Svårt för tillfällig chef att prata lön

1
1389

Foto: Tetmc/Thinkstock. (Personerna på bilden har inget med texten att göra)

Från och med 2016 ska lönerna på högskolor och universitet sättas med hjälp av lönesättande samtal. Medarbetaren ska i ett direkt möte med chefen komma överens om en lämplig lön. Problemet på institutionerna är att medarbetarna turas om att vara chef.

Arbetsgivarverket och Saco har kommit överens om att från 2016 ska lönesättande samtal vara huvudregel för hur lönerna förhandlas inom hela statsförvaltningen, även på universitet och högskolor – om inte de lokala parterna kommer överens om något annat.

Det lönesättande samtalet genomförs varje år och ska ge medarbetaren en större chans att påverka den egna lönen, samtidigt som det tvingar chefen att redovisa orsakerna till lönenivåerna. Men på högskolorna har det nya sättet att förhandla löner tagits emot lite olika.

Jan O Lindér är universitetslektor och Saco-ordförande på Chalmers. Han ser positivt på de lönesättande samtalen.

– Vi har testat det här i flera steg. Första året på biblioteket ochen av institutionerna. Andra året, 2015, var det flera institutioner och nästa år, 2016, så kör vi hela Chalmers, säger han.

Enligt Jan O Lindér har cheferna fått en omfattande utbildning inför uppdraget, och även en kortare repetitionsutbildning i år. Ett problem för högskolorna är att chefskapet på institutionerna är ett extrauppdrag som ligger utanför den egna forskningen eller undervisningen.

– Chefskapet är ofta en extrauppgift i några år. Forskare och lärare har normalt chefsuppdraget på deltid. Det första samtalet kan ju ta någon timme och så ska de under några månader boka in kanske trettio sådana samtal. Det kan ge ett visst motstånd.

Saco och Chalmers har tagit fram partsgemensam information till alla. Chalmers inbjuder alla anställda till informationsmöten om hur de lönesättande samtalen ska gå till. Nu har man på Chalmers medarbetarsamtal under hösten och lönesättande samtal i januari. Sacos rekommendation är att varje medarbetare har rätt till två lönesättande samtal. Men många tycker att det tar tid, och om man kommer överens vid första samtalet, behövs inte det andra.

– Det bästa med de lönesättande samtalen är väl att man måste ha medarbetarsamtal. De krävs för att kunna bedöma prestationerna. Vissa har inte haft det på flera år, och nu tvingas den kontakten fram. Det blir inte högre löner, men bättre fungerande chefer och högre aktivitet, säger Jan O Lindér.

I Umeå är många bekymrade över hur de lönesättande samtalen ska fungera i praktiken. Barbro Biström, vice ordförande i Saco-S-rådet, pekar på problemen.

– Det ena är att cheferna hela tiden byts ut. Man är chef i tre år för att sedan komma tillbaka och vara vanlig kollega. Det andra är att vi har väldigt stora institutioner, med mer än 100 anställda. Man rekommenderar ju egentligen inte att en chef har lönesättande samtal med mer än 20 medarbetare. För att kunna veta vad de gör kan man ju inte ha alltför många. För att klara den uppgiften skulle det krävas att många fler chefer tillsattes.

Hon poängterar också att cheferna på institutionerna är semiprofessionella. De nya prefekterna får en utbildning, men den innehåller massor med andra saker och de har inte tid att lära sig allt vad det innebär att vara chef.

– Och så ska det göras om vart tredje år. Några har till och med sagt att de slutar om de lönesättande samtalen införs. Kön till prefektuppdragen är redan ganska kort, säger hon.

Medarbetarsamtal har man haft i flera år, och de är bra, tycker Barbro Biström. Det är bra att prata med sin chef om hur arbetet går och vad man presterar.

– Det svåra för de semiprofessionella cheferna är just den där lönesättningen. Ena året ska jag sätta din lön, och nästa år ska du sätta min.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Det finns en mycket enkel lösning på problemet. Inför professionella chefer på institutioner! Det borde borga för att andra delar som arbetsmiljöarbete kanske fockså utförs enligt intentionerna och det vore inte en sekund för tidigt.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.