Bra chefer kan locka fler till högskolan

0
1287

Disputerade ingenjörer som väljer bort att jobba på högskolan gör det främst för att de inte ser det som en tillräckligt attraktiv arbetsplats, enligt en rapport från Sveriges Ingenjörer.

Fakta om rapporten

Rapporten ”Högskolans attraktivitet som arbetsplats” baseras på en enkät till Sveriges Ingenjörers medlemmar som doktorerar, är verksamma inom högskolan samt till disputerade medlemmar som arbetar utanför högskolan. Enkäten skickades ut i maj 2013 till 8 383 medlemmar. Totalt 3 563, eller 43 procent, av dessa svarade.

Friheten, viljan att forska och stimulerande arbetsuppgifter är sådant som lockar till högskolan. De vanligaste skälen till att ingenjörer väljer bort jobb inom högskolesektorn är att de inte ville fortsätta inom den akademiska världen, lönenivån och att de fick en tjänst någon annanstans. Detta visar en enkät som Sveriges Ingenjörer har gjort bland medlemmar som doktorerar, är verksamma inom högskolan samt disputerade ingenjörer som jobbar utanför högskolan.

– De flesta som lämnar högskolan kommer inte tillbaka och det tycker vi på förbundet är synd. Ju mer rörlighet vi ser på arbetsmarknaden, desto större ruljangs och dynamik får vi, säger Josefin Utas, utredare på Sveriges Ingenjörer, som har författat den nya rapporten ”Högskolans attraktivitet som arbetsplats”, som ingår i arbetet med Idélandet Sverige.

Josefin Utas
Josefin Utas

Bland högskoleanställda är det framför allt en sak som sticker ut, att de i högre grad är visstidsanställda än andra. Detta gäller framför allt på de mer forskningstunga universiteten. En hög andel visstidsanställningar är ett problem, anser Sveriges Ingenjörer. Ingenjörer värderar en tillsvidareanställning högt, har Ingenjörsbarometern visat.

När ingenjörerna inom ramen för högskoleenkäten har fått svara på hur väl olika ord stämmer överens med deras syn på högskolan har arbetslivsorientering och förändringsbenägenhet fått låga betyg. Ledarskapet är något som högskoleanställda tycker borde förbättras på högskolan. Högskoleanställda uppgav i större utsträckning än andra att de var stressade. Oklara förväntningar från omgivningen, otydliga arbetsuppgifter och tidsbrist var sådant som stressade. Högskoleanställda arbetar generellt sett mycket övertid. Det saknas målstyrning och uppföljning, konstaterar Josefin Utas i rapporten, och betonar arbetsgivarens ansvar i detta.

– En chef ska se till att alla har det bra på sin arbetsplats. Vissa kanske behöver mer stöd, andra mindre. Det borde vara en normal del i arbetet att ha regelbundna samtal och ett individanpassat stöd. Tyvärr är det inte så överallt. En bra chef måste inte bara ha kunskaper inom sitt ämnesområde utan också om psykisk ohälsa och kunna bidra till en bra arbetsmiljö, säger Josefin Utas.

På lärosätena finns olika sätt att försöka främja en bättre arbetsmiljö. Efter att en medarbetarenkät på KTH visade att medarbetarna upplevde en hög stressnivå på jobbet inledde lärosätet en stressatsning där flera föreläsningar om stress ingick och där det fanns möjlighet att få livs- och karriärsamtal.

På Chalmers tekniska högskola anordnas varje år ett särskilt seminarium där goda exempel från verksamheten inom jämlikhet och arbetsmiljö lyfts fram. Sven Engström, professor i farmaceutisk teknologi, var en av dem som talade vid det senaste seminariet och berättade då om hur han som dåvarande avdelningschef på Tillämpad kemi lyckades få till förbättringar på alla områden som den årliga medarbetarenkäten behandlar. Både den fysiska arbetsmiljön, arbetsklimatet, ledarskapet och organisationen fick högre betyg av medarbetarna 2014 jämfört med 2013.

– Jag tycker att väldigt många ledare, framför allt linjeledare på universitet, faktiskt inte riktigt inte har funderat över vad det är för verksamhet de leder. De har inte funderat över ledarskapsrollen, eller vad de är chefer för. De tenderar att bli chefer över innehållet, men linjeledare ska fatta beslut om mål, visioner och strategier. Lyssna och ta råd från medarbetarna och inte styras av egna intressen, säger Sven Engström.

Sven Engström har en bred erfarenhet att hämta kunskap ifrån, då han har arbetat på flera olika lärosäten, på olika positioner och på olika nivåer. Sven Engström är disputerad kemiingenjör från Lunds tekniska högskola, har jobbat på Uppsala universitet, varit avdelningschef för Tillämpad kemi med drygt 80 anställda, i två omgångar och har även varit vice rektor vid Chalmers i fem år.

Sven Engström.
Sven Engström.

– Jag har en bild av att ett universitet, till skillnad från ett företag, producerar en väldig massa olika produkter. Vi vet inte på förhand hur de kommer att se ut. Det innebär att universitetet måste bestå av många olika personligheter som ska samsas. Ledarskap är att inse att det ska vara så, och att hantera det, säger Sven Engström.

Som chef måste man vara beredd att hantera både små och stora problem. En medarbetare kan behöva varslas om uppsägning, en annan vill byta handledare. Det är också viktigt att kunna blanda allvar med att ha kul på jobbet, säger Sven Engström.

– Jag försöker förena seriositet med humor och lek. Vi har haft lunch-till-lunch-sammankomster, roliga fester med lek, dans och tävlingar. Det fanns redan en sådan tradition på avdelningen innan jag blev chef, men jag tror att jag har utvecklat den, säger han.

En bra chef måste också kunna erkänna för omgivningen när han eller hon har gjort något fel, och tala om det i verksamheten. Du får inte vara konflikträdd eller rädd för att låta medarbetarna se dig som en människa, tycker Sven Engström.

– Jag är öppen med vad jag inte kan så mycket om och kan jag säga att jag litar på andras omdömen i de fallen. Var den människa du är och bjud på de talanger du har, om du vill det vill säga.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.