Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Lärosätenas önskelista till regeringen

Lärosätenas önskelista till regeringen

Större självständighet och ökat stöd till lärosäten som samarbetar med andra aktörer efterfrågas av flera ingenjörstunga lärosäten i deras inspel till den kommande forskningspropositionen.

läs mer

Regeringen presenterar den nya forskningspropositionen nästa höst. Den ska behandla de kommande fyra åren, men också ha ett tioårigt perspektiv. Bland annat högskolor och universitet har i höst överlämnat sina inspel till propositionen.

Här kan du hitta de åtta lärosätenas inspel som ligger till grund för tabellen nedan:

Blekinge tekniska högskola

Chalmers

KTH

Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet

Lunds universitet

Mälardalens högskola

Uppsala universitet

 

Samtliga åtta lärosäten som Ingenjören har tittat närmare på lyfter fram vikten av stöd och/eller resurser till samverkan med det omgivande samhället. En större självständighet gentemot staten efterfrågas också av de flesta.

Blekinge tekniska högskolas rektor Anders Hederstierna tycker att det är viktigt att de nationella examensmålen för högskoleutbildningarna får med formuleringar om innovation och entreprenörskap. Han vill också att så kallad in kind-finansiering, om till exempel företag bidrar med arbetstid, räknas in som en kvalitetsindikator.

– Vi samarbetar mycket med industrin. Företagen bidrar med tid, men inte alltid med kontanta insatser. Detta räknas därför inte bland kvalitetsindikatorerna som påverkar omfördelningen av de fasta anslagen till forskning. Detta kan i längden påverka intresset från företagen att vara med i våra forskningsprojekt, säger Anders Hederstierna.

Blekinge tekniska högskola är också ett av de lärosäten som har tagit upp behovet av ökat anslag till breddad rekrytering. Anders Hederstierna vill att fler studenter från mer studieovana miljöer kommer till högskolan, både för att bredda högskolans verksamhet men också för att få en intressantare utbildning.

Anders Hederstierna, rektor på Blekinge tekniska högskola. Foto: Rickard Cullefors/BTH
Anders Hederstierna, rektor på Blekinge tekniska högskola. Foto: Rickard Cullefors/BTH

– För många är steget mindre att börja plugga på det mindre, nyare lärosätet än det gamla, stora. På det mindre lärosätet syns man också mer som student och det kan göra det mer attraktivt att börja studera där, säger han.

Chalmers tekniska högskola lyfter i sitt inspel bland annat fram behovet av att de strategiska forskningsmedlen permanentas och att man får till en nationell strategi för hur man kan dra nytta av stora projekt som MAX IV och ESS. Redan tidigt i inspelet tar högskolan upp vikten av hållbar utveckling.

– Hållbarhetsfrågorna är ödesfrågor för mänskligheten. Ta till exempel klimatförändringarna. Vi ser att lärosätena med sitt kunskapsframtagande är helt avgörande pusselbitar för att lösa detta problem och vi är redo att ta oss an detta, säger Chalmers vd och rektor Stefan Bengtsson.

Kan du utveckla?

– Vi sitter naturligtvis inte på hela lösningen, men vi tror att det är omöjligt att ta sig an hållbarhetsfrågorna utan att ta hjälp av väldigt avancerad teknik. Våra forskare och lärare funderar över hur deras forskning och utbildningsverksamhet ska stötta hållbar utveckling. Alla studenter läser 7,5 högskolepoäng hållbar utveckling. Vi har systematiskt funderat mycket kring dessa frågor.

Stefan Bengtsson vill också att resurserna till teknikvetenskaplig grundforskning ökar. Som det ser ut i dag har det uppstått ett glapp där den teknikvetenskapliga grundforskningen hamnar, anser han. Det finns för få forskningsfinansiärer på området och det tror han är farligt.

Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Foto: Jan-Olof Yxell
Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Foto: Jan-Olof Yxell

– Konsekvensen blir att man riskerar att utarma forskning som i sig är grundläggande, men har ett teknikvetenskapligt fokus. Vi vill varna för det här gapet och påminna om vikten av grundforskningen så att det inte tappas bort.

Luleå tekniska universitet ser liksom flera av de andra lärosätena ett behov av stärkta basanslag. Detta för att skapa större frihet att bedriva högkvalitativ forskning. Universitetet vill också ha bättre förutsättningar för att genomföra långsiktiga forskningsstrategier, att lärosäten som samverkar med näringslivet och offentlig sektor premieras samt att det ska bli lättare för utländska doktorander att stanna kvar i Sverige efter disputation.

Linköpings universitet vill också se ökade basanslag, liksom en ökad handlingsfrihet. Universitetet talar också om behovet av kompletterande utbildningar för personer med en utländsk eftergymnasial utbildning. Universitetet vill att regeringens satsning på kompletterande utbildningar utökas, då man anser att detta är ett sätt att få förstärkning inom områden där det råder brist på utbildad arbetskraft.

KTH efterfrågar också ökade basanslag till forskning, ökad självständighet och ökat stöd för att utveckla samverkan. Högskolan hör till de tre lärosäten som vill att meriteringsanställningen förlängs till sex år.

Mälardalens högskola vill bland annat att de statliga anslagen fördelas samlat för både forskning och utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskningsnivå. Högskolan vill också att det ska finnas en blocköverskridande överenskommelse kring kommande forsknings- och innovationsproposition.

Uppsala universitet lyfter i sitt inspel fram behovet av en ökad handlingsfrihet, bland annat för att stärka sin konkurrensförmåga, att basanslagen till forskning ökar och att det skapas förutsättningar för tydliga och jämlika karriärvägar.

Samtliga inspel från ovanstående lärosäten hittar du i faktarutan.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

0
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

0
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

2
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

0
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

Högskolans otrygga anställningar ses över

0
Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över lärosätenas anställningsformer och karriärvägar.

”Många i parlamentet lyssnar för att jag är ingenjör”

0
I början av februari klev den svenska miljöingenjören Emma Wiesner in på sin nya arbetsplats, Europaparlamentet i Bryssel.. Om några månader börjar arbetet som hon verkligen ser fram emot.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA