Affärsresandets baksidor ignoreras

4
1812

affarsresande_unsplash_pixabay_beskuren
Affärsresor – inte fullt så glamourösa som man vill tro. Foto: Unsplash/Pixabay.

Att resa ofta och långt är förknippat med guldkant på jobbet. Många och långa flygresor vidgar vyerna, ger stort nätverk och världsvana. Riskerna för blodpropp, sämre kondis, ensamhet och sämre social kontakt påverkar inte glamourstämpeln vi ger resandet.

Affärslunchen är godare i Seoul, utsikten från kontoret magnifik i Vancouver och spriten billigare i Reykjavik. Och de gör sig bra på Facebook alla tre.

– Det var när vi höll på med ett forskningsprojekt om just Facebook som jag lade märke till att de negativa sidorna av resandet som missade flyg, sjukdomar och dåliga hotell aldrig diskuterades. Det väckte ett intresse att se lite mer noggrant på “glamouriseringen” i förhållande till resandets negativa sidor, säger Stefan Gössling, professor i Humanekologi vid Lunds Universitet.

Tillsammans med den brittiske forskaren Scott A Cohen har han skrivit rapporten ”A Darker Side of Hypermobility” där de har gått igenom den forskning som finns om resandets baksidor. Bland de fysiska följderna finns naturligtvis jetlag, som alla känner till. Men också en ökad risk för hjärtinfarkt, blodpropp och sämre kondition eftersom den som ofta är på resa inte rör sig eller tränar lika mycket som vanligt. Det är dessutom svårare att äta nyttigt när man reser.

Den som flyger långt och ofta, låt säga mellan New York och Seattle tur och retur var tredje vecka, eller Tokyo -New York sju gånger utsätts även för mer strålning än vad som anses hälsosamt.

På det psykologiska planet finns effekter som förvirring, känslor av ensamhet och stress. Både över förseningar och över saker som inte fungerar men också stress på grund av att resor tar tid som sällan motsvaras av färre eller lättare arbetsuppgifter.

Många resor i jobbet ledde till sociala problem visar studien. Förhållanden urholkas, barn växer upp och det sociala nätverket på hemmaplan kräver att man är hemma och har tid för vänner och bekanta. Familjer tenderar även att bli mindre jämställda eftersom den som är hemma måste ta på sig mer av hushållsarbetet.

Forskarna undersökte vidare vilka mekanismer som bidrar till att resande har hög status i vårt samhälle. De fann att resande är intimt förknippat med det moderna konsumtionssamhället och förstärks ytterligare av olika bonusprogram, sociala medier och uppfattningen att världsomspännande nätverk är hög status.

I Sverige svarar tre procent av befolkningen för en fjärdedel av allt internationellt resande medan fem procent av fransmännen står för över hälften av långdistansresandet. Mycket resande är alltså inte något som rör stora delar av befolkningen utan en liten och för det mesta välbetald grupp.

 

Jenny Grensman

4 KOMMENTARER

  1. Det är enbart personer som inte reser själva i tjänsten eller som enbart åker på glossiga konferenser som kan tycka att tjänsteresande är en lyx och ökad livskvalitet.
    Faktum är att det är slitigt på relationer, man är alltid den som säger nej till allt – även om man sagt ja så kan det bli ett nej i sjätte timman, tillslsut slutar folk att ringa, man måste ordna med allt på hemmaplan när man är borta, saker fixar sig inte av sig självt, allt administrativt tjafs, att leva livet i en kappsäck och oftast så är det inga 8 timmars dagar när man är ute och reser, inte får man heller betalt för restid oftast och naturligtvis är det billigaste economy class biljetter som gäller, oavsett antal transfers, dåliga flygbolag, krånglig rutt eller restid, oftast förväntas man köra en hyrbil direkt när man kommer fram också… efter economy class insomnia..
    Det sliter som fan… och man borde ha bättre betalt för uppoffringen man gör. Alla som har mycket resor borde få bra betalt och resor över 7h borde vara bättre klass än economy.
    Säkningen av utlandstraktamentet 2013 är skräp, rent ut sagt. Det känns som att man går back.

  2. Det är dags att facken kräver affärsklass på längre flyg, och då slut på att man ska tacka för att man får resa i tjänsten.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens., säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar It-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.