Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Forskningsanslag efter peer-review

Forskningsanslag efter peer-review

Vetenskapsrådet föreslår ett nytt system för att fördela statliga forskningsanslag. Fördelningen ska ske genom kollegial bedömning av forskningen. SULF är emot förslaget. Sveriges Ingenjörer är i grunden positivt men ser vissa svagheter.

Universitetens och högskolornas forskning ska få tävla om statliga forskningsanslag. Vetenskapsrådet lade i slutet av 2014 fram ett förslag till regeringen att från 2016 ska 20 procent av de statliga forskningsanslagen delas ut till lärosätena efter hur pass bra forskning de bedriver.

Tanken är att en resursfördelning som baseras på en kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans ska förbättra den svenska forskningen. Redan i dag fördelas 10 procent av de statliga anslagen efter olika indikatorer som antal publiceringar, citeringar, och andel externa medel, men i det nya systemet ska betygen sättas av expertpaneler inom de olika forskningsområdena.

Enligt förslaget ska svensk forskning delas in i 24 forskningsområden som i sin tur samlas ihop i fem kategorier

1. Naturvetenskap och lantbruk
2. Teknikvetenskap
3. Medicin
4. Samhällsvetenskap
5. Humaniora och konstnärlig forskning

Antalet enheter varierar mellan forskningsområdena. De utgörs av de olika lärosätenas samlade forskning inom det området. Totalt ska drygt 900 experter titta på forskningen, enligt Vetenskapsrådets förslag.

Enligt förslaget ska 24 paneler stå för bedömningen av lärosätenas forskning. Vart sjätte år betygsätts forskningen, en bedömning som sker efter tre kriterier: kvalitet, kvalitetsutvecklande faktorer och genomslag utanför akademin. Kvalitetsaspekten blir viktigast. Den viktas till 70 procent och de andra två till 15 procent var. Dessa tre betyg sammanställs till ett gemensamt betyg på en skala från 1 till 5. Det sammanvägda betyget vägs slutligen av mot lärosätets volym, det vill säga omsättning och antal anställda.

Med ett sådant system är det enligt Vetenskapsrådet lättare att undvika att premiera det bestående och ”säkra”. Dagens system för fördelning av forskningsanslag har kritiserats för att missgynna nytänkande och risktagande, just det som är så viktigt för forskningen.

Tillväxtanalys, en myndighet under Näringsdepartementet, har studerat liknande system i andra länder, främst Storbritannien, Kina och Nederländerna. Deras rapport pekar på komplexiteten i att skapa ett transparent, rättvisande och kostnadseffektivt system. De gör vissa rekommendationer, bland annat att utvecklingen av ett nytt system måste få ta tid, rimligen flera år och att metodutvecklingen bör ske iterativt och att metoderna testas noggrant.

De skriver också i sin rapport att utvärderingskriterierna måste var transparenta och förutsägbara. Dessutom måste byråkrati och tungroddhet undvikas. Det sistnämnda har varit orsak till att liknande system har avskaffats.

SULF, Sveriges universitetslärarförbund, är kritiskt till Vetenskapsrådets förslag. I en ledare med rubriken ”Det räcker nu!” skriver SULFs ordförande Mats Ericson att förslaget ger de enskilda forskarna sämre möjligheter att tänka fritt och långsiktigt. Han påpekar att cirka 57 procent av lärosätenas totala forskningsfinansiering redan är konkurrensutsatta i form av externa resurser vunna i konkurrens mellan enskilda forskare och lärosäten.

”Om nu också den lilla skärv av fasta forskningsmedel vi fortfarande har ska utsättas för granskning av vilken nytta forskningen gör eller har gjort lär riskbenägenheten och nydanande tänkande minska ännu mer.”

Omdiskuterat om konkurrensutsättning

Vetenskapsrådets förslag att konkurrensutsätta delar av statsanslagen till forskning är omdiskuterat.

Läs förslaget här.

Sveriges Ingenjörer är i grunden positivt till Vetenskapsrådets förslag. Laila Abdallah som är förbundets utredare i utbildnings- och forskningsfrågor, ser några problemområden. I bedömningen av forskningens genomslagskraft föreslår Vetenskapsrådet att man ska titta 6 år tillbaka i tiden.

– Tekniska landvinningar kan ta betydligt längre tid för att ge avtryck på samhället. Det kan bli väldigt missvisande, säger hon.

Hon påpekar också att Vetenskapsrådets förslag måste integreras med Vinnovas modell för utvärdering av lärosätenas samverkan med samhället utanför akademin.

– Universitetskanslerämbetet har ett förslag till hur man ska utvärdera forskarutbildningen. Det blir många modeller på samma gång som överlappar varandra. De måste synkroniseras.

Slutligen tycker Sveriges Ingenjörer att det behövs ett organ för forskning om forskning, som utför metaanalyser för att utvärdera dess betydelse för samhället.

– Här verkar det som om både Vinnova och Vetenskapsrådet har lyssnat på oss, säger Laila Abdallah.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Att inte ”resursfördelning som baseras på en kollegial bedömning ” får varningsklockor att ringa hos SI är för mig obegripligt. Risken för korruption och svårgerpolitik är ju markant. Om man har insikt i orskningsvärlden så vet man ju att den är redan idag väldigt smutsig på många sätt, med kollegial bedömning för publicering etc som snarare gör att rätta kontakter är viktigare för din forskning än resultaten.

Lämna ett svar till Faye Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

Nya studiestödet är klart – studera med upp till 80 procent av lönen

15
Nu införs ett studiestöd som gör att yrkesverksamma kan studera med 80 procent av lönen. Redan 1 oktober kan du skicka din ansökan till CSN och från och med 1 januari 2023 kan du börja studera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA