när han var ung. Och så konstaterade han att flera av de moment som han utförde på produktionslinan i dag utförs av robotar, och att det har bidragit till bättre bilar.

Men han sade också att allt prat om det så kallade postindustriella samhället retar honom, att han rentav blir ”röd på ryggen av det”. Industrin har aldrig varit på väg att försvinna. Vi behöver ju saker och någon måste tillverka dem.

Även han landade i att produkter och tjänster numera hänger intimt ihop. Han exemplifierade med Ericsson som fakturerar mer för tjänster än produkter, och där hälften av produkterna dessutom är datorprogram som egentligen är till hälften tjänster.

Han avslutade som industrimän ofta gör, med att varna politikerna, för att inte lägga ut för stor politisk osäkerhet, för då tenderar företagens styrelser skjuta upp viktiga beslut i väntan på mer klara besked.

– Världens enklaste beslut är ”vi tar det på nästa styrelsemöte”, sa han.

Efter Leif Johansson konstaterade statsminister Stefan Löfven att Sverige en gång var rankat som världens konkurrenskraftigaste land, men att vi nu har halkat ner till tionde plats. Han betonade också hur viktig industrin är om landet ska ta sig upp på toppen igen. Runt en miljon svenskar jobbar i industrin eller i företag som servar den. Han såg framför sig en kraftig ökning av antalet industrirobotar och en omfattande digitalisering av produktionen. Med fabriker som drivs av smarta maskiner kan vi få en mer flexibel industriproduktion.

– Arbetslöshet skapas inte av ny teknik, sa han, den skapas av gammal teknik.

Däremot ville han förenkla processen för hur staten ger bidrag till nystartade företag. Han var inte nöjd med de många olika systemen som finns i dag.

– Det är en misch-masch, sa han och fyllde i att han vill styra om statligt riskkapital till de tidiga skedena i startupbolagens tillblivelse. Det är då de behöver kapital, i senare skeden finns det privata pengar.

Annie Lööf, centerns partiordförande och före detta näringsminister i alliansregeringen, pratade också under Industridagen. Hon räknade upp flera nödvändiga åtgärder för att få fason på svensk industri som till exempel kompetensförsörjningen och som hon sa ”att hitta broar mellan kloka idéer och praktiskt genomförande”. Och liksom Stefan Löfvén tyckte hon att det är för krångligt för företagen att hitta fram till det statliga riskkapitalet. Hon ville förenkla processen.

I en avslutande debatt där bland andra Anders Ferbe, förbundsordförande för IF Metall, och Cecilia Fahlberg från Unionen deltog, kom man åter in på frågan om att skillnaden mellan arbetare och tjänstemän tenderar att försvinna i framtidens industri. Den utvecklingen har redan börjat och kan ha bidragit till att LO-facken krymper medan tjänstemannafack som Unionen växer.

Anders Ferbe skulle säga något och inledde lite pompöst om sitt förbund IF Metall:

– Vi har 150 års historia…

Men då måste en liten djävul ha flugit i Cecilia Fahlberg, för hon avbröt och stack till med frågan:

– Ja, men hur många års framtid har ni då?

Publiken brast ut i skratt, men Anders Ferbe lät sig inte avskräckas. Han vidhöll en positiv grundton inför en framtida robotisering av industrin.

– Jag tror att det som sker är en naturlig utveckling. Vad händer om vi inte automatiserar? Se inte till motsatsen mellan människa och dator, utan se vinsten i kombinationen, sa han.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Om nu politiker från höger och vänster och även företagsledare, är rörande överens om hur viktig industrin är för landet, nu och i framtiden. Varför gör då staten och kapitalet allt för driva industrin ut ur landet?
    Sedan 1970-talet har staten, storföretag och finansbolag tagit en mängd viktiga beslut som leder till att Svenska teknikföretag antingen konkurreras ut eller drivs ur landet. Det finns tusentals beslut, regler och mekanismer som är direkt skadliga för industri och privat företagsamhet i allmänhet. Ingenting görs för att vända detta. Exempel:

    * Världens högsta skattetryck
    * Världens högsta skatter på arbete
    * Ett långtgående sabotage av utbildningssystemet
    * Motarbetande och skamlös exploatering av entreprenörer, forskare och uppfinnare. Håkan Lans är bara ett exempel i mängden
    * Förakt mot kunskap och erfarenhet. Ingenjörskunskap anses inte intressant och ingen vill betala för sådan kunskap och erfarenhet eller förstår värdet av det. Ingen vill låta den som har kunskap bestämma.
    * Makteliten saknar tillräcklig kunskap om teknik och marknadsekonomi. Makten har för många politiker, byråkrater, snackare och bedragare. För få entreprenörer, yrkesmänniskor och doers.
    * Hur många politiker har själva skapat och utvecklat ett privat högteknologiskt företag inom en sektor med global konkurrens. Ingen skull jag tro. Men det är tydligen detta vi ska leva på.
    * Samma fråga kan ställas till management inom stora företag. Extremt få skulle kunna bygga upp och driva ett företag.
    * Sverige har mycket liten befolkning och alldeles för liten inre marknad för att stå på egna ben. Det räcker inte att vara bra, vi måste vara mycket bättre än konkurrenterna. Något i stil med Israel.
    * Svenskarna är bortskämda, lata och lågutbildade jämfört med befolkningen i viktiga konkurrentländer. Efter årtionden of socialistisk indoktrinering. Det talas om kortare arbetstid, kvotering till chefspositioner, höjda inkomstskatter osv. Det går inte ihop.

    Listan kan göras lång. Men det finns en del grundläggande som måste lösas om Sverige skall ha någon chans inom industrins VM. Det är bara att inse.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.