Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Två elvägar byggs i Sverige 2017

Två elvägar byggs i Sverige 2017

Asplunduppslagmindre
Ingenjören skrev hösten 2014 om Gunnar Asplund och hans idé om elvägar Foto: Anna Simonsson

Ingenjören Gunnar Asplunds idé om elvägar med strömförande skenor i vägen är en av de två tekniska lösningar som om två år ska testas på fordon i trafik.

Från början var de elva, sedan fyra och nu två. Trafikverket, Vinnova och Energimyndigheten inledde för tre år sedan en innovationsupphandling för att utveckla teknik för elvägar. Från 11 aktörer med idéer valdes fyra ut som fick finansiering för att detaljprojektera småskaliga testbanor. En av dessa var Gunnar Asplund, civilingenjören bakom flera av ABBs banbrytande innovationer inom kraftöverföring. Med det nybildade bolaget Elways och flera samarbetspartner inom konsortiet RUAB (Rosersbergs utvecklings AB), bland andra NCC Roads, har han i flera år utvecklat en idé som har tror är energilösningen i framtidens bilar.

Förra veckan kom beskedet från Vinnova, Trafikverket och Energimyndigheten om vilka två av de fyra som får ytterligare stöd för att testa sin lösning för elvägar i verklig miljö.

– Det blir spännande att följa de konkreta projekten så att vi kan få bättre kunskap om hur stor potentialen för effektivisering verkligen är, samtidigt som vi bidrar till att utveckla samhällets beredskap att ta emot radikalt nya lösningar inom energi- och transportområdet, säger Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma, i ett pressmeddelande.

Elways lösning handlar om att lägga en strömförande skena nedsänkt i vägen. Bilar som vill ladda från elskenan monterar en rörlig arm bak på bilen med en kontakt som ”hittar” spåret i vägen.

Gunnar Asplund är glad över beskedet att få möjlighet att utveckla tekniken vidare och att en kort sträcka elväg kommer att byggas i verklig miljö, utanför testbanan. Han ser två huvudsakliga förklaringar till att hans lösning har så stor potential.

– Vår styrka är dels att vi har ett system som kostar förhållandevis lite per kilometer väg, dels att vårt system fungerar på alla fordon, både lastbilar och personbilar. Det vi inte har bevisat än är några tekniska detaljer som ännu inte är helt utarbetade men allt ser lovande ut, säger Gunnar Asplund.

Elways kommer under de kommande två åren att fortsätta att testa och utveckla tekniken på sin 350 meter långa testbana i närheten av Arlanda. Planen är att 2017 bygga en två kilometer lång elväg på sträckan mellan Arlanda och logistikcentralen i Rosersberg. Där omlastas gods och körs i skytteltrafik med lastbilar till och från flyget.

Asplund
Gunnar Asplund. Foto: Anna Simonsson

– När vi tar elvägen i drift kommer en eldriven lätt lastbil att köra godset. De nedsänka strömskenorna kommer att finnas på två kilometer av den tio kilometer långa vägen. Lastbilen har också ett batteri som snabbladdas när den kör på elvägen och laddningen räcker sedan hela vägen till start och mål. Vid en av terminalerna ska det också finnas uttag för snabbladdning under lastning och lossning, förklarar Gunnar Asplund.

– Nu har vi utvärderats av Vinnova och Trafikverket i två år och fått grönt ljus för att gå vidare. Det är ett kvitto på att vi har åstadkomit något som många tror på, säger han.

 Den andra aktör som också beviljats stöd för att bygga en elväg i verklig drift är Siemens i samarbete med Scania och Bombardier. I Gävle kommer man att testa deras teknik som innebär att en strömavtagare på lastbilshyttens tak matar ner strömmen till en elhybridmotor i lastbilen.

Karin Virgin

 

 

 

 

6 KOMMENTARER

  1. Jättebra! Der här tror jag på! I ett senare skede kan vi kanske förse vägnätet med mycket el-energi som skapas längs med vägen! (Johan Löfqvist, pensionerad läkare som skulle blivit ingenjör)

  2. ”– Vår styrka är dels att vi har ett system som kostar förhållandevis lite per kilometer väg, dels att vårt system fungerar på alla fordon, både lastbilar och personbilar. Det vi inte har bevisat än är några tekniska detaljer som ännu inte är helt utarbetade men allt ser lovande ut, säger Gunnar Asplund.”

    OM ovan INTE är ett avhugget citat har Asplund skjutit sig i foten. Det går inte att bortse från två- och trehjuliga fordon och risken att skenan blir ett spår som påverkar styrande hjul på dessa fordon. Lyckas man få strömskenan att ligga i vägbanan utan att sticka upp eller sjunka ner oavsett vägbanetemperatur återstår bara att strömavtagarspårets bredd hålls tillräckligt smal.

    Att man inte gör beprövade trådbusslösningar istället är kanske viljan att skapa nya patent för att håva in riskkapitalbolagspengar.

  3. Det blir intressant att se hur skenor i vägen fungerar vintertid, men tanken är lockande. Stömavtagare i luften är mer beprövat och fungerar men den test man enligt artikeln skall göra i Gävle skulle jag vilja kalla utanför Sandviken. (Elller mellan Sandviken och västerut mot Storvik för att vara mer exakt!)

  4. Hej! Finns det någon möjlighet att få vara med och kolla på när de olika testen sker? Är civ maskin student och finner detta väldigt intressant

  5. Det skulle vara intressant att höra hur man tänker lösa de miljömässiga utmaningarna – smuts, vatten, snö, is, salt, m.m.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Marie Morin

”Ser man en kollega bli dumförklarad vill jag att man står upp mot det”

0
Ingenjören Marie Morin, chef för Stora Ensos anläggning i Skoghall, tycker inte om orättvisor. Därför föll det sig naturligt att starta ett medvetet arbete för mångfald på bruket.

Ingenjör i teknisk fysik blev trainee på Sida

0
"Teknik är till för människor och med enkla medel kan vi hjälpa väldigt många till ett bättre liv" säger Christian Naccache som är anställd på Sidas traineeprogram.

Misslyckad satsning på att utbilda fler ingenjörer

2
Regeringens uppdrag till högskolorna att bygga ut ingenjörsutbildningarna har gett noll i resultat. På ingenjörsprogrammen utbildas nu färre studenter än innan.

”Ingen tar ansvar för arbetskraftsmigranterna”

2
Ingenjörer som kommer till Sverige för att arbeta står i många fall helt utan skydd, i stark beroendeställning till sin arbetsgivare – och ingen tar ansvar för deras situation.

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

22
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

1
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

VI REKOMMENDERAR

Tänk på det här när du sommarjobbar

0
Att få problem med oschyssta arbetsgivare på sommarjobbet är som tur är ganska ovanligt för teknologer. ”Men då och då dyker det upp problem”,...

TOPPLISTA