Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Omställningsavtalen bra för företagen

Omställningsavtalen bra för företagen

Lars Walter, docent och forskare vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Göteborg, är redaktör för en ny bok om omställningsavtalen i Sverige.
Lars Walter, forskare vid Handelshögskolan i Göteborg, är redaktör för en ny bok om omställningsavtalen i Sverige. Här talar han vid ett seminarium med anledning av lanseringen av boken ”Mellan jobb – Omställningsavtal och stöd till uppsagda i Sverige” Bild: Ingenjören

De svenska omställningsavtalen fungerar så pass bra att de gör det enklare för företag att välja uppsägning i stället för att hitta andra sätt att hantera sina anpassningsproblem, konstaterar forskare i en ny bok.

Omställningsavtal och Trygghetsrådet TRR

Ett omställningsavtal ingås mellan fack och arbetsgivarpart och innebär att anställda som sägs upp kan få stöd och hjälp. Omställningsorganisationerna, däribland Trygghetsrådet TRR, är tänkta att fungera som ett komplement till Arbetsförmedlingen samt social- och arbetslöshetsförsäkringar. De hjälper uppsagda att hitta ett nytt jobb, en lämplig utbildning eller att starta eget.

Trygghetsrådet TRR stöttar privat anställda tjänstemän. TRR grundades 1974 och bakgrunden till detta var att man ansåg att Arbetsförmedlingen inte gjorde tillräckligt för att stötta privat anställda tjänstemän vid uppsägningar, med tanke på deras särskilda behov. TRR har egen personal som utvecklar och utvärderar standardiserade metod- och processverktyg för omställningsarbete. Verksamheten finansieras genom att parterna avsätter 0,3 procent av lönesumman till TRR.

Omställningsavtalen finns till för att hjälpa uppsagda att hitta en ny sysselsättning i form av jobb, utbildning eller eget företagande. De svenska omställningsavtalen omfattar så många anställda i dag att de har blivit ett närmast heltäckande system. Att omställningsorganisationerna är så bra på att ge uppsagda stöd och hitta en sysselsättning gör det också lättare för företagen att välja att säga upp anställda i stället för att komma på andra lösningar på anpassningsproblem, konstaterar författarna till den nya boken ”Mellan jobb – Omställningsavtal och stöd till uppsagda i Sverige”.

– En väldigt viktig del med de här omställningsavtalen är att de ger en konkurrensfördel. Just det faktum att de lyckas få ut så många gör ju det mycket lättare att säga upp, säger bokens redaktör Lars Walter, som är docent och forskare vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Göteborg.

En annan konsekvens av de framgångsrika omställningsorganisationerna är personer som inte är etablerade på arbetsmarknaden, personer som inte omfattas av ett omställningsavtal, kan få det svårare att hitta ett jobb. Men just detta är en arbetsmarknadspolitisk analys och omställningsorganisationerna är inte arbetspolitiska instrument, poängterar Lars Walter.

– När det blir ett heltäckande system, men ingen har tänkt sig ska bli ett heltäckande system, så riskerar det att få den här typen av konsekvenser. Det gör ju också att jag tror att omställningsorganisationerna kommer att få en mer komplicerad relation till staten. Arbetsförmedlingen har de redan lite svårt att hantera. Det är lite så att man tycker att man gör lite samma saker, men man gör dem med olika utgångspunkter, säger han.

På andra håll i Europa ser det annorlunda ut. I ett läge av svag konjunktur är det till exempel vanligare i andra europeiska länder att anställda får sänkt lön.

– Det gillar vi inte i Sverige, säger Ola Bergström, professor vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Göteborg, en av medförfattarna till den nya boken.

En annan lösning som är vanligare utanför Sverige är permittering, korttidsarbete. Det innebär att en arbetstagare har kvar sin anställning och får ersättning eller lön, men jobbar inte under en period. Det finns ett problem med det systemet, konstaterar Ola Bergström. Handlar det om ett företag som går dåligt, men där det egentligen inte beror på konjunkturen utan för att problemet är strukturellt, då skjuter arbetsgivaren bara upp nödvändiga omstruktureringar som man hade behövt göra ändå.

– Det svenska systemet gör förhoppningsvis att man kan vara up to date hela tiden, och att man kan göra nödvändiga omstruktureringar innan det blir en kris, säger Ola Bergström.

Tidigarelagd pension har blivit mindre vanligt i Europa. Det har uppfattats som en enkel och bra lösning, men kan bli dyrt. Dessutom gör ett sådant system att relevant kompetens riskerar att försvinna.

Sverige skulle kunna ha en bredare palett av åtgärder vid nedgångar på företagen, tycker Ola Bergström. Till exempel skulle permittering kunna vara ett alternativ. Men det funkar inte så bra i kunskapsintensiva verksamheter.

– Om vi tar till exempel Ericsson, och de avancerade ingenjörsaktiviteter som görs där. Om de skulle införa korttidsarbete som i Italien, och säga att nu har vi inte tillräckligt många IT-system här så vi tar hälften av arbetskraften och låter dem ha ledigt i ett halvår, då har resten utvecklat sina grejer så pass mycket att det är en helt annan arbetsplats efter ett halvår. Det blir inte riktigt någon bra användning av de högkvalitativa resurserna.

En fördel med omställningsarbetet i Sverige är att fokus ligger på att uppsagda får ett jobb där de kommer till nytta.

– Den välutvecklade kompetens som finns tas tillvara på ett annat ställe, säger Ola Bergström.

Boken ”Mellan jobb – Omställningsavtal och stöd till uppsagda i Sverige” ges ut av SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, som är en oberoende ideell förening. Föreningen har 250 medlemmar, företag, myndigheter och organisationer.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

1
Precis som muskler så blir även hjärnan trött av ansträngning. Här är några knep för att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA