Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Livsviktiga vibrationer

Livsviktiga vibrationer

För dövblinda är känseln det starkaste sinnet. Parivash Ranjbar är doktor i medicinsk teknik och utvecklar nya sätt för dövblinda att avläsa sin omvärld och kommunicera med den. Hennes arbete handlar om vibrationer där huden fungerar som informationskanal.

För några år sedan skrev Ingenjören en artikel om Parivash forskning (sid 14-15). Hon hade då skapat en apparat som omvandlade ljud till vibrationer som de dövblinda kan uppfatta. Sedan dess har hon vidareutvecklat omvandlaren på flera olika sätt. Tillsammans med Erik Borg, professor i audiologi och Dag Stranneby, professor i elektronikproduktion, anordnar hon på tisdagen den 2 september en konferens i Örebro om hjälpmedel för dövblinda.

Parivash Ranjbar
Parivash Ranjbar Foto: Anders Liljenbring

Parivash är också en av talarna på konferensen, där hon presenterar sina innovationer. En av dem kallas Monitor. Det är ett armband med två fyrkantiga plastdosor, en på handledens utsida och en på insidan. Dosan på handledens utsida har en mikrofon som tar emot ljudsignaler och ett chip som omvandlar ljuden till vibrationer. Signalen skickas därefter till dosan på handledens insida där de avges som vibrationer mot huden.

– Prototypen har testats i tio veckor av en dövblind mamma som har en autistisk son. Med Monitor har hon kunnat höra, eller snarare känna, när han ropar på henne, berättar Parivash Ranjbar.

Minimässa om dövblinda

Den 22 september arrangeras mässan ”Teknik för händelser i rum och tid”.

Att Monitor verkligen fungerar exemplifierar Parivash med mamman som skulle hämta sin son på skolan. På vägen dit hörde hon vibrationer och hon gissade att hon gick förbi en gräsklippare. Strax därefter, på vägen hem, kunden sonen bekräfta att det verkligen var någon som körde sin gräsklippare på den platsen. Monitor kan också hjälpa bäraren att bli förvarnad om bilar och motorcyklar i trafiken.

Just den prototypen finns än så länge bara i fem exemplar. Men flera dövblinda har använt Monitor i ett tidigare utförande, som en app i mobilen. Den använder samma algoritmer och har också hjälpt många dövblinda att planera vardagen bättre, bland annat en kvinna som via mobilen kände ljudet när tvättmaskinen var färdig. Hon slapp gå och kontrollera hela tiden.

Dancing queen
Dans med Good Vibration Foto: Anders Liljenbring

Good Vibrations är en annan av hennes uppfinningar. Den omvandlar musik till vibrationer. Även dövblinda tycker om att lyssna på musik, men kan i vanliga fall bara fånga upp basgången i ett musikstycke. Det händer därför att dövblinda vrider upp volymen för att få med lite mer av trummor och basgångar. Dessvärre kan även de drabbas av tinnitus, en risk som ökar med höga volymer i hörlurarna. Andra har fäst högtalare under sängen, men det blir lätt besvärande för omgivningen vid höga volymer.

Good vibrations transponerar hela musikregistret, med hjälp av en algoritm, till vibrationer som känns mot huden.

En annan tillämpning av vibrationerna är Ready-ride. Det är ett positionerings- och kommunikationssystem, där en instruktör trådlöst kan skicka olika kommandon till en dövblind ryttare.

– Just ridning ordineras till blinda personer av läkarna, säger Parivash Ranjbar. De har annars en tendens att få dålig hållning. Men när man rider gäller det att sitta rätt.

Tidigare har dövblinda varit tvungna att få hjälp av en assistent som förklarar ridlärarens instruktioner. Eftersom dövblinda kommunicerar med så kallat taktilt teckenspråk, det vill säga med fingrarna, hand i hand, kräver det att assistenten springer med bredvid hästen, och ofta stannar för att assistenten ska hinna förklara. Med en vibrator på varje handled kan den dövblinda personen få en trådlös signal från ridläraren om det är dags att styra till vänster eller höger. Olika signaler kan dessutom utvidgas till att betyda andra saker, som ”bra gjort” eller ”försök igen”.

Parivash Ranjbar har också jobbat med appen Distime som hjälper personer med autistiska drag att styra upp vardagen. Appen påminner användaren om att det är dags att ta medicin eller hälsa på mormor. Beroende på handikapp kan appen anpassas till att antingen avge vibrationer eller om personen är seende, visa en film.

Parivash påpekar att de här innovationerna inte bara är bra för dövblinda.

Monitor kan till exempel även seende men döva personer ha glädje av, menar hon, både i Sverige och utomlands. Hennes företag Pariception AB har kontakt med olika tillverkare och jobbar nu på att få igång en serietillverkning av produkterna.

– Vi hoppas få Monitor testad i fält nu under hösten, säger Parivash Ranjbar.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA