Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Forskningsanslag efter peer-review

Forskningsanslag efter peer-review

Vetenskapsrådet föreslår ett nytt system för att fördela statliga forskningsanslag. Fördelningen ska ske genom kollegial bedömning av forskningen. SULF är emot förslaget. Sveriges Ingenjörer är i grunden positivt men ser vissa svagheter.

Universitetens och högskolornas forskning ska få tävla om statliga forskningsanslag. Vetenskapsrådet lade i slutet av 2014 fram ett förslag till regeringen att från 2016 ska 20 procent av de statliga forskningsanslagen delas ut till lärosätena efter hur pass bra forskning de bedriver.

Tanken är att en resursfördelning som baseras på en kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans ska förbättra den svenska forskningen. Redan i dag fördelas 10 procent av de statliga anslagen efter olika indikatorer som antal publiceringar, citeringar, och andel externa medel, men i det nya systemet ska betygen sättas av expertpaneler inom de olika forskningsområdena.

Enligt förslaget ska svensk forskning delas in i 24 forskningsområden som i sin tur samlas ihop i fem kategorier

1. Naturvetenskap och lantbruk
2. Teknikvetenskap
3. Medicin
4. Samhällsvetenskap
5. Humaniora och konstnärlig forskning

Antalet enheter varierar mellan forskningsområdena. De utgörs av de olika lärosätenas samlade forskning inom det området. Totalt ska drygt 900 experter titta på forskningen, enligt Vetenskapsrådets förslag.

Enligt förslaget ska 24 paneler stå för bedömningen av lärosätenas forskning. Vart sjätte år betygsätts forskningen, en bedömning som sker efter tre kriterier: kvalitet, kvalitetsutvecklande faktorer och genomslag utanför akademin. Kvalitetsaspekten blir viktigast. Den viktas till 70 procent och de andra två till 15 procent var. Dessa tre betyg sammanställs till ett gemensamt betyg på en skala från 1 till 5. Det sammanvägda betyget vägs slutligen av mot lärosätets volym, det vill säga omsättning och antal anställda.

Med ett sådant system är det enligt Vetenskapsrådet lättare att undvika att premiera det bestående och ”säkra”. Dagens system för fördelning av forskningsanslag har kritiserats för att missgynna nytänkande och risktagande, just det som är så viktigt för forskningen.

Tillväxtanalys, en myndighet under Näringsdepartementet, har studerat liknande system i andra länder, främst Storbritannien, Kina och Nederländerna. Deras rapport pekar på komplexiteten i att skapa ett transparent, rättvisande och kostnadseffektivt system. De gör vissa rekommendationer, bland annat att utvecklingen av ett nytt system måste få ta tid, rimligen flera år och att metodutvecklingen bör ske iterativt och att metoderna testas noggrant.

De skriver också i sin rapport att utvärderingskriterierna måste var transparenta och förutsägbara. Dessutom måste byråkrati och tungroddhet undvikas. Det sistnämnda har varit orsak till att liknande system har avskaffats.

SULF, Sveriges universitetslärarförbund, är kritiskt till Vetenskapsrådets förslag. I en ledare med rubriken ”Det räcker nu!” skriver SULFs ordförande Mats Ericson att förslaget ger de enskilda forskarna sämre möjligheter att tänka fritt och långsiktigt. Han påpekar att cirka 57 procent av lärosätenas totala forskningsfinansiering redan är konkurrensutsatta i form av externa resurser vunna i konkurrens mellan enskilda forskare och lärosäten.

”Om nu också den lilla skärv av fasta forskningsmedel vi fortfarande har ska utsättas för granskning av vilken nytta forskningen gör eller har gjort lär riskbenägenheten och nydanande tänkande minska ännu mer.”

Omdiskuterat om konkurrensutsättning

Vetenskapsrådets förslag att konkurrensutsätta delar av statsanslagen till forskning är omdiskuterat.

Läs förslaget här.

Sveriges Ingenjörer är i grunden positivt till Vetenskapsrådets förslag. Laila Abdallah som är förbundets utredare i utbildnings- och forskningsfrågor, ser några problemområden. I bedömningen av forskningens genomslagskraft föreslår Vetenskapsrådet att man ska titta 6 år tillbaka i tiden.

– Tekniska landvinningar kan ta betydligt längre tid för att ge avtryck på samhället. Det kan bli väldigt missvisande, säger hon.

Hon påpekar också att Vetenskapsrådets förslag måste integreras med Vinnovas modell för utvärdering av lärosätenas samverkan med samhället utanför akademin.

– Universitetskanslerämbetet har ett förslag till hur man ska utvärdera forskarutbildningen. Det blir många modeller på samma gång som överlappar varandra. De måste synkroniseras.

Slutligen tycker Sveriges Ingenjörer att det behövs ett organ för forskning om forskning, som utför metaanalyser för att utvärdera dess betydelse för samhället.

– Här verkar det som om både Vinnova och Vetenskapsrådet har lyssnat på oss, säger Laila Abdallah.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Att inte ”resursfördelning som baseras på en kollegial bedömning ” får varningsklockor att ringa hos SI är för mig obegripligt. Risken för korruption och svårgerpolitik är ju markant. Om man har insikt i orskningsvärlden så vet man ju att den är redan idag väldigt smutsig på många sätt, med kollegial bedömning för publicering etc som snarare gör att rätta kontakter är viktigare för din forskning än resultaten.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

Kreativa ingenjörer gör vetenskap spännande för alla

0
Att göra vetenskap begriplig är utmaningen som inspirerar forskningsingenjörerna Magnus Lindgren och Gabrielle Beans Picón på Curiosum i Umeå. Läs vad de gör på jobbet.

Byt jobb och höj din lön

0
Det finns inget bättre sätt att höja sin lön än att byta jobb. Ingenjörer inom privat sektor som bytte jobb under 2021 fick i genomsnitt 3 000 kronor högre lön än de som stannade kvar.
Prokrastinering

Så slutar du skjuta upp viktiga arbetsuppgifter

0
Vattnar du blommorna eller kollar mejl i stället för att ta tag i viktiga uppgifter på jobbet? Läs då de här råden från Harvard Business Review.

Nytt verktyg förutspår kompetensbehoven

0
Vilket programmeringsspråk är hetast just nu? Nu lanseras ett nytt verktyg som kan förutsäga efterfrågan på digital kompetens inom data och IT. 

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Cykel som förmån – hur funkar det?

2
Den 1 januari 2022 infördes en skattelättnad för så kallade förmånscyklar – när arbetsgivare tillhandahåller cyklar för privat bruk till sina anställda. Men hur fungerar det att skaffa cykel via jobbet? Och är det bra?

TOPPLISTA