Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Akademiker hoppas på lokalt omställningsavtal

Akademiker hoppas på lokalt omställningsavtal

Under dagen i dag, tisdag, får anställda på Ericsson i Göteborg veta hur uppsägningarna slår mot de olika organisationerna.

När Ericsson i mars i år meddelade att totalt 2 200 tjänster skulle bort i Sverige angav företaget att 140 av dessa skulle bort i Göteborg. Hur många tjänster det i praktiken blir är information som Ericsson väntar med att gå ut med. Men i dag får samtliga anställda som sägs upp i Göteborg beskedet och företaget går även ut med information i smågrupper om hur respektive verksamhet påverkas av neddragningarna, berättar Tomas Blidberg, vice ordförande för Akademikerföreningen i Göteborg.

– Vi som suttit i epicentrum, vi och vår motpart, är rätt gråa i ansiktet just nu, säger han.

Tomas Blidberg säger att det finns en medvetenhet om att det egentligen inte handlar om någon arbetsbrist.

– Dels handlar det om att färre ska göra fler jobb, dels handlar det om att man flyttar över en del jobb till andra ställen, lågkostnadsländer men också till exempel till Stockholm, ibland brutalt, säger han kritiskt.

Att neddragningarna slår hårt mot de anställda är tydligt, säger han. Inte minst en dag som denna, när han ser människor som gråter för att de har fått ett besked som de inte sällan ser som ett personligt underkännande. Det är dessutom inte ovanligt att anställda har missförstått lagen om anställningsskydd, las, och tror att lång anställningstid fungerar som ett skydd mot uppsägning. De missar att se det komplicerade förhållandet mellan anställningstid och kompetens, säger Tomas Blidberg.

– Det gör att människor hamnar i chock när de får ett besked från företaget.

Utan las skulle dock facket vara tandlöst och företaget skulle mer fritt kunna välja bort vilka de vill, menar Tomas Blidberg. Samtidigt säger han att om det är något man kan lära sig av de återkommande varslen så är det att människor har blivit allt mer utbytbara.

Trycket i organisationen är enligt Tomas Blidberg enormt, vilket han också menar gör att Ericsson inte alltid riktigt verkar hinna tänka igenom sina beslut.

– Företaget hänvisar till en stentuff konkurrens, inte minst inom utveckling och forskning. De säger att man måste ha lägre kostnader för att konkurrera. Det är ny teknik som ska utvecklas, liksom kompetens. Kompetens är en väldigt viktig del i det hela. Sedan är organisationerna väldigt slimmade. Man har inte tid att riktigt jobba igenom det här ordentligt innan det är dags för en ny utgallring.

Enligt Tomas Blidberg ser man det här allt mer, att företaget vill ha större ruljangs på människor och ha större möjlighet att anställa yngre och nyexaminerade. Inte bara för att de har ny kompetens, utan för att det är de som en dag kommer att ta över. Han har redan under tisdagen pratat med anställda att intensifiera sitt arbete att titta efter nytt jobb.

– Jag tror att folk skulle må bra av att röra på sig, utifrån den situation som är, säger han.

Tomas Blidberg hoppas att man snart ska kunna komma fram till ett lokalt omställningsavtal för att undvika trenden med täta neddragningar. Han vill också se ett större fokus på kompetensutveckling och på satsningar på nya verksamheter i Sverige.

– För sjutton, vi kan inte underskatta att vi har väldigt bra högskolor och universitet i Sverige. Vi vill att företaget ska växa på olika områden i Sverige. Vi har en stark kärna inom radiodelen, men vi vill se att vi växer även på andra områden.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA