Gränsvärden behövs för nanopartiklar

0
1388

Nanopartiklars toxicitet är ännu svår att bedöma. Ökad användning kan innebära risker för dem som jobbar med tillverkningen. Enligt Maria Hedmer vid Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet behövs fler studier av deras toxicitet för att kunna ta fram gränsvärden.

Ämnen får nya egenskaper när de uppträder i nanostorlek. Deras kemiska, elektriska och toxiska egenskaper förändras. Det är inte längre bara de kemiska egenskaperna som spelar roll, utan även formen och storleken på partiklarna kan påverka ämnets toxicitet. Ett ämne som i vanliga fall är ofarligt, kan då blir farligt.

När produktion och användning av nanomaterial ökar, ökar också antalet personer som kan exponeras för partiklar. Störst risk är det för dem som arbetar med tillverkningen.

– Några gränsvärden finns ännu inte, berättade Maria Hedmer, yrkeshygieniker och forskare vid Lunds universitet, vid ett föredrag på PTK i går.

Partiklar som är mindre än 100 nanometer, det vill säga mindre än en tiotusendels millimeter, räknas som nanopartiklar. Nanopartiklar är inget nytt. De finns naturligt i luften vid skogsbränder och vulkanutbrott. De produceras oavsiktligt även till vardags av levande ljus och förbränningsmotorer. Ett ljus producerar runt en miljon partiklar per minut medan en förbränningsmotor genererar i storleksordningen hundra miljarder partiklar per minut.

Maria Hedmers forskargrupp studerar främst avsiktligt tillverkade nanopartiklar. De finns i ett flertal olika produkter som målarfärg, däck, glas solkrämer och stekpannor. De finns även i cement och som bakteriedödande silverpartiklar i kläder.

En typ av nanopartiklar är uppbyggda av kol. De kan anta flera olika former: bollar (fullerener), rör (kolnanorör) eller extremt tunna plattor (grafen). Kolnanorör har flera användbara egenskaper. Det kan vara elektriskt ledande eller fungera som halvledare. Det är både starkt och böjligt och används som armering i plast, gummi, färg och kompositmaterial som används i bilar, flygplan och sportutrustning.

På grund av sin litenhet kan nanopartiklarna, särskilt om de är luftburna, orsaka sjukdomar i lungorna. Maria Hedmer jämförde magens och hudens yta, som är runt en respektive två kvadratmeter på en vuxen människa, med lungornas inre yta som är runt 100 kvadratmeter. Människan har olika skyddande system för lungorna, men nanopartiklar, till exempel kolnanorör, som till formen liknar asbestfibrer, är så små att de kan nå ända ner till lungornas alveoler, där luftutbytet till blodet äger rum. Kroppen kan inte göra sig av med partiklarna som kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar eller cancer.

Maria Hedmers forskargrupp har undersökt arbetsmiljön i några laboratorier där man framställer nanopartiklar. De har sett exempel på att nanomaterialen hanteras mycket bra, inkapslat och med dragskåp och bra andningsskydd, men ibland hanteras materialen öppet, utan säkerhetshöjande inneslutningar. Personalen tar ibland av sig sina skyddsmasker och de som städar lokalerna har inte alltid någon skyddsutrustning.

– Nanotekniken är redan etablerad i samhället. Men vi bör tillämpa försiktighetsprincipen tills gränsvärden har tagits fram. Och för att kunna sätta gränsvärden behövs fler toxicitetsstudier, sade hon.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.