Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Forskares villkor måste förbättras

Forskares villkor måste förbättras

Hösten 2016 kommer regeringen att presentera en ny forskningsproposition. Laila Abdallah på Sveriges Ingenjörer som bevakar forskningsområdet har förväntningar på vad propositionen kommer att innehålla. Några frågor hoppas hon särskilt få se att regeringen prioriterar.

Den här propositionen blir mer avgörande än tidigare propositioner. Varför då?

Laila Abdallah_besk– Hittills har forskningspropositionerna sträckt sig över fyra år. Den som kommer nästa höst blir en plan för svensk forskning de kommande tio åren. På så vis blir de prioriteringar som presenteras avgörande för en längre tid framöver.

Vad vet du om inriktningen på propositionen och vilka frågor som kommer att vara i fokus?

– Nytt för den här propositionen är fokus på en samanhållen utbildnings- och forskningspolitik. Med tanke på att kvaliteten på högre utbildning har försämrats och att pedagogisk undervisning har nedprioriterats, tycker Sveriges Ingenjörer att det är en bra inriktning. Det är viktigt att se hela kedjan från utbildning till forskning och vidare till innovation. Där handlar det om att bygga bra innovationssystem kring lärosätena men också att gynna processer som leder till kommersialisering.

Vilken fråga hoppas du mest på att regeringen betonar i forskningspropositionen?

– Rörligheten mellan akademi och näringsliv är en extremt viktig fråga. Meriteringssystemet i dag gynnar inte erfarenhet från näringslivet. Vi vill se en modell där växelverkan mellan akademi och näringsliv blir mer meriterande för en karriär som forskare. Små och medelstora företag kan också dra mer nytta av forskningen vid regionala lärosäten än de gör idag. Det pågår flera regionala satsningar som uppmuntrar samarbete mellan företag och regionala högskolor men det skulle kunna fungera bättre och kvaliteten på forskningen där skull kunna vara högre.

Vilka fler frågor hoppas du att propositionen tar upp?

– Jämställdheten på svenska lärosäten är också en fråga som Sveriges Ingenjörer vill att regeringen prioriterar. Regeringen har redan varit tydlig med ambitionen att häva mansdominansen och det hoppas vi få se i propositionen. Kvinnor bli förfördelade i forskningsfinansieringssystemet och slår i glastaket. Visst går det framåt men det går för långsamt.

70 procent av forskarutbildade väljer en annan karriär är den akademiska. Hur kan lärosätena bättre ta hand om dem som vill fortsätta inom akademin eller förbereda dem för en karriär i andra delar av arbetsmarknaden?

– Doktorandernas och fram för allt unga forskares villkor måste bli bättre. Vi behöver en nationell strategi för unga forskare för att kunna erbjuda dem tryggare villkor för en akademisk karriär. Det är inte svårt att förstå att många väljer en anställning inom näringslivet där lönen är högre och anställningsvillkoren tryggare, men det innebär att lärosätena förlorar kompetens. Danmark och Schweiz är två länder där lärosätena har hanterat generationsväxlingen av forskare bättre och dessutom klarar av att locka till sig stjärnforskare från andra länder. Vi borde titta närmare på hur dessa länder har lyckats.

Hur kommer Sveriges Ingenjörer att synas och höras i debatten om forskning och högre utbildning under året?

– I höst arrangerar vi tillsammans med Sveriges Universitets- och Högskoleförbund, SUHF, en gemensam konferens om hur växelverkan mellan akademi och näringsliv kan bli mer meriterande i befordrings- och rekryteringsprocesserna. Jag och min kollega Josefin Utas skriver just nu tre rapporter om villkoren på högskolan, en om doktorandernas villkor, en om rörlighet och karriär och en om arbetsmiljö och stress. De här rapporterna kommer vi att presentera under seminarium och möten med högskolorna under den så kallade Ingenjörsresan – lokala och regionala aktiviteter för medlemmar men också näringsliv, politiker, högskolor och näringsliv över hela landet som Sveriges Ingenjörer startar i höst.

Karin Virgin

1 KOMMENTAR

  1. Skulle vilja påstå att det även behöver tittas på mer utanför den akademiska världens perspektiv. Tror inte vi längre kan särskilja forskningen lika skarpt i framtiden. Exempelvis blir linjen mellan akademisk forskning och kommersiellt innovation allt suddigare.

    Den digitalisering som pågått dom senare åren har dessutom gjort båda mer tillgängliga för allt större delar av allmänheten. Inte minst #OpenSource-rörelsen har demokratiserat och tillgängliggjort utvecklingen av internet och dom online-funktioner vi idag har.

    Därför bör vi även fundera över hur forskningen bättre kan ta till vara på de fantastiskt snabbt förbättrade samarbetsmöjligheterna online idag. Hur kan forskningen bättre dokumenteras och tillgängliggöras för fler att vara med?

    Vilken nytta kan både forskning och samhälle dra av smartare användning av digitalteknikens möjligheter och med inspiration från hur Open Source-projekt drivs på nätet redan nu.

    Nyckeln för mig här är det öppna och transparenta samarbetet, där tror jag bådas vinstmöjligheter är som allra störst…

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Håkan Samuelsson, Kerstin Lindell och Daniel Ek

Årets siffror: Så mycket tjänar it-topparna och några andra

0
Nu har nya listor över de högsta lönerna publicerats. Vi har samlat några med koppling till ingenjörer. Det är mest it-toppar och it-chefer, men också några andra.   

Netlight satsar på delat vd-skap

1
Företaget utan chefer tar nu nästa steg i att utmana synen på ledarskap. Verksamheten leds numera av en vd-duo som utses på årsbasis.

Kan arbetsgivare kräva privat försäkring för distansarbete?

0
I arbetsskadeförsäkringen i kollektivavtalen finns en oklarhet när man jobbar hemma. Kan chefen därför kräva en privat olycksfallsförsäkring?

Fem steg som ger dig koll på dina pensionspengar

2
Det behöver inte vara krångligt att få koll på sitt pensionssparande. Men det finns en sak som många glömmer bort.
IT, finans, bygg och kemi

Rekordlåg arbetslöshet – men skillnad mellan inriktningarna

6
Arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är nu nere på 1,0 procent – den näst lägsta nivån på tio år. Men arbetslösheten skiljer sig mellan olika inriktningar och för vissa har den svängt mycket under pandemin.   
Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 17 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

2
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

4
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

VI REKOMMENDERAR

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.

TOPPLISTA