Med kommunikation på schemat

Villkoren för att forska förändras. Därmed måste doktorandernas utbildning göra det samma. Chalmers är först i landet med obligatoriska kurser i kommunikation och personlig utveckling. Forskarstudenterna välkomnar förändringen.Villkoren för att forska förändras. Därmed måste doktorandernas utbildning göra det samma. Chalmers är först i landet med obligatoriska kurser i kommunikation och personlig utveckling. Forskarstudenterna välkomnar förändringen.

Efter 30 år i det privata näringslivet såg Britt-Marie Andersson på nära håll hur arbetslivet och villkoren för att forska förändrades. Och det allt snabbare. För ett år sedan lämnade hon läkemedelsindustrin för Chalmers tekniska högskola där hon i dag arbetar med högskolans satsning på att utveckla forskarutbildningen.

– Det ställs allt högre krav på forskares förmåga att samarbeta över gränser, både tvärvetenskapligt och mellan akademi och industri. De flesta forskare som utbildas i dag kommer dessutom att anställas utanför den akademiska världen.

Utöver ämnesdjup och kunskap om hur man forskar, blir det allt viktigare för forskare att kunna samverka med olika grupper inom industrin och i samhället. Det handlar om att utveckla kompetenser i allt från gruppdynamik och projektledning till presentationsteknik.

Det här är en utveckling vi ser ute i Europa och globalt. Chalmers var unika som tidigt insåg att forskarutbildningen måste bli bättre på att förbereda doktoranderna på den arbetsmarknad som väntar efter studierna, säger Britt-Marie Andersson.

Hon har själv upplevt hur det kan vara att ingå i stora projekt i medvind, då det är lätt att svepas med. Då, säger Britt-Marie, är det viktigt att du som forskare vet vad du vill. Och vart. Likaså när du är i ett sammanhang som möter kraftigt motstånd eller upplever misslyckanden. Att arbeta på sin integritet som forskare, ser hon som ytterligare en viktig bit.

Chalmers har liksom många andra svenska högskolor länge erbjudit valbara kurser inom exempelvis presentationsteknik, karriärplanering och etik. Men då lägger man ansvaret på den enskilde forskarstudenten att välja en sådan kurs, i stället för exempelvis en extra fördjupning i matematik.

Nytt sedan hösten 2012 är alltså att det för alla de 170–200 nya doktorander som Chalmers tar emot varje år är obligatoriskt att läsa 15 poäng hämtade från ett utbildningspaket som benämns personlig och professionell utveckling, på engelska Generic and Transferable skills (GTS). Tre kurser, som står för hälften av de totala poängen, är obligatoriska för alla doktorander: Pedagogik, Karriärutveckling och Etik och hållbar utveckling.

Resterande poäng plockar varje doktorand ihop efter eget intresse eller behov bland de kurser som erbjuds.

– Det är viktigt att doktoranderna själva funderar över vad de vill göra med sin karriär, i vilka sammanhang de vill delta och att de får med sig de verktyg de behöver för att komma dit.

Den förändrade forskarutbildningen är som sagt ett sätt att möta nya krav. Men Britt-Marie Andersson är noga med att det också gäller att vara väldigt lyhörd för vad doktoranderna tycker om de olika kurserna i paketet.

– Tillvaron för en doktorand kan vara stressad och tidvis splittrad mellan många olika uppgifter. För att underlätta vardagen för doktoranderna så lyssnar vi in vad som fungerar och inte fungerar, säger hon.

Det innebär också att Chalmers jobbar med att vidareutveckla pedagogiska metoder som gör det möjligt att vara mer flexibel, som till exempel modellen med det omvända klassrummet, the flipped classroom. Genom att ge webbaserade genomgångar som hemläxa istället för att lägga pedagogens undervisningstid på genomgång, kan tiden i klassrummet användas till diskussioner och övningar.

Även om det inte är någonting Britt-Marie Andersson vill lägga ut texten om – det var före hennes tid – fanns det naturligtvis vissa kritiska röster inom Chalmers till att blivande tekniska doktorer skulle lägga 15 poäng på en typ av kunskap ”de väl kunde lära sig i arbetslivet”. Generellt har dock förändringen välkomnats. Framför allt av doktoranderna själva. Kurserna får väldigt gott betyg i de ständiga utvärderingar som görs.

Ett par av rösterna:

”A very good course with very inspiring course leaders that I really recommend to other PhD students. I think the course is relevant wherever you end up in your future life.”

”Excellent. A well-chosen selection of a field that appears huge to me.”

Eftersom det trots allt är 15 nya poäng som ska klämmas in bland de mer traditionella ämnena har Chalmers lagt stor vikt vid att göra studierna så smidiga som möjligt.

Nytt sedan hösten 2012 är också krav på att varje avhandling ska ha en populärvetenskaplig skriftlig sammanfattning. Men förmågan till populärvetenskaplig presentation av sin forskning ska även prövas muntligt. Britt-Marie Andersson letar därför efter fler arenor där doktoranderna kan få öva.

– Vetenskapsfestivalen här i Göteborg är ett värdefullt forum när det gäller att få tillfälle till populärvetenskapliga presentationer, men vi behöver fler arenor där doktoranderna kan möta allmänheten. Vi samarbetar till exempel med Älvstrandens bibliotek här i Göteborg, för att ge öppna föreläsningar.

Förhoppningen är också att skapa fler möten med gymnasieelever och på andra vis möta allmänheten. Dels är populärvetenskapliga presentationer ett moment som är viktigt att öva, dels har alla landets universitet och högskolor ett uppdrag att föra ut forskningen till allmänheten.
Det är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv att försöka göra forskningen tillgänglig för allmänheten och doktoranderna själva brukar tycka att det är en rolig uppgift, säger Britt-Marie Andersson.

Britt-Marie Andersson vill ogärna ge tips till andra lärosäten som planerar en liknande utveckling som den Chalmers gjort. Hon säger att varje högskola jobbar på sitt sätt. Däremot berättar hon gärna om hur Chalmers gått tillväga och vilka lärdomar man dragit där. De problem de stöter på är ofta praktiska.

– När man som jag kommer från näringslivet och vet att det är långt ifrån självklart att till exempel få gå en ledarskapskurs, då känns det lite märkligt när en forskarstudent kan avanmäla sig dagen innan kursstart. Jag vet att de har många saker på sitt schema och att det kan vara svårt att få ihop sin tillvaro. Därför är det viktigt att vi är flexibla, samtidigt som vi gör dem medvetna om vilka konsekvenser det får för kollegor och oss, säger Britt-Marie Andersson.

– Jag upplever att det är annorlunda att arbeta inom akademin jämfört med inom industrin, och är glad över att få göra den resan mellan olika kulturer. Arbetet med forskarutbildningen känns meningsfullt och jag kan använda mina erfarenheter i utvecklingsarbetet på Chalmers.

Marit Larsdotter

Lämna en kommentar

Senaste nytt

”Jag trodde inte på högkänslighet, nu vill jag hjälpa andra”

”Jag trodde inte på högkänslighet, nu vill jag hjälpa andra”

Efter kraschen, på toppen av karriären, låg ingenjören Kristoffer Ejebro i fosterställning i pojkrummet hos sina föräldrar. Först när förstod att han var högkänslig hittade han nycklarna till ett bra liv.
Fler artiklar