Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv LU startar råd för ökad samverkan

LU startar råd för ökad samverkan

Lunds universitet vill stärka banden till näringslivet och startar därför ett särskilt näringslivsråd där personer på ledande befattningar i regionen bjuds in.

Det första mötet med det nya näringslivsrådet kommer att hållas den 17 november, då med temat MAX IV och ESS. Rådet är ett sätt att öka Lunds universitets samverkan med samhället, och framför allt med näringslivet.

Bo Ahrén, vicerektor med särskilt ansvar för samverkan, vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet.
Bo Ahrén, vicerektor med särskilt ansvar för samverkan, vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet.

– Universitetet har väldigt mycket samverkan på olika sätt i dag, med olika projekt och olika partners. Men på universitetsledningsnivå saknas en diskussion med näringslivets ledning. Tanken med det nya näringslivsrådet är att träffas på ledningsnivå och stämma av olika frågor, för att få nya impulser och input till hur vi kan samverka, säger Bo Ahrén, vicerektor på Lunds universitet.

Näringslivsrådet sammansättning kommer att anpassas efter det tema som Lunds universitet vill diskutera. Tanken är att arrangera träffar tre gånger per termin. Att den första träffen i mitten av november kommer att handla om MAX IV och ESS är naturligt, förklarar Bo Ahrén.

– Det beror på att det är vårt kanske viktigaste område just nu. Vi vill diskutera hur vi kan få till en bättre strategi kring det här arbetet och har valt att bjuda in vd:ar med företag som har verksamheter som passar in i temat.

I den utredning som du har skrivit och som handlar om hur universitet ska stärka sina stödverksamheter inom forskning, samverkan och innovation skriver du att behovet av samverkan bara blir större. Hur märker du det?

– Vi ser en större förväntan på universitetet att vi ska vara med i utvecklingen och att vi ska nyttiggöra vårt arbete så att det kommer samhället till godo. Det gör att vi måste ha ett bra system för innovationsprojekt, forskning och för att utbilda anställningsbara forskare. Vi har ett stort behov av att vidareutveckla den samverkan vi redan har.

För oss har det varit tydligt i diskussionerna om den regionala utvecklingen att universitet är en stark tillväxtmotor i regionen och det finns också höga förväntningar på oss från omvärlden.

– För oss har det varit tydligt i diskussionerna om den regionala utvecklingen att universitet är en stark tillväxtmotor i regionen och det finns också höga förväntningar på oss från omvärlden. Universitetet är därför viktigt för hela samhällsutvecklingen, även globalt.

Frågor som universitetet gärna vill ta upp på kommande näringslivsrådsmöten är bland annat innovationsprocesser och hur entreprenörer ska kunna komma in tidigare i forskningsarbetet på universitetet.

– Det primära är att få till en bra samverkan för utvecklingen skull, så att vår kompetens och vår forskning kommer samhället till godo. Så det handlar inte primärt om att kunna få in mer pengar till universitetet, utan om att få till en mer interaktiv process.

Finns det en risk för att ökad samverkan påverkar forskningen?
– Ja, det gör det och därför ska vi ha samverkansavtal, så att vi ser till att det är vi själva som väljer forskningen. Risken är annars att andra aktörer tar över och styr universitetets verksamhet. Det är viktigt för alla lärosäten att tänka på att det är forskare inom universitetet som ska styra vår forskning, säger Bo Ahrén.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

1
Precis som muskler så blir även hjärnan trött av ansträngning. Här är några knep för att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA