”Las har blivit ett politiskt slagträ”

4
1486

MArtin Linder, ny förbundsordförande för Unionen. Foto: Camilla Svensk.
MArtin Linder, ny förbundsordförande för Unionen. Foto: Camilla Svensk.

Martin Linder, ny förbundsordförande för Unionen, tycker inte att det är trovärdigt att säga att förbundet inte är beredd att göra några förändringar i Las. Nu klampar politikerna in på parternas område och det oroar honom.

I mitten av oktober valdes Martin Linder av Unionens kongress till ny förbundsordförande. Han startade sitt fackliga engagemang som klubbordförande i Volvo för drygt 15 år sedan. De senaste åren har han varit andre vice ordförande för Unionen.

Ingenjören fick en intervju med Martin Linder på hans femte arbetsdag på nya jobbet.

Hur ser du på möjligheterna att få igång nya förhandlingar om ett nytt omställningsavtal?
– Jag tycker att det är viktigt att inte stänga några dörrar över huvudtaget. Jag vill gärna öppna fler dörrar och finns det dörrar som uppfattas som stängda så ska vi öppna dem också. Betydligt fler anställda kommer i framtiden att behöva ställa om i arbetslivet och därför är det viktigt att vi påminner oss vad som var PTK-förbundens utgångspunkt för förhandlingarna. Fler visstidanställda och en ökad trend att anställda blir uppsagda på grund av ohälsa riskerar att bli ett  allvarligt problem. Dessutom behöver vi gå från ord till handling med det livslånga lärandet.

Vad kan vara nyckeln för att komma vidare?
– Först och främst är det viktigt att vi påminner oss om vad vi ville uppnå. Dessutom måste vi prata mer med varandra istället för om varandra. Jag tror att vi har ett gemensamt behov av att hitta lösningar.

Sveriges Ingenjörer accepterade inte det avtalsförslag som låg på bordet därför att förbundet inte var beredd att acceptera ett försämrat inflytande för de lokala facken. Är Las förhandlingsbar på för Unionen?

– Det är viktigt att säga att det förslag som låg på bordet när förhandlingarna bröt samman inte var ett slutförslag. I grunden var det arbetsgivarens förslag.

Men tror du att vi kan nå ett nytt omställningsavtal utan att kompromissa om Las?

Las har blivit ett politiskt slagträ. Om vi tror på den svenska modellen måste vi se till att politikerna håller sig borta. Just nu riskerar den svenska modellen att kantra och det oroar oss.

– Vi är angelägna om en lösning som ger mer utrymme för kompetensutveckling. Den här gången la Svenskt Näringsliv turordningsfrågorna i den andra vågskålen men det är inte givet att det behöver vara det vid nästa förhandling. Samtidigt är det problematiskt att det är så svårt att prata om Las utan att det väcker mycket känslor. I sin ursprungsform har Las 40 år på nacken och arbetsmarknaden har förändrats. Det är inte trovärdigt att säga att vi inte är beredda att göra några förändringar. Jag tycker att det är viktigt att parterna tar tag i den här frågan. Las har blivit ett politiskt slagträ. Om vi tror på den svenska modellen måste vi se till att politikerna håller sig borta. Just nu riskerar den svenska modellen att kantra och det oroar oss.

Känner du att Unionens ledning hade stöd från medlemmarna i omställningsförhandlingarna?
– Utan tvekan. Vi har förberett frågan i alla våra beslutande organ under flera år. I anslutning till förhandlingarna hade vi en delegation med förtroendevalda från olika branscher. Vi upplevde också att medlemmarna kände en stor frustration när vi inte lyckades gå i mål.

Du har sagt att det är viktigt att förnya kollektivavtalen. Vad menar du med det?
– Vi ser att det blir allt viktigare att försöka rekrytera de grupper som inte har de traditionella tillsvidareanställningarna. Att få avtalen att omfatta fler på arbetsmarknaden tror vi är vägen framåt för den svenska modellen. Det som skulle vara den sämsta utvecklingen är om vi inte lyckas att förnya kollektivavtalen, att avtalen inte längre blir relevanta därför att de inte täcker in de nya modeller och anställningsformer som växer fram. I det här arbetet är det viktigt att vara innovativ, flexibel och lyhörd. Varför lyckas vi till exempel inte teckna avtal inom vissa branscher? Finns det villkor som vi kan skruva på utan att för den skull ge avkall på våra syften med kollektivavtal: att fixa en arbetsmarknad med sjysta och trygga villkor?

Unionen satsar hårt på rekrytering. Hur viktigt är det för er att växa?
– Det är viktigt och det borde vara viktigt för alla fackförbund. Utan många medlemmar, och framför allt en hög organisationsgrad, blir vi inte relevanta, varken i den övergripande debatten eller på arbetsplatserna. Hela tjänstemannarörelsen blir dessutom starkare om vi lyckas rekrytera fler.

Vilka grupper riktar ni er mot, oorganiserade eller medlemmar i andra förbund?

”Det är klart att det finns en överlappning mellan tjänstemannafacken. Det här är en balansgång men jag tror att konkurrens på en sund nivå är bra, det triggar oss alla.

– Målgruppen är privatanställda tjänstemän inom vårt organisationsområde. Det är klart att det finns en överlappning mellan tjänstemannafacken. Det här är en balansgång men jag tror att konkurrens på en sund nivå är bra, det triggar oss alla. Jag tror att tjänstemän uppskattar att kunna göra ett val och dessutom är det svårt att undvika att det uppstår en konkurrenssituation. Unionen har inga kampanjer som är paketerade för att rikta sig mot enskilda grupper i andra förbund. Vår strategi är att sänka tröskeln för ett medlemskap och det har varit väldigt framgångsrikt.

Innebär fler medlemmar automatiskt fler som engagerar sig fackligt på arbetsplatserna?
– Nej, fler medlemmar ger inte automatiskt fler förtroendevalda. Där måste vi arbeta parallellt. Unionen säger att vi ska ha de flesta och de bästa förtroendevalda. Under den förra kongressperioden har vi lagt ner mycket arbete på att förtroendevalda känner sig trygga i sitt arbete men vi har mycket kvar att göra.

Flexpension för anställda på tjänsteföretag är en hjärtfråga för Unionen. Arbetsgivarorganisationen Almega har hittills sagt nej. Finns det risk för en konflikt i kommande avtalsrörelse?
– Vi tänker göra allt vi kan för att nå en överenskommelse med Almega. Att vi inte ska lyckas finns inte i vår föreställningsvärld. Det innebär att vi har hög beredskap internt och vi är väl förberedda för att klara en konflikt om det kommer att krävas.

Du valdes inte enhälligt av kongressen som ordförande för Unionen. Ska man tolka det som en splittring?
– Nej, det gör inte jag. Inom Unionen har vi en kultur där vi fritt och öppet diskuterar alla frågor inför och under våra kongresser, även personfrågor. Det är inget ovanligt för oss. Jag ser det också som att vi är är ett förbund som har många starka kandidater att välja mellan. Jag fick över 60 procent av rösterna och känner att jag har ett starkt mandat.

Karin Virgin

4 KOMMENTARER

  1. En sak som jag reagerar på är att fackföreningsledare tenderar prata som politiker så att man hela tiden måste anstränga sig att läsa mellan raderna för att förstå. Jag tänker bla andra på formuleringen ”I sin ursprungsform har Las 40 år på nacken och arbetsmarknaden har förändrats”. Det är i sig ett faktum som ingen kan ifragasätta, samtidigt har den här meningen inget nyhetsvärde, alla vet att LAS är relativt gammal, att saker och ting förändras med tiden och att arbetsmarknaden inte är undantaget denna regel. Vad Unionens nya ledare menar – om jag och de andra som har kommenterat intervjun har hittat rätt bland alla huvud- och bisatser – är att turordningsreglerna inte får spela lika stor roll i lagen. Jag tycker att det skulle leda till ett mer konstruktiv diskussion om unionledaren tillät sig prata klarspråk med sina medlemmar. Vad tycker han egentligen? På vilket sätt vill han förändra LAS? Och hur skulle en förändring förhindra att ”LAS ska bli ett politiskt slagträ”? Hur ska detta förbättra för ”visstidsanställda” eller underlätta behovet av att ställa om i arbetsmarknaden eller kompetensutveckling?

  2. Håller med 1:a kommentaren. Bra arbetsgivare bekostar arbetstagarens kompetensutvecklig, det behövs normalt ingen fackligt förhandlad peng för att ombesörja detta. Betydligt med problematiskt blir det om arbetsgivaren själv får bestämma vilka som ska vara kvar vid nerskärningar, man väljer då godtyckligt ut de medarbetare som är bekvämast att ha kvar (de som inte kan säga nej). De som då tvingas gå får tyvärr en stämpel i pannan som ”icke önskvärd-ratad” och får svårare att hitta nytt jobb än t ex nyutexaminerade mfl. Med nuvarande modell, sist in-först ut så finns ingen värdering på de som får gå, de var bara sist anställda utan att värderas som sämre lämpad att jobba kvar.

  3. Har varit med om ett tiotal uppsägningar inom fem olika större svenska och utländska koncerner med verksamhet i Sverige under mitt 35-åriga yrkesliv. Detta i egenskap av chef och förhandlare från arbetsgivarsidan. Inte vid ett enda av dessa tiotal uppsägningsomgångar har någon LAS, i meningen sist in – först ut, tillämpats. LAS är en dispositiv lag som gäller endast om man inte kommer överens om annat med motparten. Alla vettiga arbetsgivare helt enkelt kommer överens om annat, och LAS tillämpas inte. Så hela diskussionen om LAS klingar falskt i mina öron. Varför luckra upp en lag som ändå inte tillämpas? Vad är de som vill reformera LAS ute efter? Att slippa förhandla överhuvudtaget? Att införa amerikansk arbetsmarknad i Sverige? Att kasta ut alla äldre medarbetare (50+) när de inte orkar springa längre och dumpa kostnaderna på samhället? Det här handlar inte om att underlätta för företagande och jobbskapande. Det handlar om att alltmer odugliga företagsledningar skall slippa anstränga sig överhuvudtaget och kunna kasta ut folk efter eget godtycke i en sorts sjukt robinson- och mobbings- spel där anställdas rättssäkerhet skall fullständigt åsidosättas. Det känns knappast särskilt angeläget att stödja sådana förslag.

  4. Det pratas en massa om omställningsavtal, LAS och kollektivavtal.

    Problemet för egen del är hur blir det för oss som inte har
    kollektivavtal om LAS förändras? Kommer vi att omfattas av
    omställningsavtalen?

    Troligen inte för mellan vilka skulle det avtalet slutas?

    Sen är det väl så att arbetsgivarna redan är ansvariga för den
    anställdes kompetensutveckling enligt LAS? Varför ska vi i så fall ge
    upp turordningsreglerna för att få något vi ändå har rätt till?

    Behåller vi turordningsreglerna kan vi åtminstone få kompensation vid
    en uppsägning om arbetsgivarna inte fullföljt sina åligganden vad
    gäller kompetensutveckling.

    Ger vi upp turordningsreglerna och arbetsgivarna inte ger den
    anställde den kompetensutveckling som personen behöver vad händer då?
    Vad hindrar att arbetsgivaren bara säger upp personen när man
    utnyttjat dess kunskaper så till den grad att personen är värdelös på
    arbetsmarknaden?

    Det förslag som avfärdades innebar dessutom bara några få procent i
    avsättning för kompetensutveckling. Det känns som ett väldigt lågt
    pris för att avstå turordningsreglerna.

    Det här känns inte som om unionen har vårt bästa i sikte utan snarare
    som en fackföreningsledning som vill rista in sig själva i historien.

    Det känns också mycket aningslöst om hur beräknande arbetsgivare kan
    vara.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.