Forskares villkor måste förbättras

1
1373

Hösten 2016 kommer regeringen att presentera en ny forskningsproposition. Laila Abdallah på Sveriges Ingenjörer som bevakar forskningsområdet har förväntningar på vad propositionen kommer att innehålla. Några frågor hoppas hon särskilt få se att regeringen prioriterar.

Den här propositionen blir mer avgörande än tidigare propositioner. Varför då?

Laila Abdallah_besk– Hittills har forskningspropositionerna sträckt sig över fyra år. Den som kommer nästa höst blir en plan för svensk forskning de kommande tio åren. På så vis blir de prioriteringar som presenteras avgörande för en längre tid framöver.

Vad vet du om inriktningen på propositionen och vilka frågor som kommer att vara i fokus?

– Nytt för den här propositionen är fokus på en samanhållen utbildnings- och forskningspolitik. Med tanke på att kvaliteten på högre utbildning har försämrats och att pedagogisk undervisning har nedprioriterats, tycker Sveriges Ingenjörer att det är en bra inriktning. Det är viktigt att se hela kedjan från utbildning till forskning och vidare till innovation. Där handlar det om att bygga bra innovationssystem kring lärosätena men också att gynna processer som leder till kommersialisering.

Vilken fråga hoppas du mest på att regeringen betonar i forskningspropositionen?

– Rörligheten mellan akademi och näringsliv är en extremt viktig fråga. Meriteringssystemet i dag gynnar inte erfarenhet från näringslivet. Vi vill se en modell där växelverkan mellan akademi och näringsliv blir mer meriterande för en karriär som forskare. Små och medelstora företag kan också dra mer nytta av forskningen vid regionala lärosäten än de gör idag. Det pågår flera regionala satsningar som uppmuntrar samarbete mellan företag och regionala högskolor men det skulle kunna fungera bättre och kvaliteten på forskningen där skull kunna vara högre.

Vilka fler frågor hoppas du att propositionen tar upp?

– Jämställdheten på svenska lärosäten är också en fråga som Sveriges Ingenjörer vill att regeringen prioriterar. Regeringen har redan varit tydlig med ambitionen att häva mansdominansen och det hoppas vi få se i propositionen. Kvinnor bli förfördelade i forskningsfinansieringssystemet och slår i glastaket. Visst går det framåt men det går för långsamt.

70 procent av forskarutbildade väljer en annan karriär är den akademiska. Hur kan lärosätena bättre ta hand om dem som vill fortsätta inom akademin eller förbereda dem för en karriär i andra delar av arbetsmarknaden?

– Doktorandernas och fram för allt unga forskares villkor måste bli bättre. Vi behöver en nationell strategi för unga forskare för att kunna erbjuda dem tryggare villkor för en akademisk karriär. Det är inte svårt att förstå att många väljer en anställning inom näringslivet där lönen är högre och anställningsvillkoren tryggare, men det innebär att lärosätena förlorar kompetens. Danmark och Schweiz är två länder där lärosätena har hanterat generationsväxlingen av forskare bättre och dessutom klarar av att locka till sig stjärnforskare från andra länder. Vi borde titta närmare på hur dessa länder har lyckats.

Hur kommer Sveriges Ingenjörer att synas och höras i debatten om forskning och högre utbildning under året?

– I höst arrangerar vi tillsammans med Sveriges Universitets- och Högskoleförbund, SUHF, en gemensam konferens om hur växelverkan mellan akademi och näringsliv kan bli mer meriterande i befordrings- och rekryteringsprocesserna. Jag och min kollega Josefin Utas skriver just nu tre rapporter om villkoren på högskolan, en om doktorandernas villkor, en om rörlighet och karriär och en om arbetsmiljö och stress. De här rapporterna kommer vi att presentera under seminarium och möten med högskolorna under den så kallade Ingenjörsresan – lokala och regionala aktiviteter för medlemmar men också näringsliv, politiker, högskolor och näringsliv över hela landet som Sveriges Ingenjörer startar i höst.

Karin Virgin

1 KOMMENTAR

  1. Skulle vilja påstå att det även behöver tittas på mer utanför den akademiska världens perspektiv. Tror inte vi längre kan särskilja forskningen lika skarpt i framtiden. Exempelvis blir linjen mellan akademisk forskning och kommersiellt innovation allt suddigare.

    Den digitalisering som pågått dom senare åren har dessutom gjort båda mer tillgängliga för allt större delar av allmänheten. Inte minst #OpenSource-rörelsen har demokratiserat och tillgängliggjort utvecklingen av internet och dom online-funktioner vi idag har.

    Därför bör vi även fundera över hur forskningen bättre kan ta till vara på de fantastiskt snabbt förbättrade samarbetsmöjligheterna online idag. Hur kan forskningen bättre dokumenteras och tillgängliggöras för fler att vara med?

    Vilken nytta kan både forskning och samhälle dra av smartare användning av digitalteknikens möjligheter och med inspiration från hur Open Source-projekt drivs på nätet redan nu.

    Nyckeln för mig här är det öppna och transparenta samarbetet, där tror jag bådas vinstmöjligheter är som allra störst…

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.