Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Jordens vatten kan vara överutnyttjat

Jordens vatten kan vara överutnyttjat

En femte planetär gräns, den för sötvatten, är också överskriden, hävdar forskare vid Stockholms universitet.

För att beskriva hur stora miljömässiga påfrestningar jorden tål, introducerades 2009 nio planetära gränser av en grupp forskare, ledda av Johan Rockström vid Stockholm Resilience Center. Tre av de nio gränserna bedömdes redan då som överskridna: klimatet, den biologiska mångfalden och kväveanvändningen. En av de planetära gränser som då fortfarande betraktades som under gränsen var färskvattenanvändningen.

I februari i år publicerade forskargruppen en uppdaterad bedömning av de planetära gränserna, nu med Will Steffen som huvudförfattare, i tidningen Science. Enligt den har även en fjärde planetär gräns, markanvändningen, överskridits. Vattenanvändningen ligger också högre, men fortfarande under den planetära gränsen.

Fernando Jaramillo
Fernando Jaramillo, doktor i Naturgeografi

En mer alarmerande bild av hur världens vatten används presenteras av två svenska naturgeografer vid Stockholms universitet, Georgia Destouni och Fernando Jaramillo. I en artikel, också publicerad i tidningen Science, kommenterar den uppdaterade artikeln från forskargruppen kring de planetära gränserna. Georgia Destouni och Fernando Jaramillo argumenterar för att även vattenanvändningen överskrider den planetära gränsen.

– Sedan den första artikeln om de planetära gränserna publicerades har det kommit ny forskning kring vattenanvändningen som de inte använt i sin uppdatering. De har inte tagit hänsyn till all vattenanvändning, säger Fernando Jaramillo.

Artiklar om vatten-användning

Världens vattenresurser är hårt ansträngda. Enligt en FN-rapport från i år om vattenanvändningen i världen väntas den globala efterfrågan på vatten öka samtidigt som världens jordbruksproduktion måste öka med 60 procent.

1. Artikel i Science från forskargruppen kring planetära gränser (kräver inloggning)

2. Destounis och Jaramillos kommentar till artikeln.

3. Svar från forskargruppen kring planetära gränser.

Gränsen för hållbar färskvattenanvändning i världen är satt till 4 000 kubikkilometer per år. Dricksvattenkonsumtion och industriell vattenanvändning utgör den klart minsta delen. Viktigare faktorer är vattenreservoarer, bland annat för vattenkraft, och stora, intensivt använda odlingsytor som ökar avdunstningen. Även om skogsavverkning har minskat avdunstningen, hamnar den sammantagna vattenanvändningen på 4 664 kubikkilometer vatten per år, klart överskridande gränsen.

Johan Rockström och hans kolleger har svarat att de har räknat på olika sätt och att de inte heller är riktigt överens om alla siffror. Men de håller med om att själva gränsen på 4 000 kubikkilometer per år är svår att precisera och långt ifrån självklar, samt att det behövs mer forskning.

Fernando Jaramillo ser därför ett stort problem i att antalet mätstationer för vattenflöden minskar runtom i världen, sannolikt av ekonomiska skäl.

– Samtidigt som många pratar om vattenkrisen i världen, minskar förmågan att mäta den faktiska vattenanvändningen.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA