Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Låglönemodell döms ut av TCO

Låglönemodell döms ut av TCO

Den tyska lönepolitiken med minijobb och minimilöner har knappast varit den framgångssaga den har framställt som, menar TCO i en ny rapport.

läs mer

Ingenjören har tidigare skrivit om arbetslösheten i Tyskland som sjunkit till rekordlåga tal, samtidigt som forskare säger att många av dem som tidigare har varit arbetslösa har fått långinkomstjobb.
Tankesmedjan Fores släppte i november en egen rapport om effekterna av de tyska mini- och midijobben. En slutsats i rapporten är att minijobben har lett till ökad sysselsättning, men att minijobben inte haft någon större effekt på arbetslösheten. De som har tagit minijobben har framför allt varit studenter, äldre och tidigare hemmafruar.

Visst har det gått bra för Tyskland de senaste åren på vissa punkter. Till exempel har exportindustrin gått bra, arbetslösheten ligger på en lägre nivå än i Sverige och sysselsättningsgraden är högre. Men Hartz-reformerna 2003–2005, med bland annat sänkt a-kassa och satsning på minijobb med en skattebefriad lön på maximalt 450 euro i månaden, har skapat en större låglönemarknad i tjänstesektorn samt fått tyskarnas disponibla inkomst och privata konsumtion att stagnera, enligt TCO:s nya rapport ”Flawed role model? – The Economic Performance of Germany and Sweden”.

Enligt rapportförfattaren Göran Zettergren, chefsekonom på TCO, som presenterade skriften vid ett seminarium på måndagen, har sysselsättningen ökat i Tyskland, men inte antalet arbetade timmar totalt. Man har delat på jobben, var hans slutsats.

Konjunkturinstitutets forskningschef i makroekonomi Göran Hjelm, som också deltog i seminariet, drog inte samma slutsats. När man jämför utvecklingen i Tyskland och Sverige måste man ta hänsyn till demografin, och då blir inte skillnaderna mellan länderna så stora som de verkar utifrån TCO:s rapport. Att sysselsättningen i Tyskland har ökat beror nog inte på att fler delar på jobben, trodde Göran Hjelm.

Antalet arbetade timmar per invånare 20–64 år har utvecklats på liknande sätt i Tyskland som i Sverige, enligt Göran Hjelm. Har de tyska reformerna varit en framgångssaga? frågade Göran Hjelm retoriskt.

– Ja, till viss del, sade han och förklarade att detta kan bero på flera bakgrundsfaktorer, bland annat att reformerna hamnade rätt i konjunkturen, att fackanslutningen fallit och att centrala löneavtal har fått en mindre täckningsgrad.

Med reformerna har lönespridningen ökat kraftigt och en stor ökning i lönespridning ökar sannolikt sysselsättningen, sade Göran Hjelm. Men minijobs leder inte så ofta till reguljära jobb, konstaterar han.

Ania Obminska

1 KOMMENTAR

  1. Man arbetar delvis gratis i Tyskland.
    Då jag har en nära anhörig i Tyskland, kan jag tillägga att man inom t ex handeln konsekvent vägrar att heltidsanställa folk, för att månadslönen inte ska överstiga 450 €. Därutöver tvingas de deltidsanställda att utan lön arbeta ytterligare en eller flera timmar per dag efter att de arbetat sina officiella deltidstimmar om de vill behålla sitt jobb.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Träna luktsinnet hemma med ett datorspel

0
Ett vanligt symptom vid covid-19 är att luktsinnet försvinner eller förändras. Nu har en grupp forskare i Sverige utvecklat ett enkelt datorspel för doftträning.

Så agerar ni lokalt för att påverka ledningen globalt

0
Som en del av en stor global koncern kan det vara en svårt att nå fram i det fackliga arbetet. Carl Johan Sandelin, tidigare fackordförande på Alstom och GE, delar med sig av strategier och smarta tips.
Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

4
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

2
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

3
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA