Nya grupper pluggar på högskolan

0
817

Foto: Moodboard/Thinkstock.
Foto: Moodboard/Thinkstock.

Irland är det land i Europa som har lyckats bäst med att bredda rekryteringen till högskolan. Genom riktade insatser har man ökat andelen studenter med funktionsnedsättning, andelen äldre studenter och andelen deltidsstudenter.

Både nationellt och på EU-nivå är högre utbildning allt mer nödvändigt för den sociala och ekonomiska utvecklingen. EU arbetar därför gemensamt med frågan – både hur fler ska söka en högre utbildning – och hur fler ska klara utbildningen och ta examen.

EUs mål är att minst 40 procent av 30–34-åringarna ska ha en högre utbildning 2020 och för att nå dit arbetar länderna i Europa på olika sätt. Några länder har medvetet valt enbart generella politiska strategier utan riktade åtgärder. Andra länder har formulerat nationella målsättningar.

En intressant slutsats är att de länder som har satt upp mål för breddad rekrytering till högskolan inriktar sig på olika grupper. Det visar en ny rapport från Europakommissionen som har gått igenom hur 36 olika EU-länder arbetar med frågan (alla EU:s medlemsstater utom Luxemburg och Nederländerna, dock även Island, Liechtenstein, Montenegro, Norge och Turkiet).

Utifrån den information som finns att tillgå är det Irland och England som har varit mest framgångrika. I Irland har andelen studenter med funktionsnedsättning tredubblats sedan 2004, från 2 till 6 provcent av de högskolestuderande. Andelen äldre studenter (23 år eller äldre vid studiestarten) har ökat från 9 till 13 procent under samma period och deltidsstudenterna har ökat från 7 till 16 procent sedan 2006.

Ett annat framgångsrikt exempel är Skottland som har lyckats öka andelen högskolestuderande från etniska minoriteter från drygt 6 procent 2002 till drygt 13 procent 2012.

I Sverige har andelen studenter med utländsk bakgrund ökat från 14 procent 2001 till 18 procent 2011.

Att bredda rekryteringen är en viktig åtgärd men inte tillräckligt för att nå målet 40 procent akademiker 2020. EU-kommissionen har konstaterat att det också  är viktigt att ge extra stöd till lärosätena för att kunna behålla studenter med särskilda behov.

I några länder försöker man politiskt motivera lärosätena att agera på olika sätt för att minska avhoppen men EU-rapporten konstaterar att det finns stora brister. En ökning av genomströmningen eller en minskning av avhoppen påverkar nämligen inte lärosätenas anslag i hälften av de europeiska utbildningssystemen.

Karin Virgin

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.