Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Omställningsavtalen bra för företagen

Omställningsavtalen bra för företagen

Lars Walter, docent och forskare vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Göteborg, är redaktör för en ny bok om omställningsavtalen i Sverige.
Lars Walter, forskare vid Handelshögskolan i Göteborg, är redaktör för en ny bok om omställningsavtalen i Sverige. Här talar han vid ett seminarium med anledning av lanseringen av boken ”Mellan jobb – Omställningsavtal och stöd till uppsagda i Sverige” Bild: Ingenjören

De svenska omställningsavtalen fungerar så pass bra att de gör det enklare för företag att välja uppsägning i stället för att hitta andra sätt att hantera sina anpassningsproblem, konstaterar forskare i en ny bok.

Omställningsavtal och Trygghetsrådet TRR

Ett omställningsavtal ingås mellan fack och arbetsgivarpart och innebär att anställda som sägs upp kan få stöd och hjälp. Omställningsorganisationerna, däribland Trygghetsrådet TRR, är tänkta att fungera som ett komplement till Arbetsförmedlingen samt social- och arbetslöshetsförsäkringar. De hjälper uppsagda att hitta ett nytt jobb, en lämplig utbildning eller att starta eget.

Trygghetsrådet TRR stöttar privat anställda tjänstemän. TRR grundades 1974 och bakgrunden till detta var att man ansåg att Arbetsförmedlingen inte gjorde tillräckligt för att stötta privat anställda tjänstemän vid uppsägningar, med tanke på deras särskilda behov. TRR har egen personal som utvecklar och utvärderar standardiserade metod- och processverktyg för omställningsarbete. Verksamheten finansieras genom att parterna avsätter 0,3 procent av lönesumman till TRR.

Omställningsavtalen finns till för att hjälpa uppsagda att hitta en ny sysselsättning i form av jobb, utbildning eller eget företagande. De svenska omställningsavtalen omfattar så många anställda i dag att de har blivit ett närmast heltäckande system. Att omställningsorganisationerna är så bra på att ge uppsagda stöd och hitta en sysselsättning gör det också lättare för företagen att välja att säga upp anställda i stället för att komma på andra lösningar på anpassningsproblem, konstaterar författarna till den nya boken ”Mellan jobb – Omställningsavtal och stöd till uppsagda i Sverige”.

– En väldigt viktig del med de här omställningsavtalen är att de ger en konkurrensfördel. Just det faktum att de lyckas få ut så många gör ju det mycket lättare att säga upp, säger bokens redaktör Lars Walter, som är docent och forskare vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Göteborg.

En annan konsekvens av de framgångsrika omställningsorganisationerna är personer som inte är etablerade på arbetsmarknaden, personer som inte omfattas av ett omställningsavtal, kan få det svårare att hitta ett jobb. Men just detta är en arbetsmarknadspolitisk analys och omställningsorganisationerna är inte arbetspolitiska instrument, poängterar Lars Walter.

– När det blir ett heltäckande system, men ingen har tänkt sig ska bli ett heltäckande system, så riskerar det att få den här typen av konsekvenser. Det gör ju också att jag tror att omställningsorganisationerna kommer att få en mer komplicerad relation till staten. Arbetsförmedlingen har de redan lite svårt att hantera. Det är lite så att man tycker att man gör lite samma saker, men man gör dem med olika utgångspunkter, säger han.

På andra håll i Europa ser det annorlunda ut. I ett läge av svag konjunktur är det till exempel vanligare i andra europeiska länder att anställda får sänkt lön.

– Det gillar vi inte i Sverige, säger Ola Bergström, professor vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Göteborg, en av medförfattarna till den nya boken.

En annan lösning som är vanligare utanför Sverige är permittering, korttidsarbete. Det innebär att en arbetstagare har kvar sin anställning och får ersättning eller lön, men jobbar inte under en period. Det finns ett problem med det systemet, konstaterar Ola Bergström. Handlar det om ett företag som går dåligt, men där det egentligen inte beror på konjunkturen utan för att problemet är strukturellt, då skjuter arbetsgivaren bara upp nödvändiga omstruktureringar som man hade behövt göra ändå.

– Det svenska systemet gör förhoppningsvis att man kan vara up to date hela tiden, och att man kan göra nödvändiga omstruktureringar innan det blir en kris, säger Ola Bergström.

Tidigarelagd pension har blivit mindre vanligt i Europa. Det har uppfattats som en enkel och bra lösning, men kan bli dyrt. Dessutom gör ett sådant system att relevant kompetens riskerar att försvinna.

Sverige skulle kunna ha en bredare palett av åtgärder vid nedgångar på företagen, tycker Ola Bergström. Till exempel skulle permittering kunna vara ett alternativ. Men det funkar inte så bra i kunskapsintensiva verksamheter.

– Om vi tar till exempel Ericsson, och de avancerade ingenjörsaktiviteter som görs där. Om de skulle införa korttidsarbete som i Italien, och säga att nu har vi inte tillräckligt många IT-system här så vi tar hälften av arbetskraften och låter dem ha ledigt i ett halvår, då har resten utvecklat sina grejer så pass mycket att det är en helt annan arbetsplats efter ett halvår. Det blir inte riktigt någon bra användning av de högkvalitativa resurserna.

En fördel med omställningsarbetet i Sverige är att fokus ligger på att uppsagda får ett jobb där de kommer till nytta.

– Den välutvecklade kompetens som finns tas tillvara på ett annat ställe, säger Ola Bergström.

Boken ”Mellan jobb – Omställningsavtal och stöd till uppsagda i Sverige” ges ut av SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, som är en oberoende ideell förening. Föreningen har 250 medlemmar, företag, myndigheter och organisationer.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

Nya studiestödet är klart – studera med upp till 80 procent av lönen

15
Nu införs ett studiestöd som gör att yrkesverksamma kan studera med 80 procent av lönen. Redan 1 oktober kan du skicka din ansökan till CSN och från och med 1 januari 2023 kan du börja studera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA