Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Otrygga villkor skrämmer forskare

Otrygga villkor skrämmer forskare

Monica Normark är snart färdig doktorand inom teknisk kemi. Hon skrev nyligen en debattartikel om hur forskare väljer bort en akademisk karriär. De gör det trots att de är både skickliga och ambitiösa. Orsaken är ofta att en karriär som forskare ger mycket sämre trygghet än i övriga arbetslivet.

En akademisk karriär kantas av tidsbegränsade och otrygga tjänster. Efter disputationen följer ofta några år som postdoktorandtjänst, ofta kallad en postdoc. Det är en tidsbegränsad anställning, i många fall finansierad genom stipendier. Om den är framgångsrik kan man söka jobb som forskarassistent, men även den är tidsbegränsad och innebär att man söker egna pengar till forskningen och börjar handleda andra doktorander som biträdande handledare. Efter ytterligare flera års meritering kan man nå högre befattningar inom akademin som gruppledare, då oftast som professor.

Monica Normark

Men det har blivit allt trängre i akademins karriärtrappa. Många fortsätter långt upp i medelåldern med att hanka sig fram på tidsbegränsade tjänster. Andra väljer att hoppa av forskningen helt och hållet. Monica Normark som är teknisk doktorand i Umeå och även ledamot i Sveriges Ingenjörers styrelse uppmanar till förändrade regler i socialförsäkringsreglerna.

Vad är problemet med reglerna som de ser ut i dag?
– Om man har en tjänst som finansieras av stipendier utförsäkras man efter ett år. Samtidigt befinner sig många forskare på den här nivån i en period i livet där de vill skaffa familj, barn eller fler barn. Men om en postdoc-tjänst finansieras av stipendier, förlorar man sin skattegrundande inkomst. Det beror på hur den individuella tjänsten ser ut, men ofta är det så. Man kanske både vill fortsätta och har kompetensen, men man vågar inte för att man då blir av med den sociala tryggheten. Det kan göra att skickliga forskare väljer bort en akademisk karriär.

Vad menar du med att tre år borde vara överhoppningsbara i socialförsäkringarna?
– I dag kan man hoppa över maximalt ett år i socialförsäkringarna. Men en postdoc-tjänst, till exempel, är längre än så, och om den tjänsten finansieras av stipendier kan man helt förlora sin skattegrundande inkomst.

debattartikeln i västerbottens-kuriren

Monica Normarks debattartikel: Forskares villkor avgörande för länets framtid.

Hur ser din egen situation ut?

– Min situation är ganska lik det där. När jag avslutar mina doktorandstudier kan jag välja mellan en otrygg karriär inom akademin eller att byta och gå till näringslivet och jobba som civilingenjör. Jag har tre barn. Då är det kanske säkrare att söka en tjänst inom industrin. Andra söker efter sina forskarstudier andra karriärvägar med tryggare villkor inom akademin. Men då sker det till priset av att de inte längre meriterar sig som forskare.

Hur ser då näringslivet på nydisputerade, tycker du?
– Det finns en hel del disputerade som går arbetslösa också. Företagen kan ju inte bara ha forskare, men det är ingen nackdel för företagen att ha folk med doktorsexamen, som vet hur man sätter upp en vetenskaplig tes och utformar experiment. Man kan en metodik. Det kanske är lika viktigt som ämnet.

Hur har din debattartikel i Västerbottens-Kuriren bemötts?
– Flera kolleger har hört av sig och bekräftat bilden av otrygghet i forskarkarriären. En skrev på facebook att hon gärna skulle ha stannat i Umeå, men att hon nu forskar i USA. Många forskare får söka sig runt och ta olika tillfälliga anställningar, även de erfarna, högre upp i åldrarna.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA