Lärosätenas önskelista till regeringen

0
1142

Större självständighet och ökat stöd till lärosäten som samarbetar med andra aktörer efterfrågas av flera ingenjörstunga lärosäten i deras inspel till den kommande forskningspropositionen.

läs mer

Regeringen presenterar den nya forskningspropositionen nästa höst. Den ska behandla de kommande fyra åren, men också ha ett tioårigt perspektiv. Bland annat högskolor och universitet har i höst överlämnat sina inspel till propositionen.

Här kan du hitta de åtta lärosätenas inspel som ligger till grund för tabellen nedan:

Blekinge tekniska högskola

Chalmers

KTH

Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet

Lunds universitet

Mälardalens högskola

Uppsala universitet

 

Samtliga åtta lärosäten som Ingenjören har tittat närmare på lyfter fram vikten av stöd och/eller resurser till samverkan med det omgivande samhället. En större självständighet gentemot staten efterfrågas också av de flesta.

Blekinge tekniska högskolas rektor Anders Hederstierna tycker att det är viktigt att de nationella examensmålen för högskoleutbildningarna får med formuleringar om innovation och entreprenörskap. Han vill också att så kallad in kind-finansiering, om till exempel företag bidrar med arbetstid, räknas in som en kvalitetsindikator.

– Vi samarbetar mycket med industrin. Företagen bidrar med tid, men inte alltid med kontanta insatser. Detta räknas därför inte bland kvalitetsindikatorerna som påverkar omfördelningen av de fasta anslagen till forskning. Detta kan i längden påverka intresset från företagen att vara med i våra forskningsprojekt, säger Anders Hederstierna.

Blekinge tekniska högskola är också ett av de lärosäten som har tagit upp behovet av ökat anslag till breddad rekrytering. Anders Hederstierna vill att fler studenter från mer studieovana miljöer kommer till högskolan, både för att bredda högskolans verksamhet men också för att få en intressantare utbildning.

Anders Hederstierna, rektor på Blekinge tekniska högskola. Foto: Rickard Cullefors/BTH
Anders Hederstierna, rektor på Blekinge tekniska högskola. Foto: Rickard Cullefors/BTH

– För många är steget mindre att börja plugga på det mindre, nyare lärosätet än det gamla, stora. På det mindre lärosätet syns man också mer som student och det kan göra det mer attraktivt att börja studera där, säger han.

Chalmers tekniska högskola lyfter i sitt inspel bland annat fram behovet av att de strategiska forskningsmedlen permanentas och att man får till en nationell strategi för hur man kan dra nytta av stora projekt som MAX IV och ESS. Redan tidigt i inspelet tar högskolan upp vikten av hållbar utveckling.

– Hållbarhetsfrågorna är ödesfrågor för mänskligheten. Ta till exempel klimatförändringarna. Vi ser att lärosätena med sitt kunskapsframtagande är helt avgörande pusselbitar för att lösa detta problem och vi är redo att ta oss an detta, säger Chalmers vd och rektor Stefan Bengtsson.

Kan du utveckla?

– Vi sitter naturligtvis inte på hela lösningen, men vi tror att det är omöjligt att ta sig an hållbarhetsfrågorna utan att ta hjälp av väldigt avancerad teknik. Våra forskare och lärare funderar över hur deras forskning och utbildningsverksamhet ska stötta hållbar utveckling. Alla studenter läser 7,5 högskolepoäng hållbar utveckling. Vi har systematiskt funderat mycket kring dessa frågor.

Stefan Bengtsson vill också att resurserna till teknikvetenskaplig grundforskning ökar. Som det ser ut i dag har det uppstått ett glapp där den teknikvetenskapliga grundforskningen hamnar, anser han. Det finns för få forskningsfinansiärer på området och det tror han är farligt.

Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Foto: Jan-Olof Yxell
Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Foto: Jan-Olof Yxell

– Konsekvensen blir att man riskerar att utarma forskning som i sig är grundläggande, men har ett teknikvetenskapligt fokus. Vi vill varna för det här gapet och påminna om vikten av grundforskningen så att det inte tappas bort.

Luleå tekniska universitet ser liksom flera av de andra lärosätena ett behov av stärkta basanslag. Detta för att skapa större frihet att bedriva högkvalitativ forskning. Universitetet vill också ha bättre förutsättningar för att genomföra långsiktiga forskningsstrategier, att lärosäten som samverkar med näringslivet och offentlig sektor premieras samt att det ska bli lättare för utländska doktorander att stanna kvar i Sverige efter disputation.

Linköpings universitet vill också se ökade basanslag, liksom en ökad handlingsfrihet. Universitetet talar också om behovet av kompletterande utbildningar för personer med en utländsk eftergymnasial utbildning. Universitetet vill att regeringens satsning på kompletterande utbildningar utökas, då man anser att detta är ett sätt att få förstärkning inom områden där det råder brist på utbildad arbetskraft.

KTH efterfrågar också ökade basanslag till forskning, ökad självständighet och ökat stöd för att utveckla samverkan. Högskolan hör till de tre lärosäten som vill att meriteringsanställningen förlängs till sex år.

Mälardalens högskola vill bland annat att de statliga anslagen fördelas samlat för både forskning och utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskningsnivå. Högskolan vill också att det ska finnas en blocköverskridande överenskommelse kring kommande forsknings- och innovationsproposition.

Uppsala universitet lyfter i sitt inspel fram behovet av en ökad handlingsfrihet, bland annat för att stärka sin konkurrensförmåga, att basanslagen till forskning ökar och att det skapas förutsättningar för tydliga och jämlika karriärvägar.

Samtliga inspel från ovanstående lärosäten hittar du i faktarutan.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.