”Vi ser för lite risktagande”

1
1679

Det finns mycket svenska företag kan ta tag i om de vill lyckas stimulera till fler innovationer och idéer bland sina anställda. Någon brist på idéer verkar inte vara problemet, utan snarare brist på ett mer långsiktigt tänk.

På pappret finns det kanske ett bra innovationsklimat på arbetsplatserna. Men tittar vi närmare på hur det ser ut i praktiken verkar verkligheten vara en annan.

Så får nya idéer kraft att växa

Frukostseminariet ”Så får nya idéer kraft att växa” anordnades i Stockholm, onsdagen den 11 februari av Sveriges Ingenjörer tillsammans med yrkesföreningen Innovationsledarna.
Sveriges Ingenjörer anser bland annat att svenska företag bör:

  • Redovisa innovationsarbetet för ägarna i årsredovisningen som investeringar i förnyelse
  • Skapa en policy för hur idéér/koncept utanför företagets kärnverksamhet ska hanteras.
  • Tillsätta innovationsledare i företaget med mandat och resurser och som har ledningens uppdrag att föra nya idéer till innovation.

Fler förslag och hela rapporten ”Ge idéer kraft” hittar du här.

Enligt en enkät som Sveriges Ingenjörer skickade till 108 000 yrkesverksamma medlemmar 2013 och som besvarades av 64 procent, uppgav 17 procent av de svarande att de hade en affärsidé som skulle kunna utvecklas till en ny produkt eller tjänst, antingen inom företaget eller att det skulle kunna ligga till grund för ett nytt företag. Men i en kompletterande undersökning svarade 44 procent av ingenjörerna att de saknade tid för att reflektera kring nya innovationer eller tillvägagångssätt. Över hälften, 51 procent, svarade att det saknas incitament från företaget till den anställde att ta initiativ till innovationer.

Idéarbetet verkar alltså stöta på hinder redan tidigt i processen. Vad man kan göra för att ta vara på alla de idéer och innovationer som finns på svenska företag? Det var temat för onsdagsförmiddagens frukostseminarium i Ingenjörshuset i Stockholm.

Sveriges Ingenjörers samhällspolitiske chef Peter Larsson, som inledde seminariet, talade om att det råder en ”trygghetsnarkomani” i Sverige och frågade sig hur man kan komma bort från denna. I den nya rapport som han presenterade, ”Ge idéer kraft”, har förbundet formulerat ett antal förslag med syfte att stimulera till innovation. Bland annat tycker Sveriges Ingenjörer att företagen ska tillsätta innovationsledare, med mandat, resurser och ledningens uppdrag att föra nya idéer till innovation. Förbundet tycker också att innovationsarbetet ska redovisas i företagens årsredovisningar, som investeringar i förnyelse.

Det svenska innovationsklimatet för startups är bra, tyckte Carlo Pompili, vd och grundare av Telcred, som skapar digitala lås. Men för företag som befinner sig mellan koncept- och lanseringsfasen, något hans företag är exempel på, är det betydligt svårare att få kapital.

En större del av de statliga pengar som satsas i innovation borde hamna i den så kallade sådd-fasen, tyckte Carlo Pompili. Det finns en stor möjlighet att lösa problemet genom att omfördela resurserna, menade han.

– Probleminsikten finns, det finns en massa bra förslag på hur man skulle kunna konstruera det här, men det händer liksom ingenting, tyvärr, sade han.

Historiskt sett har riskvilliga kunder, bland annat staten, varit viktiga för innovationer, något som i dag mycket har försvunnit på grund av till exempel nya lagar, enligt Carlo Pompili. Det borde man kunna göra något åt, tyckte han. Det gäller också privata företag.

– Min erfarenhet är att många storföretag kanske är dåliga på att interna idéer, men även på att hantera de här innovativa bolagen som kommer och säger ”vi har en bra grej”, ”vi vill jobba med er”, sade han.

Budgetar ofta är stela, vilka hindrar snabba beslut och opportunistiska samarbeten, och det funkar inte med startups, menade Carlo Pompili. Han trodde också att finns en viss konsensuskultur och en viss feghet kring att våga satsa på innovationer.

Hans konkreta tips till företagen var enkelt.

– Gör någonting!

Politikerna verkar vara överens om att detta är ett problem och att man bör omfördela resurserna och strukturera på ett bra sätt. Det handlar om att genomföra någonting nu, avslutade Carlo Pompili.

Mats Magnusson, professor i produktionsinnovationsteknik på KTH, såg framför allt stora problem med tid och risktagande i dagens verksamheter. Han berättade att han saknar risktagande och förståelse för innovationsekonomi, att det handlar om potentiella kostnader, men också potentiella intäkter.

Idéer och kapital finns. Det som behövs är de konkreta stegen för att skapa konkret output av idéerna, tyckte Adam Scheid, grundare av Experimentfabriken och teknolog vid Linköpings tekniska universitet som även sitter i Sveriges Ingenjörers styrelse. Han tyckte också att fler borde våga testa idéer tidigt, i stället för att fokusera på att ta fram helt skottsäkra affärsplaner eller helt perfekta idéer innan man går vidare med innovationer. Adam Scheid såg också ett värde i att näringsliv och akademi har ett ökad utbyte.

– Lyckade start-ups är i regel inte de som kommer direkt från akademin, utan som har varit en tid även i industrin, sade han.

Det som är påtagligt är bristen på tid, sade Mats Magnusson. Men det handlar om brist på ekonomisk förståelse, förståelse för innovationernas ekonomi.

– Innovationer handlar om potentiella intäkter, potentiella kostnader, sade han.

Missade möjligheter är det dock ingen som hålls ansvarig för, betonade Mats Magnusson.

– Vi hålls inte till svars för vad vi hade kunnat ha gjort. Det gör att vi får för lite tid till innovation och ser för lite risktagande, sade han.

Vi bör ha en positiv inställning till dem som experimenterar och försöker, vilket också innebär att de ibland misslyckas, tyckte Mats Magnusson.

Också Sara Modig, från ModigMinozAB var inne på misslyckanden och vilken roll de spelar.

Risker kan innebära misslyckanden, men misslyckanden, om vi det menar att saker och ting inte blir som vi hade tänkt oss, är inte något dåligt, enligt Sara Modig, från ModigMinoz AB. Misslyckanden kan vi lära oss något av.

– Det finns en rädsla någonstans för att förlora ansiktet, sade hon och föreslog att modiga företag skulle kunna inrätta priser som ”Årets misslyckande” eller ”Årets lärdom” för att visa att man inte alltid behöver ha svaret, och för att på så sätt stimulera till nya idéer och innovation.

Att Google gång på gång toppar listan över var ingenjörerna helst vill jobba trodde Adam Scheid beror på att företaget är känt för sin innovationskraft. Innovation lockar talang till företag och talang skapar innovation, menade han.

Det motsatta, företag som verkar ha inställningen att bara en metod är bra och rätt, lockar inte anställda till att vara kreativa och mer innovativa.

– Det finns inget som är så opeppande som att få höra ”nej, så har vi aldrig gjort förut. Så kan vi inte göra här”, sade Adam Scheid och berättade att den inställningen inte verkar vara så ovanlig, åtminstone inte utifrån vad vänner som har varit ute och jobbat på stora industriföretag berättat.

– Det är något som verkligen måste förändras.

Ania Obminska

1 KOMMENTAR

  1. Jag tror att debatten behöver vidgas: en orsak till kortsiktighet och lågt risktagande är att ägare och företagsledningar i dag har så absurt höga krav på avkastning att det i många fall helt enkelt inte lönar sig att investera. Och det gäller ju speciellt något så osäkert som innovationer. Frågan är om SI kan påverka de ägare som rimligen borde ha ett långsiktigt perspektiv – till exempel pensionsfonderna.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.