Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Blått klot behöver blått kol

Blått klot behöver blått kol

Mangroveskog
Mangroveskog. Foto: Aiisha5/Thinkstock

Havens förmåga att ta upp koldioxid är i fara. Mangroveträsken som i utgör en stor del av havens kolsänka är i snabb takt på väg att försvinna.

Världshaven absorberar ungefär hälften av all koldioxid som släpps ut. Enligt Naturskyddsföreningen är kusterna särskilt viktiga. De sväljer ungefär lika mycket koldioxid som den globala transportsektorn släpper ut.

Detta upptag av koldioxid som världshaven bidrar med brukar kallas blått kol och är en så kallad sänka eftersom gröna växter i haven drar ut kol ur atmosfären när de växer. Det kol som binds i skogarna på land kallas för grönt kol. Det kol som släpps ut i form av koldioxid och andra växthusgaser kallas motsvarande för svart kol.

Havsfakta

Tre fjärdedelar av jordens yta är hav. Haven producerar mer än hälften av allt syre i atmosfären och tar upp hälften av all koldioxid som släpps ut.

Cirka 3 miljarder människor är beroende av kustnära ekosystem för sitt livsuppehälle.

Sedan början av 1900-talet har hälften av all mangroveskog försvunnit. 35 procent försvann under de senaste två decennierna.

Blått kol är kol som lagras in i växter som sedan blir jord som lägger sig på havsbotten, under mangroveskogar och vid så kallade salta våtmarker i flodmynningarna. Där kan det bli kvar i tusentals eller rentav miljontals år. Områdena med blått kol är mycket mindre till ytan än skogarna på land, men å andra sidan binder de kol cirka tio gånger så effektivt. I slutändan är de därför lika viktiga för klimatfrågan.Haven är viktiga i kampen mot klimatförändringarna, skriver Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande. Trots deras avgörande roll diskuteras de i liten utsträckning inför klimatsamtalen i Paris i december. Sylvia Earl, legendarisk amerikansk oceanograf, har sagt att oceanerna måste få en röst i förhandlingarna.

Orsakerna att skydda kusterna är dessutom fler. De utgör bara sju procent av havens yta, men bidrar med hälften av världens fiskeresurser och används av runt tre miljarder människor som behöver dem för sitt livsuppehälle. Mangroveskogarna fungerar dessutom som skydd mot flodvågor och stormar.

Nu försvinner mangroveskogarn i snabb takt. De avverkas för ved och för anläggning av räkodlingar. Förstörelsen är tio gånger snabbare än i regnskogarna. Ungefär hälften av all mangroveskog har försvunnit sedan början av 1900-talet och avverkningstakten fortsätter i snabb takt. Mellan 2 och 7 procent av havens kolsänkor försvinner varje år.

Enligt NOAA, den amerikanska klimatforskningsmyndigheten, kan ödeläggelsen av mangroveskogarna i stället bidra till att det bundna kolet i jordlagren på botten frigörs och når atmosfären. Då förvärras problemen.

I grund och botten skulle det emellertid inte vara så svårt att rädda mangroveskogarna. Enligt Ariana Sutton Greer, ekosystemexpert på NOAA, handlar det om att låta dem växa ifred.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

På tur i liten bil

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 16 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 16 augusti. Trevlig sommar! 

Ingenjörerna har jobbat mer under pandemin

0
Nästan 30 procent av ingenjörerna har fått en större arbetsbelastning under pandemin. Det är dessutom en liten ökning jämfört med förra våren.

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

0
Genom några enkla omformuleringar i platsannonser ökade IT-bolaget Tieto Evry andelen kvinnor som sökte med 32 procent.
Maria Samuelsson, ABB

ABB lyfter HBTQ-frågor – ”Ska kunna vara den man är”

0
Det ska gå att vara öppen HBTQ-person på ABB utan att bemötas illa. I juni hade företaget Pride-månad. Men Akademikerföreningen tycker att företaget är sent på bollen.

Civilingenjör debuterar som sommarvärd

1
"Jag kommer att prata om teknik i framkant och hur den interagerar med oss som människor. Men också vad som krävs av oss som människor att leva i en snabbt föränderlig värld", berättar Claudia Olsson som sommarpratar den 9 augusti.
Bilder från de mest lästa artiklarna 2021

Livslön, konsultpriser och gnälliga kollegor – det här är mest läst i år

0
Här är de 20 artiklar flest läst på Ingenjören.se första halvåret 2021.

Därför kan det löna sig att bli jobbonär

0
Allt fler väljer att jobba samtidigt som de börjar ta ut sin pension. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det dessutom kan löna sig ekonomiskt. 

Unga chefer är mer uppskattade än de själva tror

0
Unga chefer, framför allt kvinnor, har ofta ett annat ledarskap än äldre och manliga chefer. Därför är de mer uppskattade av medarbetare i alla åldrar.
Distans- och kontorsarbete

Olika beslut på teknikföretagen om distans eller kontor

5
Hur kommer Getinge, Ericsson, KTH, Facebook med flera att jobba framöver? Det får du svar på här.

Sveriges bästa lärare är en ingenjör

0
Anders Nyberg vid Leksands gymnasium har utsetts till Sveriges bästa lärare. "Det är ett jätteroligt yrke som jag trivs väldigt bra med".

VI REKOMMENDERAR

Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

0
Sveriges Ingenjörers träningsexpert ger tips för att ta hand om och stärka kroppen.

TOPPLISTA