Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Nätverk bevakar akademisk frihet

Nätverk bevakar akademisk frihet

Den akademiska friheten hotas av idéer hämtade från New Public Management. Det anser ett nätverk av akademiker som undersöker hur det egentligen står till med våra svenska lärosäten (UPPDATERAD).

new public management

New Public Management växte fram ur en kritik mot traditionella sätt att styra offentliga organisationer och kan beskrivas som ett kluster av idéer hämtade från näringslivet. Effektivisering, värdeökning och bättre styrning och uppföljning är ledord. Verksamheter som följer New Public Management-tanken ska konkurrensutsättas, decentraliseras och målstyras.
Källa

Den sittande regeringen hör till kritikerna av New Public Management och har uttryckt en vilja att utveckla styrmodeller bortom detta. I ett pressmeddelande i oktober 2014 sade civilminister Ardalan Shekarabi (S) bland annat att: ”De senaste decenniernas styrning, som inspirerats av det som brukar kallas New Public Management, har lett till en ökad administrativ börda och att yrkesprofessionernas roll försvagats. Denna utveckling vill regeringen vända.”

En professor med kunskap på området ska öppet kunna kritisera statens kalhyggespolitik. En mångfaldskritisk anställd vid ett lärosäte bör få säga sin mening, även om frågan är känslig. Det anser Academic Rights Watch, ett nätverk av akademiker från olika svenska lärosäten som bildades för tre år sedan och som ser det som sin uppgift att bevaka och granska den akademiska friheten.

Erik J Olsson. Foto: Nina Olsson
Erik J Olsson. Foto: Nina Olsson

– Hittills har det inte varit någon som har bevakat det här området ordentligt, säger Erik J Olsson, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet, och en av grundarna av Academic Rights Watch.

Idéer till granskningar får nätverket från artiklar eller enskilda som tar kontakt och vill ha hjälp. Nätverket tar del av den dokumentation som finns i ärendet, begär ut handlingar och gör intervjuer. Den dokumentation som används kan vara skriftlig eller vara ljudfiler. I artiklarna som nätverket publicerar på sin hemsida finns ofta källhänvisningar i form av länkar och dokument.

– Vi försöker vara väldigt noggranna med detta och vill se till att läsarna kan bilda sig en egen uppfattning av ärendet. Vi vill inte bara tycka, utan vi vill gå till botten med alla fall, säger Erik J Olsson.

Med autonomireformen 2011 togs vissa av de lagar som reglerade högskolornas inre organisation och läraranställning togs bort. Nu skulle friheten för universitet och högskolor öka. Men Erik J Olsson har sett en utveckling som går mot mindre akademisk frihet för anställda på lärosätena, särskilt på de nyare och mindre där traditionen av kollegialt styre inte har varit lika stark.

Förra året granskade nätverket interna kommunikationsdokument på 18 lärosäten och kom fram till att tio av dessa hade policies som hämmade yttrandefriheten. Det vanligaste var att lärosätena angav att den externa kommunikationen skulle föregås av en intern kommunikation, vilket kan tolkas som att anställda inte kunde ha kontakt med media förrän detta var förankrat internt. Detta går i så fall emot meddelarfriheten, som innebär att offentligt anställda har rätt att meddela och offentliggöra uppgifter.

Efter granskningen anmälde Academic Rights Watch de tio lärosätena till Universitetskanslersämbetet. Flera av lärosätena, däribland Chalmers tekniska högskola, har efter granskningen reviderat sina kommunikationsdokument. I Chalmers nya policy står det uttryckligen att anställda på lärosätet omfattas av grundlagen om yttrande- och meddelarfrihet.

Chalmers förklarar i ett mejl bakgrunden till sin nya kommunikationspolicy: ”Under 2014 fick Chalmers kritik för sina riktlinjer för kommunikation som ansågs hämma yttrandefriheten. Chalmers tog då istället fram en kommunikationspolicy som togs i bruk i april 2015. Arbetet med att ta fram policyn skedde i nära dialog med representant från Academic Rights Watch. Kommunikationspolicyn ersätter de riktlinjer för kommunikation och policy för sociala media som tidigare fanns.

För alla anställda på Chalmers gäller grundlagen om yttrande- samt meddelarfrihet. Det uttrycks nu tydligt i den nya kommunikationspolicyn. Enligt rekommendationer från JK utformades kommunikationspolicyns övriga innehåll så att den uttryckligen begränsas till att enbart gälla kommunikation som en person gör å myndighetens vägnar, t ex som kommunikationsansvarig talesperson i en sakfråga, eller i professionen kommunikatör. Vi strävar efter att det ska vara tydligt i våra styrdokument att akademisk frihet råder.”

Något annat som Academic Rights Watch har tittat närmare på är lagen om offentlig anställning, som säger att skicklighet ska avgöra vem som får en tjänst. Så funkar det inte i alla fall i dag, enligt nätverkets granskning. Ett fall som nätverket granskade handlade om tillsättningen av en ny professor vid Luleå tekniska universitet. De två sakkunniga hade båda placerat en manlig professor på första plats, men lärosätet gick emot deras bedömning och valde att anställa en kvinnlig professor. Enligt Academic Rights Watch beror detta på ett mål om att öka andelen kvinnliga professorer. Beslutet överklagades till överklagarnämnden för högskolan, där den manlige professorn fick rätt.

Luleå tekniska universitets rektor Johan Sterte kommenterar ärendet så här:

Johan Sterte, rektor vid Luleå tekniska universitet Fotograf: Tomas Bergman
Johan Sterte, rektor vid Luleå tekniska universitet Fotograf: Tomas Bergman

– Vi har en anställningsnämnd på universitetet som bereder förslag på kandidater. Nämnden föreslog en annan kandidat än den som de sakkunniga lyfte fram och det händer i många fall. Nu överklagade mannen detta till överklagarnämnden och fick rätt. Det måste vi dra lärdom av. Sedan rättar vi oss också efter beslutet, säger Johan Sterte.

Johan Sterte berättar att kandidaterna skiljde sig åt vad gäller expertis inom olika områden och att detta var en av grunderna till de olika bedömningarna. En lärdom han tar med sig från ärendet är att lärosätet behöver vara mer specifikt i utformningen av annonserna och att vara tydligare med vad det är som universitet söker.

Erik J Olsson säger att den akademiska friheten hotas mycket på grund av det inflytande som New Public Management-tankarna har fått. Det offentliga styrs på ett sätt som ska likna det privata, med ledord som effektivisering, värdeökning och målstyrning. Men kollegial styrning är det centrala på ett lärosäte, anser Erik J Olsson.

– Det viktigaste inom akademin är att arbeta långsiktigt, att stödja demokratin och att ta reda på vad som är sant. Men det finns starka lobbygrupper, så som Svenskt Näringsliv, som har haft en väldigt stor betydelse för utvecklingen på våra lärosäten. Många företag tjänar också på att serva universitet och lärosäten, med exempelvis konsulter eller extern utbildningsverksamhet, säger han.

Johan Sterte har svårt att se ett direkt samband mellan kollegial styrning och akademisk frihet.

– Grundstommen i akademisk frihet är att man har rätt att välja sin forskning, att man har rätt att publicera sig och att fritt utveckla forskningsmetoder. Det är stommen och så det definieras i lagen. New Public Management är ett begrepp som missbrukas. Det behöver nyanseras. Det finns baksidor med New Public Management, men modellen är inte något som jag tycker går emot högskolan, säger Johan Sterte som också betonar att yttrande- och åsiktsfriheten gäller alla, och att den är helig.

Ania Obminska

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

16
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

Managementkonsulten sadlar om till skådespelare

0
Trivs du med jobbet men drömmer ändå om att göra något helt annat? Det gjorde civilingenjören Annie Dahlin. Nu utbildar hon sig till skådespelare.

Här är kommunerna som kommit längst med klimatanpassning

0
Det är fortfarande få kommuner som kommit igång med ett systematiskt arbete med klimatanpassningar. Bäst är Lomma, tätt följt av Norrköping.
Karin Adelsköld

Har ni kul här, eller?

1
Vad är väl en dag på jobbet? Den kan vara tråkig och trist och... ganska kul. Här ger humorproffset Karin Adelsköld sina tips för en roligare jobbvardag.

Ny studie tar sig an störande ljud på kontoret

5
Det kan vara svårt att koncentrera sig i öppna kontorslandskap. Nu ska forskare undersöka om man kan skapa en bättre arbetsmiljö med hjälp av ljud.

Se upp för riskerna med distansarbete

0
– Distansarbete kan bli en kil mellan kollegorna och utvecklas till en missnöjeskultur, säger forskaren Linda Widar.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA