Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Fler lärare och ingenjörer behövs

Fler lärare och ingenjörer behövs

lärare_ingenjörer_beskuren
Värnamo är en av de kommuner som har lyckats locka ungdomar till teknik- och naturvetenskapsrogrammen i gymnasieskolan. Foto: Sandra Forsvik.

Stora pensionsnedgångar kan innebära underskott på både lärare och ingenjörer framöver. En ny studie som bland annat Sveriges Ingenjörer har varit delaktiga i, visar att fler elever behöver få upp ögonen för naturvetenskap- och teknikprogrammen i Sverige.

I en ny undersökning ”Elevers intresse för naturvetenskap – och teknik i Sveriges kommuner”, har projektet KOOLT, KOmpetensförsörjning Och Långsiktigt Teknikintresse kartlagt hur intresset ser ut för att studera naturvetenskap och teknik bland landets elever.

Undersökningen är gjord av SKL, Sveriges Ingenjörer och IVA, och presenterades under tisdagen 28 september i Stockholm. Några som medverkade under seminariet var bland annat Roger Mörtvik, statssekreterare hos gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic på Utbildningsdepartementet, Lena Olving, vd på Mycronic och Håkan Sörman, vd på SKL.

Idén till projektet grundar sig i statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, som beräknar att det kommer att råda stor brist på ingenjörer och lärare i Sverige de kommande åren. Till stor del beroende på stora pensionsnedgångar.

För att kunna rikta mer effektiva insatser till elever har man kartlagt hur intresset ser ut för naturvetenskap- och teknikprogrammen i landet. Man har även försökt identifiera vad som förenar de kommuner som har en hög andel elever som väljer de här inriktningarna på gymnasiet. Målet är att få 30 procent av Sveriges elever att välja ett program med en naturvetenskaplig eller teknisk inriktning på gymnasieskolan fram till år 2030.

Kartläggningen visar att de kommuner som har den högsta andelen elever som studerar på ett naturvetenskapligt- eller tekniskt program är de kommuner som har hög mediannettoinkomst och elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning. Danderyd, Lidingö och Lund har högst andel elever som går de här programmen under åren 2011 – 2013. De kommuner som istället har lägst andel elever på det naturvetenskapliga eller tekniska inriktningarna är Orsa, Munkfors och Åsele.

Under läsåret 2013/2014 var det omkring 20 procent av eleverna i landet som läste en naturvetenskaplig eller teknisk inriktning på gymnasiet, och andelen på de båda programmen har ökat under de senaste tre åren. Naturvetenskapsprogrammet är det program som har den mest jämna könsfördelningen. Under läsåret 2013/2014 utgjorde andelen tjejer lite mer än hälften av dem som gick på programmet. På naturvetenskapsinriktningen har också den högsta andelen elever med utländsk bakgrund, 29 procent, enligt undersökningen.

När det gäller det tekniska programmet lockar det flest killar och det var endast 16 procent tjejer som studerade den inriktningen 2013/2014. För att få fler elever att välja det naturvetenskapliga och tekniska programmen krävs framför allt att undervisningen håller en hög kvalitet, att eleverna har en god kännedom om programmen, att det finns en teknikpositiv kultur i kommunen, att programmen finns på orten, samt att intresset tas tillvara på i tidig ålder.

Sandra Forsvik

 

 

3 KOMMENTARER

  1. Fler lärare och ingenjörer behövs?
    Enligt statistiken har civilingenjörer högre lön än lärare. Ett effektivt sätt för ingenjörer att få ned sin lön är att läsa en lärarutbildning! Visst är det intressant att man med högre kompetens får lägre lön…
    Ska landet få kvalificerade lärare på bl.a. teknikprogrammet så måste arbetsgivarna ge civilingenjörerna en vettig lön. Även om lärarjobbet är både stimulerande och utmanande så vill man som anställd ha en vettig lön.

  2. Är det här verkligen ett problem?

    Enligt min egen erfarenhet så är svenska teknikföretag inte ett dugg intresserade av svenska ingenjörer utan flyttar faktiskt deras verksamhet utomlands. Visserligen kan man hävda att när det finns färre svenska ingenjörer så finns det ett större behov av att flytta verksamheten utomlands. Men när man kommer till kritan så handlar det bara om ekonomi och att svenska ingenjörer är för dyra i svenska teknikföretags ögon.

    Tråkigt nog kan jag bara konstatera att man får vad man betalar för och i och med det så kan jag bara konstatera att vi inte kommer att ha några teknikföretag i Sverige på sikt. Antingen går de under pga kvalitétsproblem eller så flyttar de helt utomlands. Därav finns det absolut inte heller ett behov av nya svenska ingenjörer…

  3. Hur många näringslivsrepresentanter var med i det här projektet? Den enda jag kan se är vd för Mycronic, och de är alltid ute och hävdar att det är ingenjörsbrist, en snabb koll på deras hemsida ger vid handen att de har svindlande två jobbannonser ute. Bägge två kräver flera år tidigare arbetslivserfarenhet. Hur har vdn för Mycronic tänkt att fler nyutbildade ingenjörer ska kunna fylla behovet av ingenjörer med flerårig arbetslivserfarenhet? Eller för den delen, varför är det just Mycronic som hela tiden har rekryteringsproblem? Har det något med företaget i sig att göra?
    Vad gäller SCBs statistik så hävdades det också att det skulle bli enorm brist på arbetskraft när 40talisterna gick i pension, nu har 40talisterna gått i pension, någon enorm arbetskraftsbrist verkar det inte vara tal om.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Strejkvakter

Förslag: Ge möjlighet att strejka lokalt på en arbetsplats

1
Det behövs fler verktyg för att höja ingenjörernas löner. Som strejk lokalt, nivåer för vad man ska begära under lönesamtal och kartläggning av högpresterande kvinnors löner.

Därför slog de svenska snillena igenom

0
Vad var det som gjorde att de svenska industrisnillena fick ett sådant genomslag? Det är utgångspunkten i en ny bok om våra svenska industrihjältar.

Lignin från skogen kan ersätta olja i asfalt

0
Skogen spelar en viktig roll i den gröna omställningen. "Att använda lignin i asfalt är ett konkret exempel på hur vi kan minska det fossila beroendet" säger Monica Normark, CTO på Sekab.
Kollegor fikar

Risk för trötthet när vi träffar kollegorna igen

3
Ett och ett halvt års distansjobb har gjort oss ovana att vara bland kollegor. Här ger psykologen Anders Rydell råd för att det ska gå bra att komma tillbaka till jobbet.

Kommunerna har förstått att distansarbete fungerar

0
Före pandemin var det kalla handen för den som ville jobba hemifrån. Nu har flera kommuner ändrat inställning. Fyra kommuner som Ingenjören har pratat med öppnar för distansarbete.

Så påverkas ingenjörerna i Skellefteå av Northvolt

0
För ingenjörerna i Skellefteå kommun har etableringen av Northvolt i allra högsta grad förändrat arbetsvardagen.

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

1
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA