Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören "Arbetstiden på väg bort som mått"

”Arbetstiden på väg bort som mått”

Arbetstiden mäter inte vad man åstadkommer på jobbet. Därför kommer den successivt att sluta gälla. Det säger Peter Siljerud, framtidsanalytiker. 

Peter Siljerud
Peter Siljerud

Hur länge du är på jobbet säger egentligen väldigt lite om hur mycket du uträttar. Peter Siljerud, VD på företaget Futurewise, tror att närvarotiden på arbetsplatsen kommer att få mindre betydelse på framtidens arbetsmarknad, en förändring som kan skapa både frihet och stress.

 

Normerna suddas ut

I sin bok Bryt normerna nämner Peter Siljerud nio normer på arbetsmarknaden som han tror kommer att suddas ut.

1. Arbete sker på kontor. 

Nej, arbete är något man gör, inte något man går till. Allt fler jobbar på café och lobbyer, särskilt i kreativa näringar. Kontoret kan vara viktigt ändå. Det kan vara kulturbärare och skapa social närvaro.

2. Arbete sker mellan 8 och 17.

Nej, arbetstid är ett dåligt mått på vad man åstadkommer på jobbet.

3. Man ska lyda chefen.

Nej, då kan man lättare ersättas av en automat. Man ska vara lite obekväm och komma med provokativa idéer. Det kan finnas risk även med detta om det ses som kritik mot ledningen. Det fungerar dock med rätt ledning.

4. Arbetsgivaren har makten.

Nej, vi ser en ny generation som inte har samma auktoritetstro. Förr har chef och ledning även varit instruktörer, men det ser annorlunda ut idag. I informationsintensiva branscher vet cheferna ofta knappt vad de anställda gör. Makten över kunskapen flyttar över till de anställda.

5. Man jobbar för försörjningen.

Nej, pengar blir mindre viktigt medan tiden blir viktigare. Flera studier pekar på det. Vi har det redan så bra. Allt fler kommer försöka få mer fritid.

6. Arbetsgivaren väljer medarbetare.

Nej, det blir allt svårare att hitta de rätta talangerna. De 20 procent högst betalda jobben ökar, alla andra minskar. I länder som Norge och USA ser man dock att även de lägst betalda jobben ökar. De som tjänar mycket pengar behöver barnpassning, städning och andra manuella jobb som är svåra att automatisera.

7. Företagen har fast anställda.

Nej, många projektanställer för att slippa personalansvar. Bemanningsbranschen står för 1,5 procent av alla anställda i dag. Alltmer arbete kommer att ske i projekt, i mer eller mindre tillfälliga nätverksorganisationer.

8. Man ska vara seriös på jobbet.

Nej, om man vill ha det där kreativa klimatet, tänk lekfullhet och experimentell inställning.

9. Det är säkrast att göra som vi alltid har gjort.

Nej, det gamla är ingen garanti för framgång. Företag måste våga utmana sitt eget tänkande även i tider av framgång.

Varför skulle man avskaffa arbetstiden som mått?

– Arbetstiden har vi av historiska skäl. Vi landade på 40 timmars arbetsvecka på 1970-talet. Där har vi sedan stannat. Varför har vi just 8 timmars arbetsdag? Det är bara en konvention. Forskning har visat att man på stenåldern snarare jobbade 3-4 timmar per dag med att jaga och samla. Resten av tiden ägnade man åt socialt umgänge och vila.

Finns det inte ett slags tävlan mellan länder också?

– Se på Japan. Där jobbar de många timmar, men har ändå ett BNP per capita som är lägre än i Sverige. I Europa är det faktiskt grekerna som jobbar näst mest. Men de har ofta enklare jobb, till exempel inom turism. I länder som Holland och Sverige jobbar fler med IT och finanser. Det skapar hävstänger så att man får ut mer värde av varje arbetad timme.

Finns det inte en risk att vi skapar ett nytt slags stress om vi avskaffar arbetstiden?

– Jo, det finns en risk att man skapar en ny sorts stress. En kvinna på ett stort managementkonsultbolag berättade att hon jobbade helt resultatbaserat. De anställda fick jobba var, hur och när de ville. Sedan dess jobbade alla för mycket. Utan en arbetstid på 8-5 eller någon annan riktlinje blev många snarast överambitiösa. En förklaring kan vara att många försöker slå vakt om den nyvunna friheten. Man vill inte göra ett sämre jobb, utan verkligen visa hur duktig man är.

Borde vi inte sikta på en kortare arbetsdag?

– Hjärnan precis som muskler behöver vila. Vissa forskare säger att arbetet snarare ska avbryta rasterna, men jag tror att begreppet arbetstid kommer att avskaffas över huvud taget.

Varför det?

– Mekanismen i ett kapitalistiskt samhälle är att radera allt som är ineffektivt. Om det är så att arbetstid inte är det bästa sättet att mäta insatser så tror jag att det kommer att sakta försvinna.

Men i det offentliga, till exempel sjukvården och skolan, blir det väl svårare att avskaffa arbetstiden?

– Nja, även sjukvården experimenterar med distanssjukvård och robotar. Då kan läkaren jobba hemifrån. Det finns också exempel på engelska lärare som undervisar i Sydkorea. De har en robot i klassrummet med lärarens ansikte.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

0
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

0
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

0
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.
Kraftledningar

Sveriges Ingenjörer Syd och Väst: Ta ställning för ett elprisområde

1
Sveriges Ingenjörer bör ta ställning för att Sverige bara ska ha ett elprisområde. Det föreslår Sveriges Ingenjörer Syd och Väst i en av de 39 motioner som kommit in till Ingenjörsfullmäktige.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA