Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Gymnasieingenjörerna är tillbaka

Gymnasieingenjörerna är tillbaka

Efter att ha varit frånvarande i ett par decennier, återkommer nu en efterlängtad utbildning. I höst startar återigen den fyraåriga utbildningen till gymnasieingenjör.

Efter att det fjärde året på gymnasiets tekniska linje försvann på 1990-talet, har antalet gymnasieingenjörer dalat konstant i takt med pensionsavgångarna. Men efterfrågan på gymnasieingenjörer försvann aldrig. Den ofta omtalade framtida bristen på ingenjörer handlar i stor utsträckning om just gymnasieingenjörer. Den här hösten startar utbildningen igen på ett flertal orter i Sverige. Gunilla Rooke på skolverket ser en bra arbetsmarknad för dem som nu väljer att läsa ett fjärde år på gymnasiet.

Utbildningen är ny, men ni har haft provverksamhet. Hur omfattande har den varit?

Gunilla Rooke
Gunilla Rooke, Skolverket

– Tjugo skolor deltagit i provverksamheten sedan fyra år. Vi har följt dem noga, pratat med elever och lärare, vad de tycker. Det har vi tagit med oss när vi utformat den permanenta utbildning handlar mycket om pedagogiska metoder för en modern ingenjörsutbildning.

Vilka inriktningar finns det att välja på?

– Det finns fyra inriktningar: informationsteknik, produktionsteknik, samhällsbyggande samt design och produktutveckling.

Hur många elever börjar nu?

– Ungefär 800, fördelade på cirka 45 skolor runtom i landet. Vissa skolor har flera olika inriktningar. Merparten av skolorna erbjuder design och informationsteknik. Något färre för de andra. Men jag tror att det kommer att jämna ut sig.

På vilka orter finns de här utbildningarna?

– De är spridda över hela Sverige. Vissa områden har fler utbildningar. Det finns vissa geografiska områden där intresset är större. Det är många skolor i Småland till exempel. Jag tror att det hänger samman med att där finns ett mycket aktivt näringsliv med ett stort behov av den här typen av arbetskraft. Det finns även flera skolor i Mälardalen.

Hur stor andel av studenterna är pojkar respektive flickor?

– Jag vet inte exakt vad gäller årets kull, men i provverksamheten har det sett ut som övriga teknikprogrammet, med cirka 15 procent tjejer.

Hur blir arbetsmarknadens efterfrågan på de här ingenjörerna?

– Den blir stor. Industrin är oerhört positiv till utbildningen. De är också ute på apl, det vill säga arbetsplatsbaserat lärande. Många får erbjudande om jobb redan på apl-platsen.

Hur stor del av utbildningen utgörs av apl-placeringen, på ett jobb?

– Sammanlagt 10 veckor av totalt 40. När i tiden den ska ligga får skolan själv bestämma, men vanligast att man lägger den mot slutet. Vissa delar upp det på flera perioder.

Hur fungerar intagningen till det fjärde året?

– Eleven söker från treans betyg. Man ska ha en gymnasieexamen, det vill säga man ska vara godkänd i 2 250 poäng av 2 500. Då ska också gymnasiearbetet, ett mindre examensarbete i årskurs 3, ingå i det som är godkänt. Som elev kan du söka vilken skola som helst i hela landet. Om eleven vill ha viss profil fjärde året, kanske den inte finns på din skola. Då får man söka den inriktningen på andra skolor.

Kan man då behöva flytta inför fjärde året?

– Det finns elever som inför fjärde året flyttar från Norrland till exempelvis Växjö. De olika skolorna kommer nog att profilera sig, så att det blir tydligt att skolorna utformar utbildningen på olika sätt med bra kontakter med vissa företag. Men man kan också söka utbildningen till dess att man fyller 22 år. Man kan alltså ta sabbatsår och komma på senare att man ändå ville läsa fjärde året. Det har varit efterfrågat. Däremot kan man inte läsa fjärde året som vuxenutbildning.

Av provverksamheten att döma, hur många av dem som går ett fjärde år på gymnasiet läser ändå vidare på högskolan?

– Generellt hälften läser vidare på högre nivå, häften börjar jobba direkt.

Hur stämmer det med målsättningarna kring utbildningen?

– Målet är ju att de ska vara anställningsbara omedelbart. Möjligen kan man fråga sig varför inte alla börjar jobba direkt, men de som läser vidare kanske tycker att det är så roligt att de vill fortsätta läsa helt enkelt. Det fjärde året kanske har fungerat som ett test för dem, för att se om de gillade att studera teknik.

Sture Henckel

 

 

8 KOMMENTARER

  1. @Ingenjör: Jag håller med. Om nu x antal nya gymnasieingenjörer kommer utbildas per år, så borde man väl även dra ner med x antal platser på högskole- och civilingenjörsutbildningarna?

    För på senare tid har ju högskole- och civilingenjörer fått ta de jobb som gymnasieingenjörerna lämnat efter sig när de pensionerats. Men om man nu inför nya utbildningsplatser på gymnasieringenjörsutbildningen, så behöver ju inte högskole- och civilingenjörer längre ta jobben som de pensionerade gymnasieingenjörerna lämnar efter sig.

    Drar man *inte* ner på platserna på högskole- och civilingenjörsutbildningarna, samtidigt som man inför nya platser på gymnasieingenjörsutbildningen, så kommer ju överskottet på ingenjörer öka ytterligare…

  2. Jag förstår inte riktigt detta med ”efterfrågan försvann aldrig”. Konkurrera inte gym.ingenjörerna och hög.ingenjörerna om samma jobb? Eller vilken typ av jobb är det som gym.ingenjörer kommer att få? Det är ju inte direkt så att alla nyutexaminerade högskoleingenjörer får jobb direkt. Någon grupp kommer få det svårare när 800 nya ”ingenjörer” börja söka jobb, dessutom med väldigt lågt lönekrav.

  3. Re: Urban Knutsson

    Personligen skulle jag satsa på högskoleingenjörer om jag tyckte att civilingenjörer är för teoretiska (överkvalificerade) för konstruktionsjobb. Den treåriga högskoleutbildningen har en betydligt mer praktisk inriktning, i vart fall på de flesta skolor.

  4. Re: Urban Knutsson

    Ingenting har hindrat industrin från att internutbilda arbetskraft, detta verkar dock inte vara lika intressant som att få någon annan att betala för utbildningen.

  5. Riktigt bra att skolan börjar sikta på anställningsbarhet.
    Min erfarenhet, under 30 år i produkutvecklingssvängen, är att ju mer akademiska poäng man har, desto längre tid får företagen spendera på att göra konstruktörer av dem. En högskoleingenjör kan bli konstruktör på ca två år, en civilingenjör tar minst 4 år – vanligen tröttnar de och blir projektledare e.dyl. i stället.
    Vi har längtat efter gymnasieingenjörerna länge…nu hoppas vi att utbildningen inte har teoretiserats för långt under tiden den varit borta, utan att detta fjärde år faktiskt examinerar konstruktörer, produktionstekniker, etc. Med en startsträcka som är i alla fall lik den de hade förr – upp emot ett halvår till förväntad effektivitet!

  6. Inget ont om en fyraårig teknisk gymnasieutbildning, men att kalla dem ingenjörer devalverar ordets betydelse. Precis som folk blandar samman sköterskor (akademiskt utbildade sjuksköterskor och gymnasieutbildade undersköterskor) kommer bilden av ingenjören åter att bli oklar.

    Kalla dem hellre gymnasietekniker. Ordet ingenjör bör förbehållas den som läst ingenjörsvetenskap på högskola.

  7. Varför inte satsa helhjärtat och enbart på yrkeshögskolan som också kör med olika ingenjörsutbildningar och låta gymnasiet vara tre år? Osäker om dessa nya gymnasieingenjörer kommer gå att kunna jämföras med de som utbildades förr då de första tre åren på gamla T-linjen hade annat innehåll då. Tror nog det krävs tre år gymnasium plus två år kvalificerad yrkeshögskoleutbildning idag för att de blivande ingenjörerna ska bli anställningsbara och utföra liknande arbetsuppgifter som de gamla gymnasieingenjörerna. Sen blir det ju förvirrat när man kan välja mellan ettårig gymnaiseingenjör och tvåårig ingenjörsutbildning (och motsvarande) på yrkeshögskolan. Vad är skillnaden kan nog många undra. Oavsett kommer ingen av dessa nyare ingenjörer kunna bli medlem i Sveriges Ingenjörer som kräver minst 165 hp på ett ingenjörsprogram på högskolan, så ingenjörsbegreppet är ju intressant att diskutera också.

    /Gammal gymnaiseingenjör som även undervisat blivande elkraftkonstruktörer på yrkeshögskolan och numera civilingenjörer på universitet

  8. Hej Sture,

    Tidigare har civilingenjörer och högskoleingenjörer fått ta de arbeten som gymnasieingenjörerna haft när de pensioneras. Om man nu inför en gymnasieingenjörsutbildning så borde de som pensioneras kunna ersättas med nya gymnasieingenjörer istället, vilket är bra.

    Det rimliga vore nu att minska antalet platser på civil- och högskoleingenjörsutbildningarna med motsvarande antal platser som införs på gymnasieingenjörsutbildningen, eftersom civil- och högskoleingenjörer inte längre behöver ersätta de gymnasieingenjörer som pensioneras. Vet ni om det kommer att ske?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Det här är pensionärernas råd till blivande pensionärer

0
Många pensionärer ångrar beslut som de tog när de gick i pension. Här är deras råd till alla som fortfarande jobbar.

Inkomstförsäkring och budget väckte debatt på fullmäktige

0
Inkomstförsäkring, budget för 2021 och ett nytt chefs- och ledarskapsprogram  var några av de frågor som diskuterades livligt på  Ingenjörsfullmäktige,
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020

Här är Sveriges Ingenjörers nya styrelse – med färre ändringar än i förslaget

0
Två nya ledamöter har valts in i Sveriges Ingenjörers styrelse. Men valberedningen hade velat se fler förändringar.  

Akademiker har sänkt sina lönekrav under pandemin

0
Sedan pandemins utbrott har kvinnor under 30 och över 55 sänkt sina löneanspråk när de söker jobb.

Sveriges godaste kranvatten finns i Höganäs

0
"Det är en kul tävling och ett roligt sätt att lyfta fram det goda dricksvattnet vi har i Sverige. För oss är det också ett gott betyg till alla engagerade medarbetare" säger Fredrik Arthursson, VA-chef på Höganäs kommun.

Så påverkar AI jobben och lönerna

1
Robotarnas intåg på arbetsmarknaden kommer troligen inte att leda till högre arbetslöshet. Däremot kan löneskillnaderna mellan olika yrken och sektorer bli större. 

Prisas för exjobb om handtag på resväskor

0
Genom att skruva isär, analysera och utveckla tekniska förbättringar har årets vinnare av Wimanska priset bidragit till nästa generations kabinväskor.

”Den som inte får en löneökning har rätt att veta varför”

6
Arbetsgivarna accepterade inte Sveriges Ingenjörers krav på en individgaranti på 530 kronor i teknikavtalet. Förbundsordförande Ulrika Lindstrand berättar varför kravet kan komma tillbaka.

Konflikträdd chef orsakade Saras utmattning

8
Saras chef var svag och konflikträdd. Det ledde tillslut till att Sara blev sjukskriven på grund av utmattning.
KTH Biblioteket, KTH Campus

Ska bli ekonomiskt möjligt att plugga under arbetslivet

38
Med den nya Las-överenskommelsen blir det ekonomiskt möjligt att plugga ett år under arbetslivet – också för den som har barn och lån. Vi har gått igenom vad överenskommelsen innebär.

VI REKOMMENDERAR

Viveca Sten

Obehagligt att löneförhandla? Läs det här

0
Deckarförfattaren Viveca Sten är också jurist och van förhandlare och hon uppmanar alla att ta lönen på allvar. Här är hennes råd.

TOPPLISTA