Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Teknik & Miljö Entreprenörskap Smarta algoritmer räddar noshörning

Smarta algoritmer räddar noshörning

Tjuvskyttar hotar att snabbt förinta de små bestånd av noshörningar som finns kvar i Afrika. Ett svenskt tekniskt projekt startar nu för att hjälpa till att bevara de stora djuren.

Mobiltelefoner, sensorer och radar med smart mjukvara ska hjälpa nationalparker i Afrika att skydda sina noshörningar och elefanter från tjuvskyttar. Utrustningen ingår i projekt Smarta savanner som drivs av Stimson Center, Linköpings universitet och Vinnova och tolv privata företag.

Stimson Center är en opolitisk organisation som letar fram pragmatiska lösningar på säkerhetsproblem i världen. Det här projektet syftar till att hindra tjuvskytte av noshörningar och elefanter. Stimson Centers säkerhetsanalytiker Johan Bergenäs understryker vikten av projektet. Det handlar förstås om djurens överlevnad men också om att pengarna från tjuvjakten ofta går till organiserad brottslighet och terrorverksamhet.

Projektet startar i reservatet Ngulia i Kenya och bygger på smart teknik som snabbt registrerar inkräktande tjuvskyttar i området. Själva reservatet är cirka en kvadratmil stort och utgör en del av Tsavo West National Park som är ungefär lika stor som Skåne. Reservatet Ngulia har 65 noshörningar kvar, och tanken är att utrusta parkens personal med smarta telefoner med särskilda kartor samtidigt som själva parken förses med kameror, sensorer och radar. Det ska ge de ansvariga officerarna en omedelbar överblick över reservatet.

Även elefanterna i Ngulia jagas av tjuvskyttar. Foto Martin Stenmarck, HiQ

En radar som sveper över hela parken placeras ut och kopplas till datorer med smarta algoritmer som med stor sannolikhet kan bedöma vad prickarna på radarn är. Noshörningar är vanedjur och rör sig i vissa typiska mönster. Även människors rörelsemönster kan utläsas.

Fredrik Gustafsson är professor i informatik vid Linköpings universitet. Han har varit med och tagit fram kravspecifikationerna för utrustningen.

Tillsammans med personalens egna observationer kan särskilda sensorer och larmsystem kopplade till stängslen vid gränsen ge indikationer om att tjuvskyttar tränger in i parken. Vid ett larm om intrång, kan parkens ansvariga officerare kommendera ut vakter som lägger sig i bakhåll för tjuvskyttarna.

I dag råder något som nästan liknar ett krigstillstånd mellan parkvakterna i Afrikas nationalparker och de tjuvskyttar som hoppas tjäna stora pengar på noshörningshorn och elefantbetar. Båda sidor är beväpnade med automatvapen och under de senaste tio åren har runt tusen parkvakter dödats av tjuvskyttar i eldstrider runtom i Afrika. Antalet dödade tjuvskyttar är okänt, men med all sannolikhet mycket större.

– När vi var där senast hörde vi om en attack alldeles innan, där alla tjuvskyttar dödades. En av dem var en militärofficer på ledighet. En annan var en person ur lokalbefolkningen som egentligen skulle jobba som grindvakt, säger Fredrik Gustafsson.

Parkvakter
Parkvakterna som bevakar reservatet Ngulia i Kenya ska få bättre teknisk utrustning till hjälp. Foto Martin Stenmarck, HiQ

Han är medveten om den hårda verkligheten i nationalparkerna, men hoppas att man i framtiden kan lösa problemet på ett oblodigt sätt.

– Vi vill förstås helst stoppa tjuvskyttarna innan de kommer in i reservatet, säger han. Dels ska de veta att området är effektivt övervakat, dels ska vi med hjälp av tidig upptäckt på olika sätt skrämma bort dem innan det bli konfrontation med vakterna.

Problemet är det höga priset på svarta marknaden där ett kilo noshörningshorn kan ge uppemot en halv miljon kronor. Mellanhänderna är många, men även om tjuvskyttarna bara får en bråkdel är det frågan om stora summor även för dem.

– Det är ungefär som om älgarna i Sverige alla hade fem kilo rent guld i kronan. Det skulle nog klia i avtryckarfingret på en och annan här också i så fall.

Hur stor nytta gör sådana här åtgärder som ni nu prövar?
– Det här är ett nytt tänk, säger Fredrik Gustafsson. Men det är mycket som görs nu. Alla möjliga nationer uppmärksammar detta.

Datorprogrammen med algoritmerna är utvecklade av afrikanska programmerare som samarbetar i ett stort nätverk, kallat iHub. För att försäkra sig om att tekniken fungerar korrekt, ska den testas i Kolmårdens djurpark. När allting fungerar rent tekniskt kommer nästa steg. Det saknas till exempel strömförsörjning i Ngulia, men en partner i samarbetat ska leverera solceller, batterier och dieselaggregat som reservaggregat.

Nu i dagarna får ett tiotal ur personalen på Ngulia sina smarta telefoner med en app som ska hjälpa till med att mata in observationer av noshörningarna, ett första steg mot en effektivare bevakning och skydd för noshörningarna.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Det är mycket trevligt att höra att det går att få stöd för ett projekt som syftar på att lösa ett problem någon annanstans än härhemma. Under en lång tid var klimatet styrd av attityden ”charity starts at home”, vilket betydde att man fick inte något stöd för forskningsprojekt vars direkt nyttiggörande skedde utanför Sverige. Jag har i flera omgångar försökte starta forskningsprojekt om användning av kärntekniska metoder (bakspridning av neutroner), som ett alternativ bland många andra, för att hitta begravda landminor. Det finns t ex i storleksordning 35.000 st *minfält* (inte enstaka minor alltså) bara i Bosnien-Herzegovina, hade en besökande post-doc sagt till oss. Men eftersom det finns inga begravda landminor eller minfält i Sverige, var det inte möjligt att få pengar för sådana projekt. Inte bara med användning av neutroner, utan även med ultraljud, radar, termisk strålning m m. Det är kul att man lyckats med projektet Smarta algoritmer för att rädda noshörningar trots att det finns inga utsatta sådana i Sverige. Lycka till med projektet, det låter mycket spännande och det behövs!

Lämna ett svar till Imre Pázsit Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

17
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

Managementkonsulten sadlar om till skådespelare

0
Trivs du med jobbet men drömmer ändå om att göra något helt annat? Det gjorde civilingenjören Annie Dahlin. Nu utbildar hon sig till skådespelare.

Här är kommunerna som kommit längst med klimatanpassning

0
Det är fortfarande få kommuner som kommit igång med ett systematiskt arbete med klimatanpassningar. Bäst är Lomma, tätt följt av Norrköping.
Karin Adelsköld

Har ni kul här, eller?

1
Vad är väl en dag på jobbet? Den kan vara tråkig och trist och... ganska kul. Här ger humorproffset Karin Adelsköld sina tips för en roligare jobbvardag.

Ny studie tar sig an störande ljud på kontoret

5
Det kan vara svårt att koncentrera sig i öppna kontorslandskap. Nu ska forskare undersöka om man kan skapa en bättre arbetsmiljö med hjälp av ljud.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA