Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Hotar digitaliseringen välfärden?

Hotar digitaliseringen välfärden?

Foto: Uber. De coola sidorna av digitaliseringen med frihet och flexibilitet gör att vi kanske inte ser hur de nya möjligheterna också kräver att vi tänker om runt social skyddsnät och hur vi finansierar pensioner eller gemensamma tillgångar.
Foto: Uber. De coola sidorna av digitaliseringen med frihet och flexibilitet gör att vi kanske inte ser hur de nya möjligheterna också kräver att vi tänker om runt social skyddsnät och hur vi finansierar pensioner eller gemensamma tillgångar.

I det alltmer digitala samhället kommer mycket sannolikt att se annorlunda ut. Riktigt hur är omöjligt att säga men för att inte hamna på efterkälken behöver politiker och lagstiftare ta sig en funderare på hur digitalisering och välfärdsstat kan kombineras.

EU-kommissionen har lagt fram en strategi för att sätta fart på en digital inre marknad mellan unionens 28 medlemsländer. Redan i december ska det utskott som har strategin på sitt bord uttala sig och i januari beslutar parlamentet vad de folkvalda tycker om förslaget. Digitaliseringen erbjuder stora möjligheter men parlamentet oroar sig också över att kommissionen inte alls ser på följderna för arbetsmarknaden och medborgarna.

Skillnaderna mellan EU:s 28 medlemsländer vad gäller digitalisering är stora. Litet som i Sverige – i vissa landsändar har kommunerna verkligen ambitionen att alla ska kunna ha uppkoppling via fiber, i andra är det en ekonomisk omöjlighet. Mellan EU-länderna är skillnaderna ännu större också när det kommer till medborgarnas användning av internet och datorer. I sin strategi för en digital inre marknad tar kommissionen sikte på att alla medborgare ska ha god tillgång till digital teknik och till den digitala marknaden oavsett i vilket land de bor. Olika hinder för digital ekonomi ska bort.

– Det är bra men samtidigt ser vi hur digitalisering kommer att påverka oss på ett mycket djupare sätt än så, sade Maria Jaõa Rodriques, vice ordförande för socialistgruppen i EU-parlamentet när hon öppnade ett stort seminarium om digitaliseringens följder för arbetsmarknaden och för välfärden. Digitaliseringen är inte bara en fråga om kablar och utbildning. Det är viktigt att vi lyckas att genomföra digitalisering så att inte EU hamnar efter och tappar i konkurrenskraft men vi ser också faror och vill tala om riskerna för att de samhällssystem vi har i dag inte kommer att fungera.

Foto: Uber. Via smartphones kan du få kontakt med en privat chaufför, se när du ska jobba eller helt enkelt jobba. Den digitala tekniken finns på alla områden.

Även traditionella sektorer som byggbranschen eller handeln organiseras numer utifrån digital teknik. Löntagare får reda på var och när de ska arbeta via nätet eller mobilen. Även i fasta anställningar spelar tekniken en allt större roll eftersom människor kan arbeta var och när som helst med tekniska hjälpmedel.
I Bryssel var det nyligen taxistrejk. Chaufförerna protesterade mot närvaron av företaget Ubers förare. Genom Uber kan privata förare och kunder komma i kontakt för taxitransport via en app i mobilen. Uber har sitt huvudsäte i Kalifornien. Wolfgang Kowalsky, rådgivare hos EFS, Europafacket, talade om en viktig balansgång när politiker och fackförbund förhåller sig till de nya internetbaserade, vare sig det handlar om Uber eller andra.
– Det är ju inte Uber som företag som vi i första hand ska slå ner på, utan det faktum att om företaget tar hem sin vinst i Kalifornien och när människor arbetar för dem här så blir det svårt för oss att hålla red på exempelvis skatten.
Taxibilarna kör på Bryssels, eller Stockholms gator, förarnas barn ska ha dagis och skola, förarna blir gamla och behöver pension. I Europa är de sociala trygghetssystemen uppbyggda på att medborgarna och företagen betalar skatt och man litar på att samhället i gengäld tar hand om vissa saker. Men om allt som registreras är en avgift till ett företag i en annan världsdel – vem betalar då för dagisen och pensionerna? Henning Meyer, chefredaktör på Social Europe menade att vi måste börja se digitaliseringen som den politiska fråga den är.

– Många tror att det här är ett infrastrukturprojekt, att det handlar om litet kablar och litet coola jobb med stor frihet men det här är verkligen en samhällsfråga som politiker och lagstiftare måste ta tag i. Digitaliseringen sker mycket fort och helt globalt. Den är en enorm politisk utmaning som kan skapa ännu mer ojämlikhet och en social rörelse neråt i samhället.

– Hur ser vi till att hela samhället drar nytta av detta och att det inte skapas en ännu större klyfta mellan dem som har dåliga, lågbetalda servicejobb och de som har jobb med stort kunskapsinnehåll och frihet?

Ursula Huwes, professor vid Universitetet i Hertfordshire menade att det kanske är extra svårt för oss att förstå vad som behöver göras, vilken enorm förändring digitaliseringen är, eftersom många av förändringarna till att börja med har varit så positiva. Den tillgänglighet och flexibilitet som den har fört med sig har gjort att vi mest har sett förändringarna som något lättsamt, modernt och positivt utan att riktigt se de negativa konsekvenser som samhället måste svara mot för att inte öka klyftorna.

– Vi ser digitalt baserade företag som futuristiska, moderna och uppfattar inte hur lätt det är att människor blir utnyttjade av det som i många sammanhang faktiskt inte är något annat än riktigt dåliga bemanningsföretag. Och det är inte bara lågutbildade som riskerar att drabbas utan hela samhället.

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Det här är pensionärernas råd till blivande pensionärer

0
Många pensionärer ångrar beslut som de tog när de gick i pension. Här är deras råd till alla som fortfarande jobbar.

Inkomstförsäkring och budget väckte debatt på fullmäktige

0
Inkomstförsäkring, budget för 2021 och ett nytt chefs- och ledarskapsprogram  var några av de frågor som diskuterades livligt på  Ingenjörsfullmäktige,
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020

Här är Sveriges Ingenjörers nya styrelse – med färre ändringar än i förslaget

0
Två nya ledamöter har valts in i Sveriges Ingenjörers styrelse. Men valberedningen hade velat se fler förändringar.  

Akademiker har sänkt sina lönekrav under pandemin

0
Sedan pandemins utbrott har kvinnor under 30 och över 55 sänkt sina löneanspråk när de söker jobb.

Sveriges godaste kranvatten finns i Höganäs

0
"Det är en kul tävling och ett roligt sätt att lyfta fram det goda dricksvattnet vi har i Sverige. För oss är det också ett gott betyg till alla engagerade medarbetare" säger Fredrik Arthursson, VA-chef på Höganäs kommun.

Så påverkar AI jobben och lönerna

1
Robotarnas intåg på arbetsmarknaden kommer troligen inte att leda till högre arbetslöshet. Däremot kan löneskillnaderna mellan olika yrken och sektorer bli större. 

Prisas för exjobb om handtag på resväskor

0
Genom att skruva isär, analysera och utveckla tekniska förbättringar har årets vinnare av Wimanska priset bidragit till nästa generations kabinväskor.

”Den som inte får en löneökning har rätt att veta varför”

6
Arbetsgivarna accepterade inte Sveriges Ingenjörers krav på en individgaranti på 530 kronor i teknikavtalet. Förbundsordförande Ulrika Lindstrand berättar varför kravet kan komma tillbaka.

Konflikträdd chef orsakade Saras utmattning

8
Saras chef var svag och konflikträdd. Det ledde tillslut till att Sara blev sjukskriven på grund av utmattning.
KTH Biblioteket, KTH Campus

Ska bli ekonomiskt möjligt att plugga under arbetslivet

38
Med den nya Las-överenskommelsen blir det ekonomiskt möjligt att plugga ett år under arbetslivet – också för den som har barn och lån. Vi har gått igenom vad överenskommelsen innebär.

VI REKOMMENDERAR

Viveca Sten

Obehagligt att löneförhandla? Läs det här

0
Deckarförfattaren Viveca Sten är också jurist och van förhandlare och hon uppmanar alla att ta lönen på allvar. Här är hennes råd.

TOPPLISTA