”Skriv roligare om forskning!”

0
1139

Foto: ViktorCap/Thinkstock.
Den akademiska världen är stor och det finns utrymme för många sätt att skriva, utan att det blir ovetenskapligt. Foto: ViktorCap/Thinkstock.

En ny bok uppmanar forskare att bli vassare vid ordbehandlaren. Med hjälp av flera vana skribenter vill boken Skrivande om skrivande inspirera forskare att hitta nya sätt att formulera sig.

Elena Raviola är lektor på Handelshögskolan i Göteborg och en av fyra redaktörer bakom boken Skrivande om skrivande. Hon tycker att forskare har en tendens att fastna i en opersonlig stil i sina forskningsartiklar. Genom att använda passiva meningar låtsas de att de inte är med i texten, som om det gjorde den mer objektiv. Enligt Elena Raviola skulle många texter vinna på att skribenterna bytte ut sina passiva meningar mot aktiva. I stället för ”det kan konstateras att” kan man till exempel skriva ”vi konstaterar att”.

– Det blir inte mindre vetenskapligt för att man har ett ”vi” eller ett ”jag” i texten, säger Elena Raviola.

Boksläpp

Boken Skrivande om skrivande är sammanställd av Benedikte Borgström, Jenny Helin, Maria Norbäck och Elena Raviola.

Den 6 oktober arrangerar Studentlitteratur ett boksläppseminarium på Handelshögskolan i Stockholm.

De fyra redaktörerna har samlat forskare, journalister och författare och bett dem skriva om skrivande i praktiken. Journalisten Göran Rosenberg, forskaren Roland Paulsen och författaren Nina Björk är några av dem som bidrar med texter i antologin.

Men boken är inte ett recept för hur man skriver en forskningsartikel. Den är snarare tänkt som en inspirationskälla till att hitta nya uttryckssätt, att hitta en ökad variation. Bland underrubrikerna finns till exempel ”Den författande forskarens röst”, ”Att skriva fram marginalens förundran – om mod och passion” och ”Poetik för akademiker”.

Elena Raviola är själv med i form av en dialog med dansprofessorn Cecilia Roos om hur skrivande kan inspireras av olika konstarter.

Vad gör forskarna för fel när de skriver?
– Vi säger inte att någon gör fel, men det kan vara bra om man gör på lite olika sätt. Om man bara läser forskningsartiklar så skriver man likadant själv, men jag tror man kan hitta bra sätt att skriva genom att läsa journalistik och skönlitteratur. Man kan utmana gränser och prova format som inte är så vanliga.

Hur ska forskarna skriva?
– Den akademiska världen är stor och det finns utrymme för många sätt att skriva, utan att det blir ovetenskapligt. Man kan till exempel skriva mer berättande.

Hur styrda är doktoranderna i sitt sätt att skriva?
– Det beror nog på handledaren och på gruppkulturen på institutionen och dess traditioner. Eftersom forskarna måste läsa så många artiklar så lär de sig omedvetet hur de ska skriva. Det finns en stark imitationsprocess. Därför är det också svårt att förändra.

Kan man se någon trend mot ökad variation i det akademiska skrivandet?
– Ja, möjligen. Att skriva böcker har varit mindre formaliserat även tidigare, men artiklar har krävt ett visst format. Vissa saker kommer man inte ifrån, men jag tror att fler tidskrifter försöker skapa utrymme för ett friare skrivande.

Hur har er bok blivit bemött?
– Den finns ute sedan sommaren, och de som läst har sagt att äntligen skriver någon om skrivande i praktiken utan att skriva hur det borde vara.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörer studerar coronavirus i luften

Finns coronaviruset i luften? Det är en viktig fråga som forskare i Lund nu söker svaret på.
Undrande ingenjör

Många ingenjörer undrar: Har jag inkomstförsäkring? 

Just nu strömmar frågorna in till Sveriges Ingenjörer. Vi frågade rådgivaren Viktor Rosencrantz om vad det är som gäller och vad förbundet kan hjälpa till med.

Så här säger konsultföretagen om läget

Hela konsultbranschen är inte nattsvart. Flera branscher har inte alls påverkats och där finns det fortfarande en stor efterfrågan på konsulter.
FMV, Experis och Sigma fortsätter rekrytera.

De fortsätter att rekrytera ingenjörer 

Det är inte tvärstopp på arbetsmarknaden. Många verksamheter rullar på och rekryterar. Vi har pratat med några.

Så laddar du för din första löneförhandling

Glöm inte bort ditt värde i jakten på drömjobbet, även om det just nu är tufft på arbetsmarknaden. De rekommenderade ingångslönerna är ett av flera bra verktyg att luta sig mot.
Lars Mellbin, Mikael Thieme och Martin Enequist, medicintekniska ingenjörer i Region Halland, jobbar nu för fullt för att hantera situationen med Covid-19.

Ingenjörer i vården letar alternativ för att hantera corona

För ingenjörer som jobbar med medicinteknisk utrustning eller fastigheter inom vården har arbetet snabbt fått ställas om.   

Hundratusentals följer ingenjörens coronakarta

Civilingenjören Elin Lütz har utvecklat coronakartan.se som nu har över 50 000 besökare om dagen.  

Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet, enligt Valideringsdelegationen. Frågan är hur relevant är det för svenska ingenjörer.

Civilingenjören bytte yrke tre gånger: “Följde min nyfikenhet”

Civilingenjören Marléne Johansson har sadlat om från civilingenjör till lärare, startat eget företag och sedan bytt karriär en gång till. Och det är inget hon ångrar.

Över 8 000 ingenjörer korttidspermitteras

Den här veckan har tre av landets största industriföretag korttidspermitterat merparten av sina anställda. Nära 8 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer berörs.