Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Teknikskifte krävs för nollutsläpp

Teknikskifte krävs för nollutsläpp

Om Sverige menar allvar med att nå ett nära noll-utsläpp år 2050, krävs ett teknikskifte inom den svenska basindustrin. Det hävdar Johan Rootzén, somär doktor i energi och materialsystem vid Chalmers.

Johan Rootzén skrev nyligen tillsammans med Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem vid Chalmers, en debattartikel i Dagens Nyheter om att Sverige nu snabbt behöver en strategi för hur man ska ställa om basindustrin för en grönare produktion av stål, cement och drivmedel.

Johan Rootzén
Johan Rootzén

Den svenska basindustrin står för någonstans mellan 15 och 20 procent av landets koldioxidutsläpp. De senaste åren, efter finanskrisen, så är utsläppen något lägre, men det beror snarare på en svalare marknad, inte så mycket på förändrade processer.

– Svensk industri har faktiskt också genomfört en hel del effektiviseringar, men tillgänglig teknik räcker inte för att vi ska kunna uppnå målen om en 80-procentig minskning av koldioxidutsläppen, säger Johan Rootzén.

Det finns försök att minska energi- och materialåtgågnen inom industrin. Det handlar till exempel om att minska metallspillet när man skär ut komponenter från stålplåtar och att öka användningen av återvunnen metall. Processtekniska nyheter är också under utveckling, som att recirkulera masugnsgas i masugnarna, och teknik för att ersätta stenkolsbaserad koks med biobaserad. Men den biobaserade koksen har tekniska nackdelar och enligt Johan Rootzén tyder studier på att man knappast kan ersätta mer än cirka 20 procent av det fossila kokset.

läs mer

Johan Rootzéns avhandling fokuserar på tre av basindustrins industrigrenar: stål- och cementproduktion samt petroleumraffinaderier.

Debattartikeln i Dagens Nyheter finns här.

De svenska basindustriföretagen deltar också i den europeiska forskningssatsningen ULCOS, Ultra-Low CO2 Steelmaking. En miljövänlig teknik för stålproduktion som undersöks i det programmet är att separera ut järnet från malmen med hjälp av elektrolys, men det ligger flera decennier fram i tiden. De flesta andra produktionsprocesser som undersöks inom ULCOS handlar därför om olika tekniska lösningar för att avskilja koldioxid och lagra den under marken, eller i praktiken snarare under havsbotten. Enligt Johan Rootzén kan omfattande koldioxidlagring bli nödvändig för basindustrin om Sverige år 2050 ska komma ner i nära noll-utsläpp.

Problemet är att industrin inte har råd. Den globala konkurrensen är stenhård och kostnaderna för att lagra koldioxiden under havsbotten skulle höja priset på stål med 25 procent och priset på cement med uppemot 70 procent.

Men Johan Rootzén konstaterar också i sin avhandling att prisökningen för slutkunden, köparen av en bil eller ett nybyggt hus, trots detta inte skulle bli mer än någon halv procent. Bilen skulle exempelvis bara bli någon tusenlapp dyrare.

Johan Rootzén och Filip Johnsson för därför också fram idén att material som stål och cement i Europa kan knytas till handelssystemet för utsläppsrätter. ”Om till exempel EU i lagom takt skärper kraven på minskad klimatpåverkan från materialproduktion så kommer detta att ’smitta av sig’ runt om i världen”, skriver de i sin slutreplik i Dagens Nyheter.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Det här är pensionärernas råd till blivande pensionärer

0
Många pensionärer ångrar beslut som de tog när de gick i pension. Här är deras råd till alla som fortfarande jobbar.

Inkomstförsäkring och budget väckte debatt på fullmäktige

0
Inkomstförsäkring, budget för 2021 och ett nytt chefs- och ledarskapsprogram  var några av de frågor som diskuterades livligt på  Ingenjörsfullmäktige,
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020

Här är Sveriges Ingenjörers nya styrelse – med färre ändringar än i förslaget

0
Två nya ledamöter har valts in i Sveriges Ingenjörers styrelse. Men valberedningen hade velat se fler förändringar.  

Akademiker har sänkt sina lönekrav under pandemin

0
Sedan pandemins utbrott har kvinnor under 30 och över 55 sänkt sina löneanspråk när de söker jobb.

Sveriges godaste kranvatten finns i Höganäs

0
"Det är en kul tävling och ett roligt sätt att lyfta fram det goda dricksvattnet vi har i Sverige. För oss är det också ett gott betyg till alla engagerade medarbetare" säger Fredrik Arthursson, VA-chef på Höganäs kommun.

Så påverkar AI jobben och lönerna

1
Robotarnas intåg på arbetsmarknaden kommer troligen inte att leda till högre arbetslöshet. Däremot kan löneskillnaderna mellan olika yrken och sektorer bli större. 

Prisas för exjobb om handtag på resväskor

0
Genom att skruva isär, analysera och utveckla tekniska förbättringar har årets vinnare av Wimanska priset bidragit till nästa generations kabinväskor.

”Den som inte får en löneökning har rätt att veta varför”

6
Arbetsgivarna accepterade inte Sveriges Ingenjörers krav på en individgaranti på 530 kronor i teknikavtalet. Förbundsordförande Ulrika Lindstrand berättar varför kravet kan komma tillbaka.

Konflikträdd chef orsakade Saras utmattning

8
Saras chef var svag och konflikträdd. Det ledde tillslut till att Sara blev sjukskriven på grund av utmattning.
KTH Biblioteket, KTH Campus

Ska bli ekonomiskt möjligt att plugga under arbetslivet

38
Med den nya Las-överenskommelsen blir det ekonomiskt möjligt att plugga ett år under arbetslivet – också för den som har barn och lån. Vi har gått igenom vad överenskommelsen innebär.

VI REKOMMENDERAR

Viveca Sten

Obehagligt att löneförhandla? Läs det här

0
Deckarförfattaren Viveca Sten är också jurist och van förhandlare och hon uppmanar alla att ta lönen på allvar. Här är hennes råd.

TOPPLISTA