Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Är naturvetare smartare?

Är naturvetare smartare?

Foto: Siv Andersson/Wikimedia Commons.
Foto: Siv Andersson/Wikimedia Commons.

Per Anderhag disputerade nyligen med en avhandling där han undersökte hur undervisningen i naturvetenskap kan göra skillnad för elevernas intresse för ämnet.
– De lärare som lyckades få eleverna intresserade var bland annat de som inkluderade alla i undervisningen, förklarar han.

Genom klassrumsobservationer har Per Anderhag undersökt hur lärare kan stödja elevers intresse för naturvetenskap.

Per Anderhag
Per Anderhag

– Jag har studerat klassrummen där undervisningen gör skillnad. Tidigare har man inte vetat så mycket kring vad som händer i klassrummet. Det man vet om attityder till NO bygger 97 procent på enkäter där man har ställt frågor som ”Hur tycker du naturvetenskap är? ” och ”Vad är roligast i NO-klassrummet”, förklarar Per Anderhag. Han menar att det behövs mer än häftiga experiment för att skapa ett intresse hos eleverna.

– Visst, man kanske vinner några elever på spektakulära experiment men det räcker inte i längden, det behövs mer om man är ute efter ett beständigt lärande. Eleverna kan vara intresserade på ett ytligt plan, man kan göra fräsiga experiment inom kemin men innebär det att de är intresserade av den kemiska förklaringen bakom reaktionen? säger Per Anderhag som är noga med att påpeka att man ändå kan göra undervisningen kul. Det handlar om att göra eleverna intresserade av undervisningens naturvetenskapliga syften och innehåll.

Vad är det då som lärarna i klasserna som Per Anderhag har studerat gör för att väcka elevernas intresse?

Han berättar om ett tillfälle när eleverna i klassen höll på med kopplingsscheman.

– Det kändes lite platt men läraren följde eleverna i varje steg till slutmålet och var väldigt tydlig med vad labben gick ut på. Han var noga med att alla skulle förstå. Han uppmuntrade och stöttade eleverna i deras sätt att resonera sig fram mot aktivitetens syfte, snarare än att ge eller efterfråga rätt svar.

I sitt avhandlingsarbete har Per Anderhag använt sig av begreppet smak som han lånat från sociologen Pierre Bourdieu. Att ha smak för någonting, Per Anderhag tar klassisk musik eller korpfotboll som exempel och menar att det inte enbart innebär att man på en direkt fråga svarar att man tycker om eller är intresserad av korpfotboll, utan man kan även delta i sammanhang där kunskap om korpfotboll uttrycks och värderas.

– Smak handlar om vad man tycker är fint och detta är någonting man lär sig i sociala sammanhang, som i hemmet eller i skolan. Att ha smak för naturvetenskap innebär att man vill och kan delta i sammanhang där naturvetenskap kommuniceras. Det finns en föreställning om att naturvetare är smartare, att de som väljer natur är de duktiga och så vidare. Det här exkluderar vissa elever som inte känner sig hemma i den bilden, säger Per Anderhag.

De föreställningar som eleverna har om sig själva när det gäller naturvetenskap handlar också om vad de får med sig hemifrån.

Det har visat sig att elever med svag socioekonomisk bakgrund mer sällan väljer att plugga naturvetenskapligt program på gymnasiet. Per Anderhag poängterar hemmets betydelse i sammanhanget och berättar att han själv har haft elever som sagt ”Jag är inte naturvetare”, skolan är därför viktig.

Han berättar också att det är något som händer med elevernas intresse och attityder till naturvetenskap under skolgången.

– Från att eleverna under låg- och mellanstadiet har tyckt att NO är kul vänder det till att under högstadiet bli ”naturvetenskap är inget för mig”. Här måste det bli ett tydligare naturvetenskapligt innehåll i undervisningen och en bättre koppling mellan de olika nivåerna, säger han.

Innan Per Anderhag bestämde sig för att sätta igång med sin forskning gick han igenom statistik från SCB, Statistiska centralbyrån, för att hitta skolor där fler elever, sett till socioekonomisk bakgrund, valde naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet. Av 1 342 skolor var det 85 som avvek positivt, på dessa skolor valde alltså fler elever än vad man kunde förvänta sig NV-programmet. Per Anderhag hade en idé om att det var något i undervisningen som gjorde skillnad.

Per Anderhag

är i grunden gymnasielärare i biologi och geografi och i höstas disputerade han på Stockholms universitet med avhandlingen Taste for Science: How can teaching make a difference for students’ interest in science?

– Det jag såg är egentligen inga konstigheter. Det var engagerade lärare som brydde sig om sina elever. Det här var inga svåra saker utan något andra lärare kan reflektera över och testa, säger Per Anderhag som sedan ett halvår tillbaka jobbar som FoU-samordnare på utbildningsförvaltningen i Stockholm med uppgift att skapa förutsättningar för professionsvecklingen för lärare.

Anna Ciabuschi Eriksson

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

På tur i liten bil

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 16 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 16 augusti. Trevlig sommar! 

Ingenjörerna har jobbat mer under pandemin

0
Nästan 30 procent av ingenjörerna har fått en större arbetsbelastning under pandemin. Det är dessutom en liten ökning jämfört med förra våren.

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

0
Genom några enkla omformuleringar i platsannonser ökade IT-bolaget Tieto Evry andelen kvinnor som sökte med 32 procent.
Maria Samuelsson, ABB

ABB lyfter HBTQ-frågor – ”Ska kunna vara den man är”

0
Det ska gå att vara öppen HBTQ-person på ABB utan att bemötas illa. I juni hade företaget Pride-månad. Men Akademikerföreningen tycker att företaget är sent på bollen.

Civilingenjör debuterar som sommarvärd

1
"Jag kommer att prata om teknik i framkant och hur den interagerar med oss som människor. Men också vad som krävs av oss som människor att leva i en snabbt föränderlig värld", berättar Claudia Olsson som sommarpratar den 9 augusti.
Bilder från de mest lästa artiklarna 2021

Livslön, konsultpriser och gnälliga kollegor – det här är mest läst i år

0
Här är de 20 artiklar flest läst på Ingenjören.se första halvåret 2021.

Därför kan det löna sig att bli jobbonär

0
Allt fler väljer att jobba samtidigt som de börjar ta ut sin pension. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det dessutom kan löna sig ekonomiskt. 

Unga chefer är mer uppskattade än de själva tror

0
Unga chefer, framför allt kvinnor, har ofta ett annat ledarskap än äldre och manliga chefer. Därför är de mer uppskattade av medarbetare i alla åldrar.
Distans- och kontorsarbete

Olika beslut på teknikföretagen om distans eller kontor

5
Hur kommer Getinge, Ericsson, KTH, Facebook med flera att jobba framöver? Det får du svar på här.

Sveriges bästa lärare är en ingenjör

0
Anders Nyberg vid Leksands gymnasium har utsetts till Sveriges bästa lärare. "Det är ett jätteroligt yrke som jag trivs väldigt bra med".

VI REKOMMENDERAR

Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

0
Sveriges Ingenjörers träningsexpert ger tips för att ta hand om och stärka kroppen.

TOPPLISTA