Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Fler lärare och ingenjörer behövs

Fler lärare och ingenjörer behövs

lärare_ingenjörer_beskuren
Värnamo är en av de kommuner som har lyckats locka ungdomar till teknik- och naturvetenskapsrogrammen i gymnasieskolan. Foto: Sandra Forsvik.

Stora pensionsnedgångar kan innebära underskott på både lärare och ingenjörer framöver. En ny studie som bland annat Sveriges Ingenjörer har varit delaktiga i, visar att fler elever behöver få upp ögonen för naturvetenskap- och teknikprogrammen i Sverige.

I en ny undersökning ”Elevers intresse för naturvetenskap – och teknik i Sveriges kommuner”, har projektet KOOLT, KOmpetensförsörjning Och Långsiktigt Teknikintresse kartlagt hur intresset ser ut för att studera naturvetenskap och teknik bland landets elever.

Undersökningen är gjord av SKL, Sveriges Ingenjörer och IVA, och presenterades under tisdagen 28 september i Stockholm. Några som medverkade under seminariet var bland annat Roger Mörtvik, statssekreterare hos gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic på Utbildningsdepartementet, Lena Olving, vd på Mycronic och Håkan Sörman, vd på SKL.

Idén till projektet grundar sig i statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, som beräknar att det kommer att råda stor brist på ingenjörer och lärare i Sverige de kommande åren. Till stor del beroende på stora pensionsnedgångar.

För att kunna rikta mer effektiva insatser till elever har man kartlagt hur intresset ser ut för naturvetenskap- och teknikprogrammen i landet. Man har även försökt identifiera vad som förenar de kommuner som har en hög andel elever som väljer de här inriktningarna på gymnasiet. Målet är att få 30 procent av Sveriges elever att välja ett program med en naturvetenskaplig eller teknisk inriktning på gymnasieskolan fram till år 2030.

Kartläggningen visar att de kommuner som har den högsta andelen elever som studerar på ett naturvetenskapligt- eller tekniskt program är de kommuner som har hög mediannettoinkomst och elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning. Danderyd, Lidingö och Lund har högst andel elever som går de här programmen under åren 2011 – 2013. De kommuner som istället har lägst andel elever på det naturvetenskapliga eller tekniska inriktningarna är Orsa, Munkfors och Åsele.

Under läsåret 2013/2014 var det omkring 20 procent av eleverna i landet som läste en naturvetenskaplig eller teknisk inriktning på gymnasiet, och andelen på de båda programmen har ökat under de senaste tre åren. Naturvetenskapsprogrammet är det program som har den mest jämna könsfördelningen. Under läsåret 2013/2014 utgjorde andelen tjejer lite mer än hälften av dem som gick på programmet. På naturvetenskapsinriktningen har också den högsta andelen elever med utländsk bakgrund, 29 procent, enligt undersökningen.

När det gäller det tekniska programmet lockar det flest killar och det var endast 16 procent tjejer som studerade den inriktningen 2013/2014. För att få fler elever att välja det naturvetenskapliga och tekniska programmen krävs framför allt att undervisningen håller en hög kvalitet, att eleverna har en god kännedom om programmen, att det finns en teknikpositiv kultur i kommunen, att programmen finns på orten, samt att intresset tas tillvara på i tidig ålder.

Sandra Forsvik

 

 

3 KOMMENTARER

  1. Fler lärare och ingenjörer behövs?
    Enligt statistiken har civilingenjörer högre lön än lärare. Ett effektivt sätt för ingenjörer att få ned sin lön är att läsa en lärarutbildning! Visst är det intressant att man med högre kompetens får lägre lön…
    Ska landet få kvalificerade lärare på bl.a. teknikprogrammet så måste arbetsgivarna ge civilingenjörerna en vettig lön. Även om lärarjobbet är både stimulerande och utmanande så vill man som anställd ha en vettig lön.

  2. Är det här verkligen ett problem?

    Enligt min egen erfarenhet så är svenska teknikföretag inte ett dugg intresserade av svenska ingenjörer utan flyttar faktiskt deras verksamhet utomlands. Visserligen kan man hävda att när det finns färre svenska ingenjörer så finns det ett större behov av att flytta verksamheten utomlands. Men när man kommer till kritan så handlar det bara om ekonomi och att svenska ingenjörer är för dyra i svenska teknikföretags ögon.

    Tråkigt nog kan jag bara konstatera att man får vad man betalar för och i och med det så kan jag bara konstatera att vi inte kommer att ha några teknikföretag i Sverige på sikt. Antingen går de under pga kvalitétsproblem eller så flyttar de helt utomlands. Därav finns det absolut inte heller ett behov av nya svenska ingenjörer…

  3. Hur många näringslivsrepresentanter var med i det här projektet? Den enda jag kan se är vd för Mycronic, och de är alltid ute och hävdar att det är ingenjörsbrist, en snabb koll på deras hemsida ger vid handen att de har svindlande två jobbannonser ute. Bägge två kräver flera år tidigare arbetslivserfarenhet. Hur har vdn för Mycronic tänkt att fler nyutbildade ingenjörer ska kunna fylla behovet av ingenjörer med flerårig arbetslivserfarenhet? Eller för den delen, varför är det just Mycronic som hela tiden har rekryteringsproblem? Har det något med företaget i sig att göra?
    Vad gäller SCBs statistik så hävdades det också att det skulle bli enorm brist på arbetskraft när 40talisterna gick i pension, nu har 40talisterna gått i pension, någon enorm arbetskraftsbrist verkar det inte vara tal om.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Nyexade akademiker har sänkt sina lönekrav under pandemin

0
Sedan pandemins utbrott har kvinnor under 30 och över 55 sänkt sina löneanspråk när de söker jobb.

Sveriges godaste kranvatten finns i Höganäs

0
"Det är en kul tävling och ett roligt sätt att lyfta fram det goda dricksvattnet vi har i Sverige. För oss är det också ett gott betyg till alla engagerade medarbetare" säger Fredrik Arthursson, VA-chef på Höganäs kommun.

Så påverkar AI jobben och lönerna

1
Robotarnas intåg på arbetsmarknaden kommer troligen inte att leda till högre arbetslöshet. Däremot kan löneskillnaderna mellan olika yrken och sektorer bli större. 

Prisas för exjobb om handtag på resväskor

0
Genom att skruva isär, analysera och utveckla tekniska förbättringar har årets vinnare av Wimanska priset bidragit till nästa generations kabinväskor.

”Den som inte får en löneökning har rätt att veta varför”

6
Arbetsgivarna accepterade inte Sveriges Ingenjörers krav på en individgaranti på 530 kronor i teknikavtalet. Förbundsordförande Ulrika Lindstrand berättar varför kravet kan komma tillbaka.

Konflikträdd chef orsakade Saras utmattning

8
Saras chef var svag och konflikträdd. Det ledde tillslut till att Sara blev sjukskriven på grund av utmattning.
KTH Biblioteket, KTH Campus

Ska bli ekonomiskt möjligt att plugga under arbetslivet

38
Med den nya Las-överenskommelsen blir det ekonomiskt möjligt att plugga ett år under arbetslivet – också för den som har barn och lån. Vi har gått igenom vad överenskommelsen innebär.
Ingenjörshuset

Det vill medlemmar att Sveriges Ingenjörer driver

4
I slutet av november beslutar Ingenjörsfullmäktige om vad förbundet ska tycka och arbeta med. Vi frågade medlemmar vad de tycker förbundet borde göra. Så här svarade de. 

Ingenjören bakom Spotify vinner Polhemspriset

0
"Det känns fantastiskt kul att bli uppmärksammad på det här sättet, med det finaste priset man kan få som ingenjör" säger Ludvig Strigeus.

Det här är frågorna Ingenjörsfullmäktige ska besluta om

0
På grund av pandemin blir årets Ingenjörsfullmäktige digitalt. Åtta motioner ska behandlas i år, dessutom ska tre nya ledamöter väljas in i förbundsstyrelsen.

VI REKOMMENDERAR

Viveca Sten

Obehagligt att löneförhandla? Läs det här

0
Deckarförfattaren Viveca Sten är också jurist och van förhandlare och hon uppmanar alla att ta lönen på allvar. Här är hennes råd.

TOPPLISTA