Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Teknikskifte krävs för nollutsläpp

Teknikskifte krävs för nollutsläpp

Om Sverige menar allvar med att nå ett nära noll-utsläpp år 2050, krävs ett teknikskifte inom den svenska basindustrin. Det hävdar Johan Rootzén, somär doktor i energi och materialsystem vid Chalmers.

Johan Rootzén skrev nyligen tillsammans med Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem vid Chalmers, en debattartikel i Dagens Nyheter om att Sverige nu snabbt behöver en strategi för hur man ska ställa om basindustrin för en grönare produktion av stål, cement och drivmedel.

Johan Rootzén
Johan Rootzén

Den svenska basindustrin står för någonstans mellan 15 och 20 procent av landets koldioxidutsläpp. De senaste åren, efter finanskrisen, så är utsläppen något lägre, men det beror snarare på en svalare marknad, inte så mycket på förändrade processer.

– Svensk industri har faktiskt också genomfört en hel del effektiviseringar, men tillgänglig teknik räcker inte för att vi ska kunna uppnå målen om en 80-procentig minskning av koldioxidutsläppen, säger Johan Rootzén.

Det finns försök att minska energi- och materialåtgågnen inom industrin. Det handlar till exempel om att minska metallspillet när man skär ut komponenter från stålplåtar och att öka användningen av återvunnen metall. Processtekniska nyheter är också under utveckling, som att recirkulera masugnsgas i masugnarna, och teknik för att ersätta stenkolsbaserad koks med biobaserad. Men den biobaserade koksen har tekniska nackdelar och enligt Johan Rootzén tyder studier på att man knappast kan ersätta mer än cirka 20 procent av det fossila kokset.

läs mer

Johan Rootzéns avhandling fokuserar på tre av basindustrins industrigrenar: stål- och cementproduktion samt petroleumraffinaderier.

Debattartikeln i Dagens Nyheter finns här.

De svenska basindustriföretagen deltar också i den europeiska forskningssatsningen ULCOS, Ultra-Low CO2 Steelmaking. En miljövänlig teknik för stålproduktion som undersöks i det programmet är att separera ut järnet från malmen med hjälp av elektrolys, men det ligger flera decennier fram i tiden. De flesta andra produktionsprocesser som undersöks inom ULCOS handlar därför om olika tekniska lösningar för att avskilja koldioxid och lagra den under marken, eller i praktiken snarare under havsbotten. Enligt Johan Rootzén kan omfattande koldioxidlagring bli nödvändig för basindustrin om Sverige år 2050 ska komma ner i nära noll-utsläpp.

Problemet är att industrin inte har råd. Den globala konkurrensen är stenhård och kostnaderna för att lagra koldioxiden under havsbotten skulle höja priset på stål med 25 procent och priset på cement med uppemot 70 procent.

Men Johan Rootzén konstaterar också i sin avhandling att prisökningen för slutkunden, köparen av en bil eller ett nybyggt hus, trots detta inte skulle bli mer än någon halv procent. Bilen skulle exempelvis bara bli någon tusenlapp dyrare.

Johan Rootzén och Filip Johnsson för därför också fram idén att material som stål och cement i Europa kan knytas till handelssystemet för utsläppsrätter. ”Om till exempel EU i lagom takt skärper kraven på minskad klimatpåverkan från materialproduktion så kommer detta att ’smitta av sig’ runt om i världen”, skriver de i sin slutreplik i Dagens Nyheter.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA