Är naturvetare smartare?

0
1254

Foto: Siv Andersson/Wikimedia Commons.
Foto: Siv Andersson/Wikimedia Commons.

Per Anderhag disputerade nyligen med en avhandling där han undersökte hur undervisningen i naturvetenskap kan göra skillnad för elevernas intresse för ämnet.
– De lärare som lyckades få eleverna intresserade var bland annat de som inkluderade alla i undervisningen, förklarar han.

Genom klassrumsobservationer har Per Anderhag undersökt hur lärare kan stödja elevers intresse för naturvetenskap.

Per Anderhag
Per Anderhag

– Jag har studerat klassrummen där undervisningen gör skillnad. Tidigare har man inte vetat så mycket kring vad som händer i klassrummet. Det man vet om attityder till NO bygger 97 procent på enkäter där man har ställt frågor som ”Hur tycker du naturvetenskap är? ” och ”Vad är roligast i NO-klassrummet”, förklarar Per Anderhag. Han menar att det behövs mer än häftiga experiment för att skapa ett intresse hos eleverna.

– Visst, man kanske vinner några elever på spektakulära experiment men det räcker inte i längden, det behövs mer om man är ute efter ett beständigt lärande. Eleverna kan vara intresserade på ett ytligt plan, man kan göra fräsiga experiment inom kemin men innebär det att de är intresserade av den kemiska förklaringen bakom reaktionen? säger Per Anderhag som är noga med att påpeka att man ändå kan göra undervisningen kul. Det handlar om att göra eleverna intresserade av undervisningens naturvetenskapliga syften och innehåll.

Vad är det då som lärarna i klasserna som Per Anderhag har studerat gör för att väcka elevernas intresse?

Han berättar om ett tillfälle när eleverna i klassen höll på med kopplingsscheman.

– Det kändes lite platt men läraren följde eleverna i varje steg till slutmålet och var väldigt tydlig med vad labben gick ut på. Han var noga med att alla skulle förstå. Han uppmuntrade och stöttade eleverna i deras sätt att resonera sig fram mot aktivitetens syfte, snarare än att ge eller efterfråga rätt svar.

I sitt avhandlingsarbete har Per Anderhag använt sig av begreppet smak som han lånat från sociologen Pierre Bourdieu. Att ha smak för någonting, Per Anderhag tar klassisk musik eller korpfotboll som exempel och menar att det inte enbart innebär att man på en direkt fråga svarar att man tycker om eller är intresserad av korpfotboll, utan man kan även delta i sammanhang där kunskap om korpfotboll uttrycks och värderas.

– Smak handlar om vad man tycker är fint och detta är någonting man lär sig i sociala sammanhang, som i hemmet eller i skolan. Att ha smak för naturvetenskap innebär att man vill och kan delta i sammanhang där naturvetenskap kommuniceras. Det finns en föreställning om att naturvetare är smartare, att de som väljer natur är de duktiga och så vidare. Det här exkluderar vissa elever som inte känner sig hemma i den bilden, säger Per Anderhag.

De föreställningar som eleverna har om sig själva när det gäller naturvetenskap handlar också om vad de får med sig hemifrån.

Det har visat sig att elever med svag socioekonomisk bakgrund mer sällan väljer att plugga naturvetenskapligt program på gymnasiet. Per Anderhag poängterar hemmets betydelse i sammanhanget och berättar att han själv har haft elever som sagt ”Jag är inte naturvetare”, skolan är därför viktig.

Han berättar också att det är något som händer med elevernas intresse och attityder till naturvetenskap under skolgången.

– Från att eleverna under låg- och mellanstadiet har tyckt att NO är kul vänder det till att under högstadiet bli ”naturvetenskap är inget för mig”. Här måste det bli ett tydligare naturvetenskapligt innehåll i undervisningen och en bättre koppling mellan de olika nivåerna, säger han.

Innan Per Anderhag bestämde sig för att sätta igång med sin forskning gick han igenom statistik från SCB, Statistiska centralbyrån, för att hitta skolor där fler elever, sett till socioekonomisk bakgrund, valde naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet. Av 1 342 skolor var det 85 som avvek positivt, på dessa skolor valde alltså fler elever än vad man kunde förvänta sig NV-programmet. Per Anderhag hade en idé om att det var något i undervisningen som gjorde skillnad.

Per Anderhag

är i grunden gymnasielärare i biologi och geografi och i höstas disputerade han på Stockholms universitet med avhandlingen Taste for Science: How can teaching make a difference for students’ interest in science?

– Det jag såg är egentligen inga konstigheter. Det var engagerade lärare som brydde sig om sina elever. Det här var inga svåra saker utan något andra lärare kan reflektera över och testa, säger Per Anderhag som sedan ett halvår tillbaka jobbar som FoU-samordnare på utbildningsförvaltningen i Stockholm med uppgift att skapa förutsättningar för professionsvecklingen för lärare.

Anna Ciabuschi Eriksson

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.