Solceller ökar snabbt – från låg nivå

0
1909

Bild: Creative Commons
Bild: Blickpixel/Creative Commons

Under 2014 installerades 36,2 megawatt solceller i Sverige, nästan dubbelt så mycket som under 2013. Nästan hela ökningen kommer numera från nätanslutna anläggningar.

För fjärde året i rad nästan fördubblades den svenska solcellsmarknaden. Sveriges totala installerade effekt från solel är trots det fortfarande liten. Med en installerad effekt i slutet av 2014 på 79,4 megawatt får vi cirka 0,06 procent av den totala elkonsumtionen från soleller. Det kan jämföras med till exempel Italien och Tyskland där solelen ger cirka 7,5 procent.

solelen ökar Enligt energimyndigheten

Läs mer om Energimyndighetens statistik på deras hemsida

Men ansökningarna för så kallade elcertifikat fortsätter att komma in, från både privatpersoner och företag. Någon nettodebitering för mikroproducenter av el blev det aldrig – men från 2015 finns det möjlighet till skattereduktion för den överskottsel som en mikroproducent skickar ut i nätet. Mikroproducent är man om säkringen i anslutningspunkten inte överstiger 100 ampere och om man köper mer el under ett år än vad man säljer.

Johan Lindahl, doktorand på solceller vid Ångströmslaboratoriet i Uppsala, har tagit fram statistiken på uppdrag av Energimyndigheten. Enligt honom beror den förhållandevis stora ökningen på en kombination av stort intresse från allmänheten och fortsatt sjunkande investeringskostnader för solel.

Men är det lönsamt egentligen att investera i solceller?

– Vid rätt förutsättningar är det lönsamt. Det beror på många saker som till exempel solinstrålningen på platsen man tänkt sätta upp solcellerna på, hur stor elkonsumtionen i byggnaden är och hur stort överskott av el man får. Som slutkund betalar man utöver spotpriset även moms och skatt och så vidare. Då hamnar man på 1,10 eller 1,20 kronor per kilowattimme, lite beroende på avtal och tid på året. Solceller kan med dagens priser och under rätt förutsättningar konkurrera med detta och producera el till en lägre kostnad. Privatpersoner får ofta överskott vid vissa tider på dygnet under sommaren. Därför är ersättningen för denna överskottsel en viktig parameter, och från och med i år får mikroproducenter 60 öres skattereduktion för överskottselen. Om du har en hög förbrukning så att du aldrig får ett överskott, så kan nog räkna hem en solcellsanläggning helt utan stöd. Men det blir kanske 15 års återbetalningstid och många företag vill ha högst 5-10 års återbetalningstid på sina investeringar. Därför fyller investeringsstödet fortfarande en roll.

Man brukar räkna med att solceller håller 25 år, är inte det en underskattning?

– Jo, men det är så länge garantin gäller. Solcellerna håller troligtvis längre, men man kanske bör räkna på garantitiden. Om modulen går sönder så gör den det oftast under första året. Därför är det lite vanskligt att räkna på produktionskostnaden av solel. Vi vet faktiskt inte exakt hur länge de håller. Garantin är vanligtvis att modulerna ska producera 80 procent av den ursprungliga effekten efter 25 år, men det är materialet man kapslar in dem med, plasten, som blir sämre. Det har gjorts tester som antyder att själva solcellen håller längre.

Varför ökar de nätanslutna solcellerna så kraftigt?

– De flesta hus är nätanslutna. Tidigare satte man in solenergi i avsides sommarstugor utan el, där alternativet var att dra fram el ända till stugan. 2008 infördes statliga stödsystem. I dag kan man ansöka om att få 20 procent av sin investeringskostnad täckt av staten om man är privatperson och 30 procent om installationen görs av ett företag. Problemet är att budgeten inte matchar intresset. Pengarna har hittills bara räckt till en tredjedel av dem som ansöker om stöd. Då hamnar man i kön som betas av allteftersom när det kommer in mer pengar i systemet. Som privatperson kan man då i stället använda sig av rotavdraget som än så länge är 50 procent av arbetskostnaderna. Eftersom arbetskostnaderna brukar utgöra ungefär 30 procent av totalkostnaden för en installation hamnar man på cirka 15 procent totalt. Så rot-alternativet är lite mindre än det statliga stöder, men säkrare. Annars kan man söka båda två. Får man rotavdraget och sedan solbidraget så kan man betala tillbaka roten.

Vad talar för en fortsatt ökning av utbyggnaden av solceller?

– Priserna ser ut att fortsätta att gå ner. Allmänheten blir också allt mer medveten om möjligheten att prodocera egen el. Förra året var rörigt politiskt med oklarheter kring hur det skulle bli med skattesystemet. Jag blev förvånad över att det ändå blev en fördubbling. Och nu ser förutsättningarna ut att ha stabiliserats.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hitta genvägen till ditt nya jobb

Skriv en spontanansökan. Det är ett smart sätt att ta kommandot över jobbsituationen och ökar chansen att turen drabbar just dig.
Åsa Göthlin och Mikael Billström

Scania: Vill möta medarbetarnas önskemål att jobba hemifrån

Efter pandemin vill Akademikerföreningen på Scania se mer flexibilitet i var och när arbetet utförs. Och det är också Scanias mål.  
Scanialastbil

96 procent på Scania vill jobba hemifrån efter pandemin 

En enkät från Akademikerföreningen på Scania visar att nästan alla akademiker vill jobba hemifrån, mer eller mindre, också framöver.

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.