Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Robotarna tar allt fler kontorsjobb

Robotarna tar allt fler kontorsjobb

Robotar inom industrin har vi sedan länge vant oss vid.  Men nu börjar de också dyka upp på kontoren och där är de osynliga. Det handlar om mjukvarurobotar som klarar många rutinartade arbetsuppgifter.

För två år sedan släppte Oxford-forskarna Carl Benedikt Frey och Michael A Osborne en uppmärksammad rapport. Den gick igenom 700 yrken på den amerikanska arbetsmarknaden och konstaterade att 47 procent av alla jobb kommer att kunna ersättas av automatiserad teknik inom 20 år. Sedan dess har det kommit fler studier med liknande slutsatser.

Enligt en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning i Sverige kommer till exempel bokförings- och redovisningsassistenter, kassapersonal och kontorssekreterare med hög sannolikhet att få se sina arbetsuppgifter automatiserade inom de närmaste åren.

Finska företaget Opus Capita berättade under ett frukostmöte i Stockholm om hur deras mjukvarurobotar redan i dag ersätter människor och utför arbete inom ekonomiredovisning både snabbare och bättre.

– Vi använder också mjukvarurobotarna i vår egen verksamhet för att effektivisera arbetet. 130 av våra anställda har skolats om för att kunna identifiera jobb som det lönar sig för både oss och våra kunder att robotisera. Det här är också ett område som våra säljare ständigt diskuterar tillsammans med kunderna, säger Ray Byman Executive Public Sector, på Opus Capita.

Han upplever ett stort intresse för att se vilka arbetsmoment som mjukvarurobotar kan utföra inom flera olika sektorer, bland annat offentlig sektor och bank- och försäkringssektorn.

– Flera arbetsuppgifter som tidigare outsourcades till Asien är nu möjliga att med bibehållen lönsamhet ta tillbaka till Norden, säger Ray Byman.

Stefan Fölster, Chef för Reforminstitutet, en av gästtalarna på frukostmötet, kom i april ut med en rapport om automatiseringens effekter på jobben i Sverige. Han menar att Sverige under senare år har klarat automatiseringen av jobben över förväntan. Delvis beror det på att det har uppstått nya jobb. Antalet dataspecialister hart ökat med 20 procent på fem år och antalet jurister har ökat nästa lika mycket. I fackhandeln har antalet anställda ökat som en konsekvens av automatiseringen inom industrin. Ett större produktsortiment i butikerna kräver mer personal.

Stefan Fölster. Foto: Marc Femenia.
Stefan Fölster. Foto: Marc Femenia.

– Högre inkomster leder också till att vi spenderar mer pengar inom tjänstesektorn. Det ger fler arbetstillfällen bland annat inom turistnäringen och restaurangbranschen. Jordbruket har trots automatisering fått fler anställda på grund av en större efterfrågan på produkter från ofta lokala, småskaliga och mer arbetskrävande jordbruk, säger Stefan Fölster.

Han menar dock att de nya jobben inte räcker till för att ersätta dem som försvinner. Det krävs också draghjälp av politikerna. Regeringen behöver i större utsträckning fokusera på reformer som leder till att sysselsättningen inte minskar.

Ett omtvistat område för automatisering är vård och omsorg. Vissa menar att vi inte kommer att vilja bli ompysslade av robotar. Stefan Fölster ser istället robotarna som en möjlighet att höja kvaliteten på vården.

– Studier visar att 80 procent av arbetsuppgifterna inom omsorgen kan skötas av robotar. Om vi låter dem utföra uppgifter som att assistera patienter till toaletten, hjälpa dem att duscha och mata dem, kan vårdpersonalen istället ägna mer tid åt sociala uppgifter som det inte finns tid till idag, säger han.

Transporter är ett område där utvecklingen är intensiv och där studier pekar på stora vinster. 1,2 miljoner människor dör i dag i trafiken varje år. Med 50 procent självkörande bilar på vägarna kan dödsfallen i trafiken minska med en tredjedel. Den dag nio av tio bilar är intelligenta och kör själva räknar forskarna med att dödsolyckorna i trafiken har minskat med två tredjedelar.

En slutsats som Stefan Fölster drar, tillsammans med de flesta forskare och andra som har intresserat sig för automatiseringen, är att utvecklingen går snabbare än vi trodde för några år sedan. Att robotar tar över jobb utanför industrierna har gått från att vara något som kan inträffa i framtiden till något som händer här och nu.

Karin Virgin

2 KOMMENTARER

  1. Jag tycker Stefan Fölster ger uttryck för en rätt märklig syn på vad ”sociala uppgifter” är och inte är. Om jag blir så gammal att jag behöver hjälp med toalettbestyr, duschning och matning skulle jag vilja få hjälp med det av en människa som man under tiden kan småprata med och få dela ett leende med, istället för av en opersonlig robot.

Lämna ett svar till Snigel Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA