Sociala frågor måste bli viktigare i EU

0
837

European Union Flags
Protokollet ska stärka medborgarnas grundläggande sociala rättigheter och verka för jämlikhet. Foto: Sinonimas/Thinkstock.

Socialdemokratiska ledare i Sverige, Tyskland och Österrike vill stärka de sociala rättigheterna inom EU. Det kräver en ändring av EU-fördraget vilket innebär både en risk och en möjlighet.

De senaste åren har EU-medborgarnas sociala och ekonomiska rättigheter pressats tillbaka, huvudsakligen på grund av den ekonomiska krisen. När tillväxten sakta tycks vända litet uppåt igen är det många som hoppas att medborgarna ska få känna det i form av bättre levnads- och arbetsförhållanden.

I helgen träffade Stefan Löfven de socialdemokratiska ledarna i Tyskland och Österrike och tillsammans undertecknade de en överenskommelse om att arbeta för att ett socialt protokoll infogas i EU-fördraget vid nästa revidering. Protokollet ska stärka medborgarnas grundläggande sociala rättigheter och verka för jämlikhet.
Protokollet ska även innehålla skrivningar om de sociala parternas självständiga ställning.

Bakom överenskommelsen står förutom socialdemokratiska partier också de tre fackliga federationerna DGB (Tyskland), ÖGB, (Österrike), och LO, (Sverige).

I väntan på att fördraget revideras, vilket kan dröja, ska undertecknarna av överenskommelsen arbeta med frågor som utstationeringsdirektivet och det ”labor mobility package” som kommissionen ska presentera i december. I rörlighetspaketet kommer utstationeringsdirektivet att ingå men det är fortfarande oklart om det är en översyn, där man utvärderar hur det har gått, eller en revidering, det vill säga en eventuell förändring av utstationeringsdirektivet som väntar. Åsikterna om utstationeringsdirektivet, som reglerar bland annat anställningsförhållandena för personal som är anställd i ett EU-land men arbeta i ett annat, går vitt isär. Länder med högre kostnadsläge som Sverige, Tyskland och Frankrike vill ha skarpare skrivningar för att motverka lönedumpning medan bland andra Polen och de baltiska staterna vill att direktivet lämnas som det är.

Sverige har tillsammans med sex andra EU-länder skrivit till Marianne Thyssen, kommissionär för sysselsättning och argumenterat för att det bör vara de anställningsförhållanden och lönenivåer som gäller i det land där ett arbete utförs som tillämpas även för utstationerade. Nio länder, huvudsakligen i östra Europa, har i sin tur skrivit ett motbrev där de menar att sådana regler skulle begränsa den fria rörligheten och att konkurrens med lägre löner är bra för den fria rörligheten.

Saco delar LO:s önskan om mer fokus på de sociala frågorna och att motverka lönedumpning men är samtidigt mer försiktigt i sina bedömningar av möjligheterna till förändring.
– Med tanke på den politiska situationen i Europa så är vi tveksamma till att försöka få till stånd en revidering av fördraget för att få in ett socialt protokoll, säger Åsa Ehinger-Berling, internationell sekreterare på Saco. Det skulle vara en stor förändring och vi vet inte vilka motkrav om andra förändringar som skulle kunna komma upp samtidigt. Vi skulle riskera en backlash.

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.