Sista chansen ta ut 4,5-års examen

0
1559

De som pluggat till civilingenjör på 4,5 år men inte tagit ut sin examen har sista chansen att ta ut examen senast den sista juni.

Den sista juni 2015 är sista datumet för dem som vill ta ut den gamla sortens civilingenjörsexamen på fyra och ett halvt år. På KTH i Stockholm har man under 2013 och 2014 skickat ut påminnelsebrev till alla KTH:are med oavslutad civilingenjörsutbildning av 1993 års examensform.

olika Examensformer

1993 års examensform omfattar 270 högskolepoäng från 4,5 års studier.

Den nya examensformen från 2007 följer den så kallade Bolognaöverenskommelsen. den omfattar 300 högskolepoäng från 5 års studier, där studenten också skriver ett kandidatarbete efter de tre första åren.

När KTH följde upp breven i höstas, hade sammanlagt 284 hörsammat påminnelsen och tagit ut sina examensbevis. KTH har emellertid fattat ett eget beslut att den som kommer med en förfrågan att ta ut examen efter den sista juni i år, kan få en individuell bedömning.

Björn Marklund, utbildningsledare på KTH, jobbar med frågor om genomströmning av teknologer.

– Det finns många som har gjort klart nästan hela utbildningen och som skulle kunna ta ut examen, men som har fått jobb och tycker att det räcker, säger han.

Hur många som tar ut sin examen beror lite på branschen. Bland dataingenjörerna är det många som inte tar ut examen – de får jobb ändå – medan de som har läst exempelvis samhällsbyggnad eller kemiteknik tar ut sin examen i betydligt högre grad. Men det kan vara en nackdel även för dem som har läst data, att inte ta ut examen.

– Om man jobbar i en koncern som ska rationalisera, så ligger man inte så bra till i övriga Europa utan examen, säger Björn Marklund. Tyska företag, till exempel, är väldigt noga. Om man inte är diplomerad så är man inte ingenjör.

Han pekar också på löneförhandlingar i ett multinationellt bolag. I tävlan med utländska ingenjörer kan man förlora på att inte kunna visa upp en formell examen. När IT-jobben tröt vid sekelskiftet, i samband med att IT-bubblan sprack, tittade arbetsgivarna plötsligt på de formella meriterna. Då gick de som hade examen före i anställningsintervjuerna.

– Vi söker upp dem som ligger nära att ta examen, säger Björn Marklund. Ofta fattas det bara någon tentamen, några inlämningsuppgifter eller en laboration. Vi tar kontakt och uppmanar dem att ta examen. Om de vill det så kan vi komma överens om en individuell studieplan.

Det kan också hända att en tidigare student som saknar en viss tentamen i ett visst ämne, men sedan har jobbat med detta i många år, kan bedömas ha tillräcklig kunskap för att täcka in kursen.

Den nya Bolognaanpassade utbildningen med tre plus två år, hur har den påverkat genomströmningen?

– Vi håller på och analyserar det just nu. Hittills är det bara två årskullar som har tagit examen med det systemet, och bara en som är fullt anpassad till Bolognasystemet, så där kan vi inte se någon trend. Men det är uppenbart att någonting har hänt efter tre års studier. Vi ser en signifikant höjning av medianstudentens poängskörd. Det har alltid varit stora skillnader från år till år, men det verkar som om kandidatarbetet efter tre år påverkar studieresultatet positivt.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.