Nytt landskap inför nästa avtalsrörelse

0
993

Claes Stråth, Medlingsinstitutet, talade om utmaningarna inför den kommande avtalsrörelsen. Foto: Ingenjören
Claes Stråth, Medlingsinstitutet, talade om utmaningarna inför den kommande avtalsrörelsen. Foto: Ingenjören

Allt färre kollektivavtal är traditionella med central lönebildning. Allt fler är sifferlösa och har lokala löneavtal. Det ger ett helt nytt landskap vad gäller lönebilden inför 2016 års avtalsrörelse, sade Medlingsinstitutets Claes Stråth vid ett seminarium om den kommande avtalsrörelsen.

Totalt 475 av ungefär 685 kollektivavtal, ska upp på bordet i nästa avtalsrörelse, som sätter igång i januari. Enligt Claes Stråth, som har jobbat med lönebildning och avtalsfrågor sedan 1970-talet, och som i juni slutade som generaldirektör på Medlingsinstitutet efter nio år på posten, avviker betydande delar av arbetsmarknaden från den traditionella modellen med central lönebildning.

– Vi har ett helt nytt landskap vad gäller lönebilden inför 2016 års avtalsrörelse, sade Claes Stråth vid ett SNS-seminarium på måndagen med fokus på utmaningarna inför nästa avtalsrörelse.

Även i denna förändrade situation bör industrins avtal att fungera som ett märke, ansåg Claes Stråth.

– Det är viktigt för framtiden att man kommunicerar ut att den konkurrensutsatta marknaden ska vara lönenormerande. Ur samhällsekonomisk synpunkt uppstår det problem annars, sade han.

I våras sade Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius att förbundet strävar efter reallöneökningar och att samhället i stort inte tjänar på att hålla ner lönerna. Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och ordförande av Svenskt Näringslivs nyinrättade arbetsmarknadsekonomiska råd, ser skäl att höja lönerna lite mer, relativt sett, på kort sikt, kanske 3 procent, men att höja lönerna lite mindre, kanske 1 procent, på lite längre sikt. Bakgrunden är Riksbankens nuvarande minusränta.

Lite högre löneökningar skulle kunna lyfta inflationen och göra realräntan lägre, vilket skulle gynna exportindustrin, sade Lars Calmfors.

Hans argument för att löneökningarna skulle ligga lägre på lång sikt, är för att detta skulle kunna öka sysselsättningen. De senaste tre åren har reallönerna ökat betydligt mer än vad parterna kan ha avsett, menade Lars Calmfors. Lönekostnadsandelen har också ökat i Sverige jämfört med andra länder. Lite högre löneökningar, relativt sett, på kort sikt med villkoret att löneökningarna blir lägre senare vore en bra, men inte realistisk, idé, ansåg Lars Calmfors.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.