Otrygga villkor skrämmer forskare

0
1373

Monica Normark är snart färdig doktorand inom teknisk kemi. Hon skrev nyligen en debattartikel om hur forskare väljer bort en akademisk karriär. De gör det trots att de är både skickliga och ambitiösa. Orsaken är ofta att en karriär som forskare ger mycket sämre trygghet än i övriga arbetslivet.

En akademisk karriär kantas av tidsbegränsade och otrygga tjänster. Efter disputationen följer ofta några år som postdoktorandtjänst, ofta kallad en postdoc. Det är en tidsbegränsad anställning, i många fall finansierad genom stipendier. Om den är framgångsrik kan man söka jobb som forskarassistent, men även den är tidsbegränsad och innebär att man söker egna pengar till forskningen och börjar handleda andra doktorander som biträdande handledare. Efter ytterligare flera års meritering kan man nå högre befattningar inom akademin som gruppledare, då oftast som professor.

Monica Normark

Men det har blivit allt trängre i akademins karriärtrappa. Många fortsätter långt upp i medelåldern med att hanka sig fram på tidsbegränsade tjänster. Andra väljer att hoppa av forskningen helt och hållet. Monica Normark som är teknisk doktorand i Umeå och även ledamot i Sveriges Ingenjörers styrelse uppmanar till förändrade regler i socialförsäkringsreglerna.

Vad är problemet med reglerna som de ser ut i dag?
– Om man har en tjänst som finansieras av stipendier utförsäkras man efter ett år. Samtidigt befinner sig många forskare på den här nivån i en period i livet där de vill skaffa familj, barn eller fler barn. Men om en postdoc-tjänst finansieras av stipendier, förlorar man sin skattegrundande inkomst. Det beror på hur den individuella tjänsten ser ut, men ofta är det så. Man kanske både vill fortsätta och har kompetensen, men man vågar inte för att man då blir av med den sociala tryggheten. Det kan göra att skickliga forskare väljer bort en akademisk karriär.

Vad menar du med att tre år borde vara överhoppningsbara i socialförsäkringarna?
– I dag kan man hoppa över maximalt ett år i socialförsäkringarna. Men en postdoc-tjänst, till exempel, är längre än så, och om den tjänsten finansieras av stipendier kan man helt förlora sin skattegrundande inkomst.

debattartikeln i västerbottens-kuriren

Monica Normarks debattartikel: Forskares villkor avgörande för länets framtid.

Hur ser din egen situation ut?

– Min situation är ganska lik det där. När jag avslutar mina doktorandstudier kan jag välja mellan en otrygg karriär inom akademin eller att byta och gå till näringslivet och jobba som civilingenjör. Jag har tre barn. Då är det kanske säkrare att söka en tjänst inom industrin. Andra söker efter sina forskarstudier andra karriärvägar med tryggare villkor inom akademin. Men då sker det till priset av att de inte längre meriterar sig som forskare.

Hur ser då näringslivet på nydisputerade, tycker du?
– Det finns en hel del disputerade som går arbetslösa också. Företagen kan ju inte bara ha forskare, men det är ingen nackdel för företagen att ha folk med doktorsexamen, som vet hur man sätter upp en vetenskaplig tes och utformar experiment. Man kan en metodik. Det kanske är lika viktigt som ämnet.

Hur har din debattartikel i Västerbottens-Kuriren bemötts?
– Flera kolleger har hört av sig och bekräftat bilden av otrygghet i forskarkarriären. En skrev på facebook att hon gärna skulle ha stannat i Umeå, men att hon nu forskar i USA. Många forskare får söka sig runt och ta olika tillfälliga anställningar, även de erfarna, högre upp i åldrarna.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.