Industrin måste digitaliseras

0
953

Den svenska industrin står inför en stor utmaning. Industrins andel av Sveriges BNP krymper, och det behövs en satsning på smart tillverkning, precis som i Tyskland. Det tyckte flera industriföreträdare på ett seminarium arrangerat av tysk-svenska handelskammaren.

För några år sedan stod industrin för cirka 21 procent av landets BNP. I dag svarar industrin endast för 17 procent. Det kan jämföras med Tyskland där industrins andel av BNP fortfarande ökar. I dag svarar den tyska industrin för cirka 23 procent av landets BNP.

Tyskland satsar också, som inget annat land, på att förnya och modernisera sin industri. Den stora satsningen går under namnet Industri 4.0, och innebär att fabrikerna ska automatiseras och bli betydligt smartare än i dag. Ett av målen är massproduktion där varje enskild produkt ändå kan vara unik, konstruerad efter beställarens önskemål.

Läs mer om industri 4.0 i senaste ingenjören

I Ingenjören nummer 2, 2015 kan du läsa mer om industri 4.0. Läs Peter Alestigs reportage.

Bläddra på skärmen

Som PDF

Förra veckan arrangerade tysk-svenska handelskammaren ett seminarium där flera industriföreträdare samtalade om att även Sverige måste skapa en ny modernare version av industrin för att förbli konkurrenskraftigt.

Siemens är ett av de stora tyska företagen som leder utvecklingen och Klaus Helmrich från Siemens berättade om företagets satsningar. Han pratade om vikten av att korta ner utvecklingstiden för nya produkter så att de snabbare når marknaden. Han pratade också om vikten av flexiblitet och individualiserad massproduktion, men också om ökad energieffektivitet.

Han passade förstås på att göra reklam för sitt företag, och sa att Siemens var mer än villiga att med sin mjukvara hjälpa företag som ville modernisera sin tillverkning.

– Med vårt system behövs inga prototyper, sa han. Allt finns i simuleringen.

Enligt Klaus Helmrich har Sverige rätt kompetens för att liksom Tyskland skapa denna nya industri. Han sa också att det är viktigt att Sverige sätter igång med digitaliseringen snart, eftersom idén om den nya industrin sprids i hela världen. Han berättade om en industrimässa där kineser hade flockats kring Siemens monter om Industri 4.0.

– Men det är vd som måste ta beslutet, sa han.

I dag är det mest stora företag som har anammat idén om smarta fabriker, men Klaus Helmrich tyckte att även små företag borde satsa och spådde också att de, åtminstone i Tyskland, snart skulle göra det.

Thomas Lundholm, professor i industriell produktion vid KTH, sade att Tyskland har förmåga att satsa mycket större än Sverige, men att Sverige har en fördel som vi kommer att kunna utnyttja: de platta organisationerna. Men Thomas Lundholm tyckte inte att de svenska politikerna verkar vara tillräckligt medvetna ännu. Han hoppades däremot på att en robotiserad industri skulle kunna vara coolt, vilket kanske kan locka ungdomar till industrin.

Jan Brockman, forsknings- och utvecklingschef på Electrolux, konstaterade att många är oroliga för att jobben ska försvinna. Han sa också att jobben säkert kommer att förändras, men att automation egentligen är bra för sysselsättningen.

– Det är bara om man producerar bättre produkter som det blir några jobb alls, sa han. Anställda kanske måste omskolas, men det kan göras.

De inbjudna talarna var överens om att industrin blir alltmer komplex och att företagens grundinställning därför måste förskjutas från tävling till alltmer samarbete.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken.