Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Blått klot behöver blått kol

Blått klot behöver blått kol

Mangroveskog
Mangroveskog. Foto: Aiisha5/Thinkstock

Havens förmåga att ta upp koldioxid är i fara. Mangroveträsken som i utgör en stor del av havens kolsänka är i snabb takt på väg att försvinna.

Världshaven absorberar ungefär hälften av all koldioxid som släpps ut. Enligt Naturskyddsföreningen är kusterna särskilt viktiga. De sväljer ungefär lika mycket koldioxid som den globala transportsektorn släpper ut.

Detta upptag av koldioxid som världshaven bidrar med brukar kallas blått kol och är en så kallad sänka eftersom gröna växter i haven drar ut kol ur atmosfären när de växer. Det kol som binds i skogarna på land kallas för grönt kol. Det kol som släpps ut i form av koldioxid och andra växthusgaser kallas motsvarande för svart kol.

Havsfakta

Tre fjärdedelar av jordens yta är hav. Haven producerar mer än hälften av allt syre i atmosfären och tar upp hälften av all koldioxid som släpps ut.

Cirka 3 miljarder människor är beroende av kustnära ekosystem för sitt livsuppehälle.

Sedan början av 1900-talet har hälften av all mangroveskog försvunnit. 35 procent försvann under de senaste två decennierna.

Blått kol är kol som lagras in i växter som sedan blir jord som lägger sig på havsbotten, under mangroveskogar och vid så kallade salta våtmarker i flodmynningarna. Där kan det bli kvar i tusentals eller rentav miljontals år. Områdena med blått kol är mycket mindre till ytan än skogarna på land, men å andra sidan binder de kol cirka tio gånger så effektivt. I slutändan är de därför lika viktiga för klimatfrågan.Haven är viktiga i kampen mot klimatförändringarna, skriver Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande. Trots deras avgörande roll diskuteras de i liten utsträckning inför klimatsamtalen i Paris i december. Sylvia Earl, legendarisk amerikansk oceanograf, har sagt att oceanerna måste få en röst i förhandlingarna.

Orsakerna att skydda kusterna är dessutom fler. De utgör bara sju procent av havens yta, men bidrar med hälften av världens fiskeresurser och används av runt tre miljarder människor som behöver dem för sitt livsuppehälle. Mangroveskogarna fungerar dessutom som skydd mot flodvågor och stormar.

Nu försvinner mangroveskogarn i snabb takt. De avverkas för ved och för anläggning av räkodlingar. Förstörelsen är tio gånger snabbare än i regnskogarna. Ungefär hälften av all mangroveskog har försvunnit sedan början av 1900-talet och avverkningstakten fortsätter i snabb takt. Mellan 2 och 7 procent av havens kolsänkor försvinner varje år.

Enligt NOAA, den amerikanska klimatforskningsmyndigheten, kan ödeläggelsen av mangroveskogarna i stället bidra till att det bundna kolet i jordlagren på botten frigörs och når atmosfären. Då förvärras problemen.

I grund och botten skulle det emellertid inte vara så svårt att rädda mangroveskogarna. Enligt Ariana Sutton Greer, ekosystemexpert på NOAA, handlar det om att låta dem växa ifred.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Elizabeth Kuylenstierna

Reflektera (och ta tag i situationen) så blir jobbet bättre

0
Vad hände egentligen på mötet? Varför reagerade jag så där? Bli medveten om hur du själv fungerar så blir det lättare att styra situationer dit du vill.

Hybridarbete – forskarnas råd för att få det att fungera

0
Några dagar på kontoret och några dagar hemma. Hur får vi det hybrida arbetslivet att fungera, både för företag och individer? Läs forskarnas råd.

Fortsatt bra arbetsmarknad för ingenjörer

3
Tillgången på civil- och högskoleingenjörer kommer vara ungefär lika stor som efterfrågan om fem år. Den bedömningen gör Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas krav på att utbilda fler är fel väg säger förbundet.
Mittuniversitetet och IPCC

Att bli högskoleingenjör kan ta dig hela vägen till FN:s klimatpanel

1
Lyft fram vad man kan bli som högskoleingenjör, tycker Jessica Bagge på Sveriges Ingenjörer. Som att man kan bli Sveriges representant i IPCC, som Lena Lindström.

Bortsållad på grund av ålder – så här kan du göra

0
Ålder ska inte vara ett hinder i arbetslivet. Trots det är det många som upplever just detta. Så här kan du och facket sätta press.

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.
Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

21
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA