Drygt hälften av tjänstemännen inom gruv- och stålindustrin känner att de har god balans mellan jobb och fritid men många känner sig ändå tvingade att vara tillgängliga för jobbsamtal när de är lediga. Det visar en ny enkätstudie.
Drygt hälften av tjänstemännen inom gruv- och stålindustrin känner att de har god balans mellan jobb och fritid men många känner sig ändå tvingade att vara tillgängliga för jobbsamtal när de är lediga. Det visar en ny enkätstudie.
I enkäten Bransch i balans? Utmaningar och möjligheter med ett flexibelt arbetsliv * har man undersökt hur 4 350 tjänstemännen inom stål- och gruvindustrin och deras arbetsgivare (50 företag) ser på flexibilitet, arbetstid och hälsa.
Frågor som man ställde till arbetstagarna handlade bland annat om övertidsuttag, restid utöver ordinarie arbetstid, vilka förväntningar man tror att ens arbetsgivaren har på ens jobbprestation, önskemål om flexibilitet i arbetet (exempelvis arbeta hemifrån) samt arbetstagarens möjlighet till inflytande på sitt arbete.
Sammanfattningsvis så var flertalet (90 procent) av de tillfrågade nöjda både med möjligheterna att påverka arbetstidens förläggning (alltså vart de arbetade, i hemmet, kontoret eller kanske på väg till och från sitt arbete) och möjligheterna till eget inflytande i arbetet. 33 procent uppgav att det var mycket viktigt för dem att kunna jobba från en annan plats.
Men, enkätsvaren visar också att det gränslösa arbetet har en baksida. Medan hälften av tjänstemännen upplevde att de hade en god balans mellan arbete och fritid uppgav hela 20 procent att de inte hade det. Den senare gruppen hade också svårt att släppa tankarna på jobbet vilket påverkade deras sömn negativt. Just sömnstörningar, vet man sedan flera studier gjorda om stress, är en varningssignal för hälsoproblem (som exempelvis utmattningsdepression).
På frågan ”Hur ofta är du tillgänglig för din arbetsgivare?” svarade 46 procent dagligen och 70 procent svarade varje vecka. När man sedan undersökte hur ofta företagen faktiskt kontaktade sina anställda uppgav 3 procent att de blev kontaktade dagligen medan 35 procent svarade någon gång i veckan. Det var alltså en diskrepans mellan hur ofta företagen kontaktade sina medarbetare och hur ofta arbetstagarna kände att de behövde vara tillgängliga. På frågan varför man ville vara tillgänglig för jobbet svarade 70 procent att det var för kollegernas skull och runt 50 procent svarade att det var för att ha koll på sina arbetsuppgifter.
Arbetslivsforskaren Christin Mellner har under många år forskat på det gränslösa arbetet och hon menar att det är lätt att gå utöver sina gränser i ett arbete utan gränser. När man har ett arbete där det inte är definierat exakt när och hur man ska jobba är det lätt att gränserna suddas ut och just därför, menar Christin Mellner, är det jätteviktigt att företagen har en utarbetad tillgänglighetspolicy. En policy där det uttryckligen står hur man ska förhålla sig till jobbet när man är ledig och vad företaget förväntar sig av sina medarbetare. Det blir också viktigare för medarbetaren att ha inflytande, tydliga mål och få återkoppling och socialt stöd i sitt arbete.
En annan viktigt sak i sammanhanget är att den anställda själv kan sätta gränser för sitt jobb och bestämma när det är nog. I en ny studie som Christin Mellner har gjort och som omfattar 4 000 personer anställda i både privat och offentlig sektor (bland annat ingenjörer) uppger 59 procent att de inte sätter några gränser för hur mycket man läser och besvarar jobbmejl på vardagar. 79 procent av deltagarna i studien hade fått en smartphone från sin arbetsgivare, 39 procent uppgav att de hade en privat smartphone och 34 procent uppgav att de hade dubbla smartphones. Christin Mellner beskriver den nya tekniken som ett tveeggat svärd.
Christin Mellner. Foto: Stefan Söderström.
– Det går att göra mer på kortare tid, tekniken är ett verktyg för flexibilitet och inflytande över när och var man ska utföra sitt arbete. Men det kräver i sin tur nya förmågor och ett stort individuellt ansvar att reglera arbetet på egen hand och att också kunna ta sig tid att vara helt ledig, säger hon.
Precis som i enkätstudien Bransch i balans visar Christin Mellners studie att många personer har svårt att klara av ett gränslöst arbete med hälsan helt i behåll. I Mellners studie uppgav 55 procent av de tillfrågade att de inte säger ifrån när arbetsbelastningen blir för svår eller hög och 71 procent att de tar med sig jobbet hem.
Samtidigt som många verkar bli stressade av det gränslösa arbetet gör flexibiliteten också att man klarar av livspusslet bättre.
– Det är dem som blir överväldigade och inte kan prioritera, de som lever med mobilen dygnet runt och har svårt att avgöra vad som är viktigt bland arbetsuppgifterna som ligger i farozonen, förklarar Christin Mellner och tillägger att det går att lära sig att hantera gränslösheten men att det inte bara ska vara upp till individen själv, utan att det måste göras i samverkan med den arbetsplats man jobbar på.
– Kanske är vi fortfarande omogna att hantera möjligheterna att arbeta flexibelt, och låter tekniken kontrollera oss, i stället för tvärtom. Men gränslösheten är i sig inte nödvändigtvis ett problem om vi har lagom arbetsbelastning. Frågan är snarare hur vi organiserar arbetet så att vi får en balans mellan arbete och fritid som ger tillräcklig vila och återhämtning.
* Bakgrunden till enkäten Bransch i balans? Utmaningar och möjligheter med ett flexibelt arbetsliv är avtalsförhandlingarna under 2013. Då diskuterade parterna arbetsgivarnas och arbetstagarnas förutsättningar för och behov av flexibilitet utifrån verksamhetens krav och med utgångspunkt från arbetstagarens behov av balans mellanarbete och fritid/familjeliv.
Anna Ciabuschi Eriksson
