- Ingenjören - https://www.ingenjoren.se -

Lärarbristen kräver starka krafttag

Foto: Halfpoint/Thinkstock.
Foto: Halfpoint/Thinkstock.

Svenska skolan lider av lärarbrist, inte minst inom de naturvetenskapliga ämnena. Företrädare för Saco vill införa ett ekonomiskt stöd till naturvetare som vill omskola sig till lärare.

Foto: Halfpoint/Thinkstock.
Foto: Halfpoint/Thinkstock.

Svenska skolan lider av lärarbrist, inte minst inom de naturvetenskapliga ämnena. Företrädare för Saco vill införa ett ekonomiskt stöd till naturvetare som vill omskola sig till lärare.

– Sofia Sandgren Massih och jag har varit bekymrade över lärarbristen länge. Nu när regeringen har lagt en proposition där de belyser frågan så kände vi att vi ville bidra till debatten, säger Robert Boije, samhällspolitisk chef på Saco.

”Sverige står inför en akut lärarkris. Regeringen bedömer i budgetpropositionen att det totala rekryteringsbehovet av lärare i skolan uppgår till ungefär 70 000 heltidstjänster de kommande fyra åren. Detta motsvarar drygt 100 000 lärare då inte alla lärare jobbar heltid”, skriver Robert Boije och Sofia Sandgren Massih från Saco på SvD Debatt tisdag 6 oktober.

Robert Boije och Sofia Sandgren Massih menar att problemet dessutom är större än så då regeringens prognos inte tycks ta hänsyn till den ökade flyktinginvandringen. De anser även att regeringens reformer som föreslås i sig bidrar till en ökad efterfrågan på lärare. Det beräknade rekryteringsbehovet bygger dessutom på att ingen av dagens lärare lämnar yrket, vilket Robert Boije och Sofia Sandgren Massih anser är en glädjekalkyl då inte minst sjukskrivningen inom offentlig sektor har ökat, och där lärarna utgör en stor grupp.

Foto: Kalle Assbring.
Robert Boije, samhällspolitisk chef, Saco. Foto: Kalle Assbring.

Den största utmaningen när det gäller lärarbrist är inom de naturorienterande ämnena, teknik och matematik. Debattörerna skriver att enligt Skolverkets bedömning behöver vi fram till år 2020 examinera ytterligare omkring 17 000 lärare inom de naturvetenskapliga ämnena, teknik och matematik, för att täcka behovet på högstadiet och i gymnasiet.

– Det är svårt att hitta lärare till just de naturvetenskapliga ämnena. En huvudförklaring kan troligen vara att lönerna inom läraryrket är så pass låga, vilket bidrar till att personer som är intresserade av naturvetenskap söker sig till andra yrken, ingenjörsyrket exempelvis. Därför behöver vi göra läraryrket mer attraktivt, säger Robert Boije.

I regeringens proposition föreslås att skolorna ska ges möjlighet att anställa lärare utan legitimation i två år, inom de områden där det råder lärarbrist. Förutsättningen för det är att dessa personer samtidigt ska läsa en kompletterande pedagogisk utbildning, KPU.

Robert Boije och Sofia Sandgren Massih ser både för och nackdelar med förslaget, men föreslår själva att regeringen istället borde testa en modell med ett högre ekonomiskt stöd som riktar sig till en bredare grupp naturvetare. Stödet bör vara så pass högt att det kan konkurrera med a-kassan, plus de kompletterande tilläggsförsäkringar som naturvetare har.

Debattörerna skriver att stödet samtidigt inte får vara så pass högt att det konkurrear med marknadslönerna inom de naturvetenskapliga yrkena. Detta för att undvika undanträngningseffekter. De föreslår att ett skattefritt stöd på 18 000- 20 000 kronor i månaden kan vara rimligt.

En sådan åtgärd skulle kosta statskassan drygt en miljard kronor, förutsatt att 5 000 personer nappar på erbjudandet. Förslaget kan tyckas radikalt, skriver Robert Boije och Sofia Sandgren Massih och säger att de är medvetna om att det finns andra yrken där det råder brist, men att lärarbristen är en extraordinär situation som kräver extraordinära åtgärder.

Sandra Forsvik