Hon är nominerad till årets Levipris

0
855

Anna Williamsson
Anna Williamsson har chansen att vinna årets Levipris. Foto: Staffan Larsson.

Anna Williamsson är doktorand vid Kungliga Tekniska högskolan. Hon vill bidra till att forma ingenjörer som i sin tur kan bidra till ett hållbart arbetsliv.

Det står nu klart vilka bidrag som är med och tävlar om årets Levipris. En utmärkelse som grundades 2004 och är uppkallat efter den svenska stressforskaren, professor Lennart Levi. Tanken med priset är att sporra teknologer och stimulera kvaliteten i undervisningen i arbetsmiljöfrågor.

De nominerade har fått i uppgift att spela in en film där de presenterar sin idé, som följs av en idépresentation i oktober. Därefter kommer vinnaren, som utses av en särskild kommitté, att motta 2015 års Levipris i samband med ett seminarium om arbetsmiljö. Ett seminarium som anordnas den 4 december av Sveriges Ingenjörer.

En av de nominerade är Anna Williamsson, doktorand vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH. När Ingenjören får en pratstund berättar hon att det känns jätteroligt och att nomineringen är en belöning i sig.

Kan du berätta lite om ditt bidrag?

– Jag arbetar med undervisning och forskning som rör arbetsmiljö och ansvarar bland annat för en kurs om hållbar utveckling och ergonomi på KTH. Jag har fört en dialog med grundutbildningsansvarig angående möjligheten att få arbetsmiljöundervisning utlagd under de första tre åren på våra ingenjörsprogram, som har inriktning medicinsk teknik. Det här läsåret blir första året vi jobbar på det viset. Fokus är att försöka aktualisera ergonomi och arbetsmiljö för studenterna genom att använda exempel och verkliga fall från deras kommande bransch, och på så sätt öka kunskapen om arbetsmiljöfrågor.

Hur väcktes idén till det här?

– Med kursen ”Hållbar utveckling och ergonomi” på sex högskolepoäng vill jag kunna bidra med något mer än bara sex registrerade högskolepoäng. Jag har haft svårt att förlika mig med att arbetsmiljö är en separat del av utbildningen. Det har bidragit till att intresset för arbetsmiljö som ämne har varit lågt. Jag tror det är bra att lyfta fram samhälleliga och mänskliga behov så tidigt som möjligt i utbildningen, och sedan återkomma till det flera gånger under utbildningens gång. Då tror jag att vi examinerar ingenjörer med bättre verklighetsförankring som är bättre förberedda på arbetslivets utmaningar.

Har du stött på några utmaningar?

– Arbetsmiljö är ett svårt ämne att knyta an till och förstå sig på när man inte har någon arbetslivserfarenhet. Det är många som inledningsvis inte har kunnat se hur arbetsmiljöfrågor berör, samt vilka konsekvenserna kan bli om man som ingenjör bortser från ämnet. Därför är det svårt att lägga en hel kurs om arbetsmiljö tidigt i ingenjörsprogrammen. Jag har verkligen lobbat för att studenterna ska få så bra utgångsläge som möjligt för att kunna ta till sig ämnet. Förutsättningarna är bättre om de bekantat sig med ämnet tidigt i programmet och om de haft krav på sig att ta med arbetsmiljö i beräkningarna i praktiska projektkurser. När de sedan går större delen av kursen sitt tredje år, har de ofta också fått mer arbetslivserfarenhet och en större mognad att kunna reflektera kring arbetsmiljö och sitt bidrag som ingenjör.

Varför ska du vinna Levipriset?

– Anledningen till att jag ska vinna är för att jag har arbetat för en större förändring av arbetsmiljö i grundutbildningen. Min förhoppning är att arbetsmiljöundervisningen på min skola inte ska hänga på en eller ett par eldsjälar, för det blir väldigt sårbart. Jag tror på ett arbetssätt som engagerar flera för att det ska vara hållbart över tid. Därför har det varit viktigt, och är viktigt för mig att samverka med lärare från andra kurser och ämnesområden, för att tillsammans kunna skapa ett mervärde för studenterna.

Sandra Forsvik

 

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.