Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Gränsvärden behövs för nanopartiklar

Gränsvärden behövs för nanopartiklar

Nanopartiklars toxicitet är ännu svår att bedöma. Ökad användning kan innebära risker för dem som jobbar med tillverkningen. Enligt Maria Hedmer vid Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet behövs fler studier av deras toxicitet för att kunna ta fram gränsvärden.

Ämnen får nya egenskaper när de uppträder i nanostorlek. Deras kemiska, elektriska och toxiska egenskaper förändras. Det är inte längre bara de kemiska egenskaperna som spelar roll, utan även formen och storleken på partiklarna kan påverka ämnets toxicitet. Ett ämne som i vanliga fall är ofarligt, kan då blir farligt.

När produktion och användning av nanomaterial ökar, ökar också antalet personer som kan exponeras för partiklar. Störst risk är det för dem som arbetar med tillverkningen.

– Några gränsvärden finns ännu inte, berättade Maria Hedmer, yrkeshygieniker och forskare vid Lunds universitet, vid ett föredrag på PTK i går.

Partiklar som är mindre än 100 nanometer, det vill säga mindre än en tiotusendels millimeter, räknas som nanopartiklar. Nanopartiklar är inget nytt. De finns naturligt i luften vid skogsbränder och vulkanutbrott. De produceras oavsiktligt även till vardags av levande ljus och förbränningsmotorer. Ett ljus producerar runt en miljon partiklar per minut medan en förbränningsmotor genererar i storleksordningen hundra miljarder partiklar per minut.

Maria Hedmers forskargrupp studerar främst avsiktligt tillverkade nanopartiklar. De finns i ett flertal olika produkter som målarfärg, däck, glas solkrämer och stekpannor. De finns även i cement och som bakteriedödande silverpartiklar i kläder.

En typ av nanopartiklar är uppbyggda av kol. De kan anta flera olika former: bollar (fullerener), rör (kolnanorör) eller extremt tunna plattor (grafen). Kolnanorör har flera användbara egenskaper. Det kan vara elektriskt ledande eller fungera som halvledare. Det är både starkt och böjligt och används som armering i plast, gummi, färg och kompositmaterial som används i bilar, flygplan och sportutrustning.

På grund av sin litenhet kan nanopartiklarna, särskilt om de är luftburna, orsaka sjukdomar i lungorna. Maria Hedmer jämförde magens och hudens yta, som är runt en respektive två kvadratmeter på en vuxen människa, med lungornas inre yta som är runt 100 kvadratmeter. Människan har olika skyddande system för lungorna, men nanopartiklar, till exempel kolnanorör, som till formen liknar asbestfibrer, är så små att de kan nå ända ner till lungornas alveoler, där luftutbytet till blodet äger rum. Kroppen kan inte göra sig av med partiklarna som kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar eller cancer.

Maria Hedmers forskargrupp har undersökt arbetsmiljön i några laboratorier där man framställer nanopartiklar. De har sett exempel på att nanomaterialen hanteras mycket bra, inkapslat och med dragskåp och bra andningsskydd, men ibland hanteras materialen öppet, utan säkerhetshöjande inneslutningar. Personalen tar ibland av sig sina skyddsmasker och de som städar lokalerna har inte alltid någon skyddsutrustning.

– Nanotekniken är redan etablerad i samhället. Men vi bör tillämpa försiktighetsprincipen tills gränsvärden har tagits fram. Och för att kunna sätta gränsvärden behövs fler toxicitetsstudier, sade hon.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA