Digitalt Europa behöver nya ramar

0
898

Foto: Ingenjören. Digitaliseringens följder för de anställda i EU diskuterades av fr.v Oliver Röthig, Uni, Evelyn Regner, österrikisk EU-parlamentariker, Willy De Backer, ETUI och Jutta Steinruck, tysk EU-parlamentariker.
Foto: Ingenjören. Digitaliseringens följder för de anställda i EU diskuterades av fr.v Oliver Röthig, Uni, Evelyn Regner, österrikisk EU-parlamentariker, Willy De Backer, ETUI och Jutta Steinruck, tysk EU-parlamentariker.

Kraven på nya regelverk för att skydda arbetskraften i digitaliseringens Europa hörs allt starkare. Utbildningsbehovet, osäkra jobb och framtidens sociala skyddsnät är några av utmaningarna.

– Vi måste inse att det här är ingen framtidsvision, det är nu och vår gamla mysiga tillvaro med samma kollegor, samma arbetsplats och samma arbetsuppgifter är på väg bort, säger Oliver Röthig, regional sekreterare på Uni Europa.

Tidigare i år lanserade EU-kommissionen sin vision av en digitaliserad inre marknad. Kritiken mot bristen på sociala och ekonomiska aspekter i kommissionens dokument var enstämmig när Österrikiska fackliga federationen ÖGB och det internationella tjänstemannafacket Uni:s Europaavdelning ordnade paneldebatt om den framtida arbetsmarknaden i Europa. Och samtidigt var alla deltagare överens om att den digitala utvecklingen är mycket viktig vare sig den sker i företagen, i skolorna eller i privatlivet.

Digital Inre marknad

EU-kommissionens strategi för en digital inre marknad handlar om att alla medborgare och företag ska ha samma tillgång till digitala varor och tjänster. Den digitala inre marknaden är ett prioriterat område och syftar till bättre tillgång till varor och tjänster, bra förhållanden som kan få digitala nätverk och tjänster att växa och till att maximera tillväxtmöjligheterna för den digitala ekonomin. För att uppnå det ska ett antal förslag och utredningar tas fram under 2015-2016. Vilken påverkan digitaliseringen får på arbetsmarknaden eller på sociala förhållanden behandlas inte.

– Trots all den kritik och de farhågor vi har vädrat här så bör vi också komma ihåg att digitaliseringen måste bli framgångsrik för EU, annars hamnar vi ohjälpligt efter, sade Jutta Steinruck, EU-parlamentariker och tysk socialdemokrat. Så det här handlar om så mycket mer än utbildning och lagrum.

– Det talas mycket om de jobb vi kommer att förlora men det kommer nya jobb, det har det gjort vid alla tidigare stora omställningar. Det som är kruxet är att de kanske kommer på helt oväntade, nya, ställen och i former som vi inte har haft och då är utmaningen att bygga system och regelverk så att vi är beredda att ta hand om dem från början, sade Ursula Huws, professor i Labour and Globalisation vid Universitetet i Hertfordshire.

I hela västvärlden har man sedan digitaliseringen började sett antalet fasta jobb minska till förmån för bemanningsföretag, konsulter och frilansare. Globaliseringen och digitaliseringen gör att en svensk ingenjör kan ha sin chef i USA, sina arbetskamrater i Korea men sin arbetsplats i Eskilstuna och kanske dessutom ha en annan chef i Kapstaden och jobba mot kollegor i Tyskland eftersom hen är konsult och har många olika uppdrag. Var dras skatten, vem betalar om konsulten blir sjuk och den kompetensutveckling som kommer att behövas.

– Vår ambition är att se digitaliseringen som en möjlighet, sade Wolfgang Katzian, från österrikiska fackförbundet GPA-djp som bland annat organiserar privatanställda.
– Från ÖGB, Uni Europa och GPA-djp tror vi att ett digitalt Europa kan vara ett bättre Europa. Det som är oroande är att EU-kommissionens visioner om den digitala inre marknaden helt saknar ett socialt perspektiv.

Oliver Röthig, Uni Europa, menade att utbildning under hela yrkeslivet är ett av de områden där något måste göras.
– Vidareutbildning på olika nivåer är ett måste eftersom arbetslivets krav ändras så ofta som vart femte till tionde år. Vi behöver mer resurser till kompetensutveckling och rätt att vara ledig för att utbilda sig. Dessutom behöver vi på något sätt fånga upp alla som har andra sorters anställningar än dem som vårt system är byggt för. Och vi behöver försöka ligga i framkant, vara proaktiva.

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens., säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.