Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Blått klot behöver blått kol

Blått klot behöver blått kol

Mangroveskog
Mangroveskog. Foto: Aiisha5/Thinkstock

Havens förmåga att ta upp koldioxid är i fara. Mangroveträsken som i utgör en stor del av havens kolsänka är i snabb takt på väg att försvinna.

Världshaven absorberar ungefär hälften av all koldioxid som släpps ut. Enligt Naturskyddsföreningen är kusterna särskilt viktiga. De sväljer ungefär lika mycket koldioxid som den globala transportsektorn släpper ut.

Detta upptag av koldioxid som världshaven bidrar med brukar kallas blått kol och är en så kallad sänka eftersom gröna växter i haven drar ut kol ur atmosfären när de växer. Det kol som binds i skogarna på land kallas för grönt kol. Det kol som släpps ut i form av koldioxid och andra växthusgaser kallas motsvarande för svart kol.

Havsfakta

Tre fjärdedelar av jordens yta är hav. Haven producerar mer än hälften av allt syre i atmosfären och tar upp hälften av all koldioxid som släpps ut.

Cirka 3 miljarder människor är beroende av kustnära ekosystem för sitt livsuppehälle.

Sedan början av 1900-talet har hälften av all mangroveskog försvunnit. 35 procent försvann under de senaste två decennierna.

Blått kol är kol som lagras in i växter som sedan blir jord som lägger sig på havsbotten, under mangroveskogar och vid så kallade salta våtmarker i flodmynningarna. Där kan det bli kvar i tusentals eller rentav miljontals år. Områdena med blått kol är mycket mindre till ytan än skogarna på land, men å andra sidan binder de kol cirka tio gånger så effektivt. I slutändan är de därför lika viktiga för klimatfrågan.Haven är viktiga i kampen mot klimatförändringarna, skriver Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande. Trots deras avgörande roll diskuteras de i liten utsträckning inför klimatsamtalen i Paris i december. Sylvia Earl, legendarisk amerikansk oceanograf, har sagt att oceanerna måste få en röst i förhandlingarna.

Orsakerna att skydda kusterna är dessutom fler. De utgör bara sju procent av havens yta, men bidrar med hälften av världens fiskeresurser och används av runt tre miljarder människor som behöver dem för sitt livsuppehälle. Mangroveskogarna fungerar dessutom som skydd mot flodvågor och stormar.

Nu försvinner mangroveskogarn i snabb takt. De avverkas för ved och för anläggning av räkodlingar. Förstörelsen är tio gånger snabbare än i regnskogarna. Ungefär hälften av all mangroveskog har försvunnit sedan början av 1900-talet och avverkningstakten fortsätter i snabb takt. Mellan 2 och 7 procent av havens kolsänkor försvinner varje år.

Enligt NOAA, den amerikanska klimatforskningsmyndigheten, kan ödeläggelsen av mangroveskogarna i stället bidra till att det bundna kolet i jordlagren på botten frigörs och når atmosfären. Då förvärras problemen.

I grund och botten skulle det emellertid inte vara så svårt att rädda mangroveskogarna. Enligt Ariana Sutton Greer, ekosystemexpert på NOAA, handlar det om att låta dem växa ifred.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Ingen tar ansvar för arbetskraftsmigranterna”

0
Ingenjörer som kommer till Sverige för att arbeta står i många fall helt utan skydd, i stark beroendeställning till sin arbetsgivare – och ingen tar ansvar för deras situation.

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

1
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

0
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

0
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

0
LTU satsar 28 miljoner kronor i Creaternity, ett program där man med hjälp av digital teknik och nya affärsmodeller söker vägar för en hållbar industri.

”Ingenjörer behövs inom vården”

0
Som ingenjör på en akutklinik kan Louise Davidsson vara med och bidra till förbättringar i vården.

VI REKOMMENDERAR

Tänk på det här när du sommarjobbar

0
Att få problem med oschyssta arbetsgivare på sommarjobbet är som tur är ganska ovanligt för teknologer. ”Men då och då dyker det upp problem”,...

TOPPLISTA