- Ingenjören - https://www.ingenjoren.se -

”Det nya avtalet innebär förbättringar”

Bild: Shivendu Jauhari/Thinkstock
Bild: Shivendu Jauhari/Thinkstock

Det nya uppfinnaravtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv har nu börjat gälla. Parterna verkar överens om att avtalet innebär förbättringar, men från fackligt håll hade man gärna sett större förändringar.

Bild: Shivendu Jauhari/Thinkstock
Bild: Shivendu Jauhari/Thinkstock

Det nya uppfinnaravtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv har nu börjat gälla. Parterna verkar överens om att avtalet innebär förbättringar, men från fackligt håll hade man gärna sett större förändringar.

läs mer

Uppfinnaravtalet reglerar rätten till patenterbara uppfinningar som har skapats i anställning. Sedan i går, den 1 december, gäller ett nytt avtal [1] mellan tjänstemannaorganisationen PTK, där Sveriges Ingenjörer ingår, och arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Det nya avtalet gäller för uppfinningar som har anmälts av arbetstagare till arbetsgivaren den 1 december 2015 eller senare. Hela avtalet kan du läsa här [2].

I uppfinnaravtalet mellan samverkansorganisationen PTK och arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv fanns sedan tidigare skrivningar om olika kategorier av uppfinningar och vem de ska tillfalla liksom att uppfinnaren ”ska få en skälig ersättning” om de har uppfunnit något vid sidan av sina normala arbetsuppgifter och/eller har ett särskilt högt värde. I det nya avtal som började gälla i går, tisdag, har ersättningsbeloppet höjts och tiden som en uppfinnare kan väcka talan om ersättning börjar räknas från det att en patentansökan görs och 10 år framåt, i stället för att räknas från att den anställda har anmält sin uppfinning till arbetsgivaren. Eventuella tvister som inte går att lösa lokalt eller centralt kan även i fortsättningen gå vidare till skiljenämnd, där domsluten är hemliga. Detta är arbetsgivarsidan nöjda med.

Lars Gellner. Pressbild
Lars Gellner. Pressbild

– Att tvister om uppfinningar avgörs i skiljenämnd är viktigt för att inte uppfinningar om till exempel patent blir allmängods, sade Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv under ett seminarium om det nya avtalet på tisdagen, anordnat av Svenska föreningen för immaterialrätt.

En skillnad mot tidigare är att det inte längre kommer vara så att en ny skiljenämnd tillsätts vid varje nytt ärende, utan i stället kommer det att finnas en nämnd standby under en treårsperiod, som kan avgöra målen. Dessutom ska ordförande i målet skriva referat av domarna för att kunna ta upp sakfrågor som är relevanta för dem som arbetar med uppfinnarärenden.

De viktigaste nyheterna i det nya avtalet är enligt Lars Gellner att schablonersättningen till uppfinnare höjs något, att ersättningen knyts an till prisbasbeloppet samt att tidsfristen för att väcka talan börjar räknas från det att en patentansökan görs.

– Det är påfallande ofta som parterna kommer i tidsnöd och inte hinner förhandla färdigt, sade Lars Gellner.

Helena Edman, förbundsjurist på Teknikföretagen, har varit nöjd med det gamla avtalet och är nöjd med det nya.

Helena Edman. Pressbild
Helena Edman. Pressbild

– Det är bra att räkna tiden från patentansökan. Det är också bra att de lokala och centrala förhandlingarna ska vara avslutade innan man påtalar uppfinnarnämnden. Jag tycker att det är bra att skiljenämnden kvarblir, sade hon.

Unionens chefsjurist Martin Wästfelt tycker inte att man har nått ända fram med det nya avtalet. Unionen, liksom Sveriges Ingenjörer, hade gärna sett att uppfinnarna fått en ännu längre tidsfrist för att väcka talan och att uppfinnare kunde få en högre ersättning. Men han tycker att det är positivt att reglerna har blivit tydligare.

– Vi kommer att kunna hantera uppfinnarärenden på ett bättre sätt än tidigare, sade han.

Magnus Bäckström, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, berättade att förbundet gärna hade sett någon form av uträkning för ersättning och att arbetsgivarparten hade fått redogöra för sitt ekonomiska underlag. Som det är i dag har arbetsgivarsidan ett informationsövertag i tvister.

– Det nya avtalet innebär förbättringar. Det är mer uppstrukturerat och med referat från skiljenämnden blir det enklare att hitta en bra utgångspunkt för hur vi ska se på de här frågorna. Vi tycker väl inte att det nya avtalet innebär några stora förändringar i materiell mening, men i skiljeförfarandet är förändringarna tydligare.

Ania Obminska