Nya krafttag mot psykisk ohälsa

2
1796

Foto: AmanaimagesRF/Thinkstock.
Foto: AmanaimagesRF/Thinkstock.

Frågor om psykisk ohälsa får nu större plats i arbetsmiljölagen. En ny föreskrift som Arbetsmiljöverket har tagit fram kommer att träda i kraft i mars 2016.

– Organisatorisk arbetsmiljö ska främja hälsan och motverka sjukdom. Många upplever höga krav i dag, och man saknar dessutom de resurser som egentligen skulle behövas. Även en chef behöver stöd för att kunna leda på ett bra sätt, och för det krävs starkare verktyg, säger Christina Jonsson, enhetschef på Arbetsmiljöverket.

Den 22 september presenterade Arbetsmiljöverket en ny föreskrift ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”, som kommer att träda i kraft den 31 mars 2016. I föreskriften tydliggör man att dialogen mellan chefer och anställda är viktig för att upptäcka kränkande särbehandling och ohälsosam arbetsbelastning.

Christina Jonsson, enhetschef Arbetsmiljöverket. Foto: Arbetsmiljöverket.
Christina Jonsson, enhetschef Arbetsmiljöverket. Foto: Arbetsmiljöverket.

– Vi ser att en hög arbetstakt med stress och problem med relationer på arbetsplatsen är ett växande problem. Arbetssjukdomar som grundar sig i organisatoriska och sociala faktorer har ökat med 70 procent sedan 2010. Många arbetsgivare gör ett bra jobb men de behöver ett starkare stöd. Därför har vi tagit fram den här föreskriften som tar ett samlat grepp om de här frågorna, säger Christina Jonsson.

Föreskriften fokuserar på att motverka ohälsosam arbetsbelastning. Det handlar om att kartlägga risker och vidta åtgärder innan sjukdom eller ohälsa uppstår. Arbetstider ska exempelvis inte få påverka hälsan negativt och det måste arbetsgivaren ta hänsyn till genom att planera in tid för återhämtning.

Kränkande särbehandling är ett annat problem som kan uppstå när arbetet inte är planerat på ett välfungerande sätt, säger Christina Jonsson, och förklarar att för hög arbetsbelastning, oklarhet i roller och fördelning av arbetsuppgifter kan leda till dålig samverkan i gruppen. Osämja och konflikter bland medarbetarna kan sedan mynna ut i kränkande särbehandling.

– Vi ser att arbetssjukdomar som beror på de här orsakerna är allt för hög. Vi vill bryta den trenden och därför måste det förebyggande arbetet bli mer kraftfullt. Det finns inga genvägar för att få bukt med de här problemen, det är ett kontinuerligt arbete. Men genom att rikta fokus på området och ge bättre verktyg för att hantera problemen hoppas vi kunna bryta trenden på längre sikt. Det är viktigt även för samhället och det är något som även regeringen satsar på, säger Christina Jonsson.

Statistiken är tydlig och undersökningar från flera myndigheter och fackförbund vittnar om ökad press och hög arbetsbelastning. Det är mycket som händer i samhället. Exempelvis har pressen på flyktingmottagningarna ökat, säger Christina Jonsson och avslutar:

– Vi måste möta det här och ta hand om varandra i den arbetsmiljö vi befinner oss i.

Sandra Forsvik

2 KOMMENTARER

  1. Att föreskriften anger att en mobbningsutredare BÖR vara opartisk är ett exempel på hur vag denna föreskrift/lagtext egentligen är.
    Vad kan den få för reell betydelse?

  2. En källa till ohälsosam stress är tilltron till dataprogram och it-miljön.
    Chef och anställd har ofta helt olika uppfattningar om hur det faktiskt fungerar.
    Chefen som har investerat dyrt i både hård och mjukvara förväntar sig ett väl fungerande arbete.

    Verkligheten för den arbetande däremot består ofta av att försöka arbeta runt de brister som många it-miljöer och mjukvaror faktiskt har.

    Denna skillnad är en källa till ohälsosam stress på många arbetsplatser.

    Chefen som köpt en F1 bil förväntar sig snabba varvtider. De anställda rattar febrilt en folkracebil och försöker att leva upp till de höga förväntningarna.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.