Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Eftersatt järnväg hotar industrins konkurrenskraft

Eftersatt järnväg hotar industrins konkurrenskraft

Bild: Wikimedia Commons
Bild: Wikimedia Commons

Sverige måste öka investeringarna i infrastruktur för att industrin ska kunna behålla sin konkurrenskraft. Industrin skulle också gynnas av färre men starkare regioner i landet. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från Industrins ekonomiska råd.

Att järnvägsnätet i Sverige har ett eftersatt underhåll och dessutom behöver byggas ut har flera utredningar tidigare visat. Industrins ekonomiska råd menar att ökade offentliga investeringar i framför allt järnvägar är nödvändiga för att industrin ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen. Den tillverkande industrin i Sverige är oerhört beroende av transporter, både för leverans av material och råvaror och för leveranser till kunder. Därför är det nödvändigt att industrin kan lita på att transporterna fungerar.

Cecilia Hermansson
Cecilia Hermansson

– Debatten om järnvägen har hittills främst handlat om de problem som resenärerna upplever med inställda och försenade tåg. Det är besvärligt både för enskilda människor som inte kommer fram i tid och arbetsgivare som har svårt att rekrytera när kommunikationerna inte fungerar, men vi vill också ge godstrafiken en röst. Godstrafiken är viktig för industrins möjligheter att hävda sig i den globala konkurrensen och industrins framgångar har stor betydelse för arbetsmarknaden och tillväxten i landets regioner, säger Cecilia Hermansson i Industrins ekonomiska råd, ekonom på Swedbank och en av författarna till rapporten.

Rådet uttrycker skarpt att de offentliga investeringarna måste öka inom flera områden, förutom inom transportsektorn, nämns också bostadsbyggandet där de svenska offentliga investeringarna ligger under den genomsnittliga nivån inom EU. Tillgången till boständer är viktig för att kunna locka hit personer med den kompetens som företagen inte hittar i Sverige.

LÄS MER

Läs hela rapporten här.

Svenskt Näringsliv har gjort beräkningar som visar att infrastrukturinvesteringarna i Sverige har halverats under de senaste 50 åren, från fyra procent av BNP i mitten av 1960-talet till cirka 1,5 procent av BNP 2013. För att komma tillbaka till genomsnittet för perioden 1968–1978 krävs investeringar på 300 miljarder kronor fram till 2025.

Industrins ekonomiska råd menar också att industrins konkurrenskraft skulle gynnas av att Sverige hade färre men starkare regioner. Det är inte enbart en fråga om hur välfärden organiseras utan handlar minst lika mycket om ett bättre samspel mellan näringsliv, offentliga aktörer och akademi. Starkare regioner skulle också ge bättre förutsättningar för infrastruktursatsningar. Enskilda kommuner klarar ofta inte av att genomföra de investeringar som krävs.

Rådet har också tittat på hur sysselsättningen har förändrats inom industri- och tjänstesektorn. Finanskrisen 2008–2009 innebar ett kraftigt produktionsbortfall men återhämtningen har varit snabb. Trots en stark produktivitetsutveckling har antalet anställda dock minskat. Inom industrin (exklusive bygg) har sysselsättningen minskat från 734 000 heltidsanställda 1995 till 587 000 år 2014. Men det är lätt att dra förhastade slutsatser av statistik om antalet anställda.

– Avindustrialiseringen av Sverige är en myt men det finns en väsentlig skillnad nu jämfört med 90-talet. Industrin har blivit mer inriktad på tjänster och tjänstesektorn har vuxit snabbt. Lägger vi ihop industrin och tjänstenäringen utgör de tillsammans en större andel av BNP än de gjorde tillsammans på 90-talet, säger Mauro Gozzi, ledamot i Industrins ekonomisk råd.

I dag utgör hela näringslivets, alltså gruv- och tillverkningsindustrins och tjänstesektorns, andel av BNP strax under 69 procent, omkring en procent mer än 1995. Gruv- och tillverkningsindustrin har sedan 1995 sjunkit från drygt 20 procent till knappt 15 procent av Sveriges BNP.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören som skapade mellanting mellan ståbord och ölbackar

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

0
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

Högskolans otrygga anställningar ses över

0
Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över lärosätenas anställningsformer och karriärvägar.

”Många i parlamentet lyssnar för att jag är ingenjör”

0
I början av februari klev den svenska miljöingenjören Emma Wiesner in på sin nya arbetsplats, Europaparlamentet i Bryssel.. Om några månader börjar arbetet som hon verkligen ser fram emot.

Lönen ska höjas när ansvaret förändras

2
Har du fått nya arbetsuppgifter eller kanske till och med en ny roll? Säger chefen att din lön ska justeras vid nästa lönerevision? Läs varför det är ett dåligt förslag.  

Arbetsgivarna där ingenjörsstudenterna helst vill ha jobb

0
Google toppar för fjärde året i rad listan över de mest attraktiva arbetsgivarna för civilingenjörsstudenter. Kan du gissa vilka andra arbetsgivare som är mest eftertraktade bland ingenjörsstudenter?
Lönestatistik, webbinarium och rådgivning.

Här är förmånerna som används mest

0
Vad använder medlemmar i Sveriges Ingenjörer mest av de förmåner man kan få av facket? Svaret finns här.

VI REKOMMENDERAR

Hitta världens bästa onlinekurser för ingenjörer

2
Massive Open Online Course – MOOC – är kurser på nätet, gratis och öppna för vem som helst. Läs hur MOOC fungerar och vilka kurser för ingenjörer som rankas högst.

TOPPLISTA