Låglönemodell döms ut av TCO

1
1542

Den tyska lönepolitiken med minijobb och minimilöner har knappast varit den framgångssaga den har framställt som, menar TCO i en ny rapport.

läs mer

Ingenjören har tidigare skrivit om arbetslösheten i Tyskland som sjunkit till rekordlåga tal, samtidigt som forskare säger att många av dem som tidigare har varit arbetslösa har fått långinkomstjobb.
Tankesmedjan Fores släppte i november en egen rapport om effekterna av de tyska mini- och midijobben. En slutsats i rapporten är att minijobben har lett till ökad sysselsättning, men att minijobben inte haft någon större effekt på arbetslösheten. De som har tagit minijobben har framför allt varit studenter, äldre och tidigare hemmafruar.

Visst har det gått bra för Tyskland de senaste åren på vissa punkter. Till exempel har exportindustrin gått bra, arbetslösheten ligger på en lägre nivå än i Sverige och sysselsättningsgraden är högre. Men Hartz-reformerna 2003–2005, med bland annat sänkt a-kassa och satsning på minijobb med en skattebefriad lön på maximalt 450 euro i månaden, har skapat en större låglönemarknad i tjänstesektorn samt fått tyskarnas disponibla inkomst och privata konsumtion att stagnera, enligt TCO:s nya rapport ”Flawed role model? – The Economic Performance of Germany and Sweden”.

Enligt rapportförfattaren Göran Zettergren, chefsekonom på TCO, som presenterade skriften vid ett seminarium på måndagen, har sysselsättningen ökat i Tyskland, men inte antalet arbetade timmar totalt. Man har delat på jobben, var hans slutsats.

Konjunkturinstitutets forskningschef i makroekonomi Göran Hjelm, som också deltog i seminariet, drog inte samma slutsats. När man jämför utvecklingen i Tyskland och Sverige måste man ta hänsyn till demografin, och då blir inte skillnaderna mellan länderna så stora som de verkar utifrån TCO:s rapport. Att sysselsättningen i Tyskland har ökat beror nog inte på att fler delar på jobben, trodde Göran Hjelm.

Antalet arbetade timmar per invånare 20–64 år har utvecklats på liknande sätt i Tyskland som i Sverige, enligt Göran Hjelm. Har de tyska reformerna varit en framgångssaga? frågade Göran Hjelm retoriskt.

– Ja, till viss del, sade han och förklarade att detta kan bero på flera bakgrundsfaktorer, bland annat att reformerna hamnade rätt i konjunkturen, att fackanslutningen fallit och att centrala löneavtal har fått en mindre täckningsgrad.

Med reformerna har lönespridningen ökat kraftigt och en stor ökning i lönespridning ökar sannolikt sysselsättningen, sade Göran Hjelm. Men minijobs leder inte så ofta till reguljära jobb, konstaterar han.

Ania Obminska

1 KOMMENTAR

  1. Man arbetar delvis gratis i Tyskland.
    Då jag har en nära anhörig i Tyskland, kan jag tillägga att man inom t ex handeln konsekvent vägrar att heltidsanställa folk, för att månadslönen inte ska överstiga 450 €. Därutöver tvingas de deltidsanställda att utan lön arbeta ytterligare en eller flera timmar per dag efter att de arbetat sina officiella deltidstimmar om de vill behålla sitt jobb.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.