Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Lärosätenas önskelista till regeringen

Lärosätenas önskelista till regeringen

Större självständighet och ökat stöd till lärosäten som samarbetar med andra aktörer efterfrågas av flera ingenjörstunga lärosäten i deras inspel till den kommande forskningspropositionen.

läs mer

Regeringen presenterar den nya forskningspropositionen nästa höst. Den ska behandla de kommande fyra åren, men också ha ett tioårigt perspektiv. Bland annat högskolor och universitet har i höst överlämnat sina inspel till propositionen.

Här kan du hitta de åtta lärosätenas inspel som ligger till grund för tabellen nedan:

Blekinge tekniska högskola

Chalmers

KTH

Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet

Lunds universitet

Mälardalens högskola

Uppsala universitet

 

Samtliga åtta lärosäten som Ingenjören har tittat närmare på lyfter fram vikten av stöd och/eller resurser till samverkan med det omgivande samhället. En större självständighet gentemot staten efterfrågas också av de flesta.

Blekinge tekniska högskolas rektor Anders Hederstierna tycker att det är viktigt att de nationella examensmålen för högskoleutbildningarna får med formuleringar om innovation och entreprenörskap. Han vill också att så kallad in kind-finansiering, om till exempel företag bidrar med arbetstid, räknas in som en kvalitetsindikator.

– Vi samarbetar mycket med industrin. Företagen bidrar med tid, men inte alltid med kontanta insatser. Detta räknas därför inte bland kvalitetsindikatorerna som påverkar omfördelningen av de fasta anslagen till forskning. Detta kan i längden påverka intresset från företagen att vara med i våra forskningsprojekt, säger Anders Hederstierna.

Blekinge tekniska högskola är också ett av de lärosäten som har tagit upp behovet av ökat anslag till breddad rekrytering. Anders Hederstierna vill att fler studenter från mer studieovana miljöer kommer till högskolan, både för att bredda högskolans verksamhet men också för att få en intressantare utbildning.

Anders Hederstierna, rektor på Blekinge tekniska högskola. Foto: Rickard Cullefors/BTH
Anders Hederstierna, rektor på Blekinge tekniska högskola. Foto: Rickard Cullefors/BTH

– För många är steget mindre att börja plugga på det mindre, nyare lärosätet än det gamla, stora. På det mindre lärosätet syns man också mer som student och det kan göra det mer attraktivt att börja studera där, säger han.

Chalmers tekniska högskola lyfter i sitt inspel bland annat fram behovet av att de strategiska forskningsmedlen permanentas och att man får till en nationell strategi för hur man kan dra nytta av stora projekt som MAX IV och ESS. Redan tidigt i inspelet tar högskolan upp vikten av hållbar utveckling.

– Hållbarhetsfrågorna är ödesfrågor för mänskligheten. Ta till exempel klimatförändringarna. Vi ser att lärosätena med sitt kunskapsframtagande är helt avgörande pusselbitar för att lösa detta problem och vi är redo att ta oss an detta, säger Chalmers vd och rektor Stefan Bengtsson.

Kan du utveckla?

– Vi sitter naturligtvis inte på hela lösningen, men vi tror att det är omöjligt att ta sig an hållbarhetsfrågorna utan att ta hjälp av väldigt avancerad teknik. Våra forskare och lärare funderar över hur deras forskning och utbildningsverksamhet ska stötta hållbar utveckling. Alla studenter läser 7,5 högskolepoäng hållbar utveckling. Vi har systematiskt funderat mycket kring dessa frågor.

Stefan Bengtsson vill också att resurserna till teknikvetenskaplig grundforskning ökar. Som det ser ut i dag har det uppstått ett glapp där den teknikvetenskapliga grundforskningen hamnar, anser han. Det finns för få forskningsfinansiärer på området och det tror han är farligt.

Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Foto: Jan-Olof Yxell
Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Foto: Jan-Olof Yxell

– Konsekvensen blir att man riskerar att utarma forskning som i sig är grundläggande, men har ett teknikvetenskapligt fokus. Vi vill varna för det här gapet och påminna om vikten av grundforskningen så att det inte tappas bort.

Luleå tekniska universitet ser liksom flera av de andra lärosätena ett behov av stärkta basanslag. Detta för att skapa större frihet att bedriva högkvalitativ forskning. Universitetet vill också ha bättre förutsättningar för att genomföra långsiktiga forskningsstrategier, att lärosäten som samverkar med näringslivet och offentlig sektor premieras samt att det ska bli lättare för utländska doktorander att stanna kvar i Sverige efter disputation.

Linköpings universitet vill också se ökade basanslag, liksom en ökad handlingsfrihet. Universitetet talar också om behovet av kompletterande utbildningar för personer med en utländsk eftergymnasial utbildning. Universitetet vill att regeringens satsning på kompletterande utbildningar utökas, då man anser att detta är ett sätt att få förstärkning inom områden där det råder brist på utbildad arbetskraft.

KTH efterfrågar också ökade basanslag till forskning, ökad självständighet och ökat stöd för att utveckla samverkan. Högskolan hör till de tre lärosäten som vill att meriteringsanställningen förlängs till sex år.

Mälardalens högskola vill bland annat att de statliga anslagen fördelas samlat för både forskning och utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskningsnivå. Högskolan vill också att det ska finnas en blocköverskridande överenskommelse kring kommande forsknings- och innovationsproposition.

Uppsala universitet lyfter i sitt inspel fram behovet av en ökad handlingsfrihet, bland annat för att stärka sin konkurrensförmåga, att basanslagen till forskning ökar och att det skapas förutsättningar för tydliga och jämlika karriärvägar.

Samtliga inspel från ovanstående lärosäten hittar du i faktarutan.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA