Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Poddsnack om forskning

Poddsnack om forskning

Patrick Breitenbach_beskuren.jpf
Foto: Patrick Breitenbach/Flickr.

Uppsala universitet har nu släppt sin nya forskarpodd – Forskarpodden. Tillsammans med journalisterna Niklas Norén och Jonas Löfvenberg får lyssnarna höra om personerna bakom forskningen, kopplat till aktuella ämnen, yrkesroller och samhällsproblem.

Poddar har blivit ett allt vanligare inslag i folks hörlurar. Ett perfekt komplement till radion när man står och viker tvätt. Eller när man är på väg till och från skola eller jobb. Uppsala universitet är ett av de universitet och högkolor som hakat på podd-trenden. Tillsammans med journalisterna Niklas Norén och Jonas Löfvenberg sänder de Forskarpodden. En podd som vänder sig till yngre vuxna som är nyfikna på hur världen ser ut och hur den fungerar.

– Jag och Jonas har länge diskuterat olika häftiga radiogrejer som vi vill göra. Det finns bra poddar om forskning, men ofta är de akademiskt tunga eller rent av ganska tråkiga att lyssna på. Här kände vi att vi kan göra något som är lite snabbare och lite poppigar. Genom att använda våra journalistiska kunskaper och paketera innehållet i podden på ett mer populärvetenskapligt sätt tror vi att vi kan nå ut till en bredare publik, säger Niklas.

forskarpodden_beskuren.jpf
Med Forskarpodden hoppas journalisterna Niklas Norén och Jonas Löfvenberg att nå ut till en bredare publik. Foto: Uppsala universitet.

Det var för ett år sedan som journalisterna tog kontakt med Uppsala universitet för att presentera sin idé, och det dröjde inte länge förrän universitet nappade. I somras spelades de fem första avsnitten in och den 9 september var det premiär för det första avsnittet. Då intervjuades professorn i nanoteknologi, Maria Strömme, som berättade om möjligheten att ändra ett materials egenskaper på en otroligt liten skala. En vecka senare, den 15 september släpptes andra avsnittet. Då med Irene Molina, professor i kulturgeografi, som delade med sig av hur det är att få vara med att påverka samhällsdebatten.

– Vi har fått mycket bra respons. Media har skrivit om det, forskare och lyssnare är positiva, och i sociala medier har det spridits snabbt. Vi kommer även att mäta antalet nedladdningar förstås, säger Gunilla Sthyr, projektledare vid Uppsala universitet.

Vad vill ni förmedla? Och vilka ämnen vill ni lyfta?

– Jag tror att genom att visa på den bredd av ämnen som finns är det också lättare att se hur de hänger ihop. Jag tänker mig att folk har en bild av att olika discipliner står långt ifrån varandra, men det finns massa saker som de har gemensamt. Samhällsvetenskaparna kommer fram med ett miljöproblem, som sedan teknikvetenskaparna löser, varpå socialvetarna kommer fram till hur människan påverkas av miljön och hur sedan filosoferna diskuterar hur människan löser de moraliska problemen på miljösituationen. Det är jättespännande att se det sambandet, säger Jonas.

Planerar ni för fler avsnitt?

– Vi kommer att gör ytterligare fem avsnitt i höst, och därefter, om det slår väl ut fortsätter vi med ytterligare avsnitt, säger Gunilla.

 Vad har ni för idéer för kommande avsnitt?

– Vi var tvungna att sålla bort många intressanta forskare. För de kommande fem avsnitten tror jag att det kommer att vara exempelvis en statsvetare, en medicinare och en humanist. Vi har fått påfyllning på listan och det är inte lätt att välja. Vi önskar även att ha en dialog med lyssnarna som kan komma med förslag på forskare, säger Niklas.

Jonas tillägger också att de känner att de har hittat själva formen för podden, även om den säkert kommer att ändras allt eftersom. Men förhoppningen är att kunna ha ett så pass stabilt format att även forskare som inte är lika kända ska fungera att ha med i den här podden. Det kan även öka chansen för att uppmärksamma nya områden som det tidigare inte har fokuserats på, berättar han.

Andra universitet och högskolor som också sänder så kallade forskarpoddar är bland annat Chalmers, KTH, Södertörns högskola och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet.

Sandra Forsvik

 

 

 

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA