Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Forskares villkor måste förbättras

Forskares villkor måste förbättras

Hösten 2016 kommer regeringen att presentera en ny forskningsproposition. Laila Abdallah på Sveriges Ingenjörer som bevakar forskningsområdet har förväntningar på vad propositionen kommer att innehålla. Några frågor hoppas hon särskilt få se att regeringen prioriterar.

Den här propositionen blir mer avgörande än tidigare propositioner. Varför då?

Laila Abdallah_besk– Hittills har forskningspropositionerna sträckt sig över fyra år. Den som kommer nästa höst blir en plan för svensk forskning de kommande tio åren. På så vis blir de prioriteringar som presenteras avgörande för en längre tid framöver.

Vad vet du om inriktningen på propositionen och vilka frågor som kommer att vara i fokus?

– Nytt för den här propositionen är fokus på en samanhållen utbildnings- och forskningspolitik. Med tanke på att kvaliteten på högre utbildning har försämrats och att pedagogisk undervisning har nedprioriterats, tycker Sveriges Ingenjörer att det är en bra inriktning. Det är viktigt att se hela kedjan från utbildning till forskning och vidare till innovation. Där handlar det om att bygga bra innovationssystem kring lärosätena men också att gynna processer som leder till kommersialisering.

Vilken fråga hoppas du mest på att regeringen betonar i forskningspropositionen?

– Rörligheten mellan akademi och näringsliv är en extremt viktig fråga. Meriteringssystemet i dag gynnar inte erfarenhet från näringslivet. Vi vill se en modell där växelverkan mellan akademi och näringsliv blir mer meriterande för en karriär som forskare. Små och medelstora företag kan också dra mer nytta av forskningen vid regionala lärosäten än de gör idag. Det pågår flera regionala satsningar som uppmuntrar samarbete mellan företag och regionala högskolor men det skulle kunna fungera bättre och kvaliteten på forskningen där skull kunna vara högre.

Vilka fler frågor hoppas du att propositionen tar upp?

– Jämställdheten på svenska lärosäten är också en fråga som Sveriges Ingenjörer vill att regeringen prioriterar. Regeringen har redan varit tydlig med ambitionen att häva mansdominansen och det hoppas vi få se i propositionen. Kvinnor bli förfördelade i forskningsfinansieringssystemet och slår i glastaket. Visst går det framåt men det går för långsamt.

70 procent av forskarutbildade väljer en annan karriär är den akademiska. Hur kan lärosätena bättre ta hand om dem som vill fortsätta inom akademin eller förbereda dem för en karriär i andra delar av arbetsmarknaden?

– Doktorandernas och fram för allt unga forskares villkor måste bli bättre. Vi behöver en nationell strategi för unga forskare för att kunna erbjuda dem tryggare villkor för en akademisk karriär. Det är inte svårt att förstå att många väljer en anställning inom näringslivet där lönen är högre och anställningsvillkoren tryggare, men det innebär att lärosätena förlorar kompetens. Danmark och Schweiz är två länder där lärosätena har hanterat generationsväxlingen av forskare bättre och dessutom klarar av att locka till sig stjärnforskare från andra länder. Vi borde titta närmare på hur dessa länder har lyckats.

Hur kommer Sveriges Ingenjörer att synas och höras i debatten om forskning och högre utbildning under året?

– I höst arrangerar vi tillsammans med Sveriges Universitets- och Högskoleförbund, SUHF, en gemensam konferens om hur växelverkan mellan akademi och näringsliv kan bli mer meriterande i befordrings- och rekryteringsprocesserna. Jag och min kollega Josefin Utas skriver just nu tre rapporter om villkoren på högskolan, en om doktorandernas villkor, en om rörlighet och karriär och en om arbetsmiljö och stress. De här rapporterna kommer vi att presentera under seminarium och möten med högskolorna under den så kallade Ingenjörsresan – lokala och regionala aktiviteter för medlemmar men också näringsliv, politiker, högskolor och näringsliv över hela landet som Sveriges Ingenjörer startar i höst.

Karin Virgin

1 KOMMENTAR

  1. Skulle vilja påstå att det även behöver tittas på mer utanför den akademiska världens perspektiv. Tror inte vi längre kan särskilja forskningen lika skarpt i framtiden. Exempelvis blir linjen mellan akademisk forskning och kommersiellt innovation allt suddigare.

    Den digitalisering som pågått dom senare åren har dessutom gjort båda mer tillgängliga för allt större delar av allmänheten. Inte minst #OpenSource-rörelsen har demokratiserat och tillgängliggjort utvecklingen av internet och dom online-funktioner vi idag har.

    Därför bör vi även fundera över hur forskningen bättre kan ta till vara på de fantastiskt snabbt förbättrade samarbetsmöjligheterna online idag. Hur kan forskningen bättre dokumenteras och tillgängliggöras för fler att vara med?

    Vilken nytta kan både forskning och samhälle dra av smartare användning av digitalteknikens möjligheter och med inspiration från hur Open Source-projekt drivs på nätet redan nu.

    Nyckeln för mig här är det öppna och transparenta samarbetet, där tror jag bådas vinstmöjligheter är som allra störst…

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjör i teknisk fysik blev trainee på Sida

0
"Teknik är till för människor och med enkla medel kan vi hjälpa väldigt många till ett bättre liv" säger Christian Naccache som är anställd på Sidas traineeprogram.

Misslyckad satsning på att utbilda fler ingenjörer

2
Regeringens uppdrag till högskolorna att bygga ut ingenjörsutbildningarna har gett noll i resultat. På ingenjörsprogrammen utbildas nu färre studenter än innan.

”Ingen tar ansvar för arbetskraftsmigranterna”

2
Ingenjörer som kommer till Sverige för att arbeta står i många fall helt utan skydd, i stark beroendeställning till sin arbetsgivare – och ingen tar ansvar för deras situation.

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

21
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

1
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

1
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

VI REKOMMENDERAR

Tänk på det här när du sommarjobbar

0
Att få problem med oschyssta arbetsgivare på sommarjobbet är som tur är ganska ovanligt för teknologer. ”Men då och då dyker det upp problem”,...

TOPPLISTA