Nyckelpersoner är mer sällan sjuka

13
3654

Anställda som är svåra att ersätta på jobbet är också sällan borta. Den som inte har någon kollega som kan hoppa in är mer sällan sjuk eller hemma med sjuka barn visar ny forskning.

På många arbetsplatser finns det anställa som har en unik kompetens. De utför arbetsuppgifter som få eller ingen annan gör och det finns det få kollegor som kan täcka upp vid frånvaro.

Det är rimligt att tro att arbetsgivare, om det är möjligt, försöker undvika att anställa personer med hög frånvaro till sådana jobb. För ett företag som exempelvis bara har en IT-tekniker är det viktigt att det är en person som sällan är sjuk eller hemma med sjuka barn.

Ny forskning från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, visar att det finns ett samband mellan sjukfrånvaro och de som har unik kompetens på arbetsplatsen.

Olof Rosenqvist
Olof Rosenqvist

– Frånvaron bland anställda i unika positioner är betydligt lägre än bland anställda som har kollegor som kan ersätta dem när de är borta, säger Olof Rosenqvist, doktorand vid Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Han har genomfört studien tillsammans med ekonomie doktor Lena Hensvik vid IFAU och Uppsala universitet.

Studien är baserad på svenska registerdata från SCB för åren 1997-2007 och uppgifter som sjukersättning från Försäkringskassan. Där registreras dock bara sjukperioder som är längre en två veckor och därför har analysen också kompletterats med uppgifter om vård av sjukbarn för att också fånga upp kortare perioder av frånvaro.

Resultaten visar flera intressanta samband mellan frånvaro och tillgången till kolleger som har likanande arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Resultaten visar dels att arbetsgivare anställer personer med lägre frånvaro o till unika positioner där anställda har få eller ingen ersättare, dels att sjukfrånvaron generellt sett är lägre bland anställda som har få eller ingen ersättare.

En möjlig förklaring är ökad press på närvaro men kanske också bättre personalvård i jobb där kostnaderna för frånvaro är relativt höga.

– Vi har kunnat konstatera att den låga frånvaron i ungefär lika hög grad beror på att arbetsgivaren medvetet rekryterar personer med låg frånvaro till nyckelpositioner som att det sker ytterligare sänkningar av sjukfrånvaron när man väl befinner sig i en nycekposition, säger Olof Rosenqvist.

Forskarna tror att en del personer också medvetet undviker tjänster där de har få kolleger att dela arbetet med.

– De som vet med sig att de har hög frånvaro, på grund av sjukdom eller sjuka småbarn, kanske undviker den typen av arbetsplatser, säger Olof Rosenqvist.

Skillnaden i frånvaro mellan anställda som har färre respektive fler än fem  kolleger med liknande kompetens är ungefär lika stor som mellan anställda i 20-årsåldern och 40-årsålden eller som skillnaden i frånvaro bland anställda med och utan små barn.

Studien visar dessutom att arbetsgivare i viss utsträckning har koll på frånvaron när de rekryterar till nyckelpositioner. De som anställdes till relativt unika positioner hade 0,4 procentenheter lägre sjukfrånvaro från sina tidigare jobb än de som rekryteras till positioner där det finns fler än fem kolleger som har liknande arbetsuppgifter.

Forskarna har kunnat följa individer över en tioårsperiod och på så vis kunnat se att anställda också anpassar sig. När personer byter jobb och hamnar på tjänster där de har få kolleger med samma kompetens sjunker deras frånvaro.

– Arbetsgivarna som rekryterar kan inte via register få fram uppgifter om personers frånvaro men när det handlar om intern rekrytering eller rekrytering via kontakter framträder ett mönster. Vår tolkning är att arbetsgivare, när det är möjligt att få information, väger in frånvaro när de rekryterar till nyckelpositioner där den anställde har få kolleger som kan gå in och stötta vid sjukdom eller vård av sjuka barn, säger Olof Rosenqvist.

Karin Virgin

 

 

 

13 KOMMENTARER

  1. Missförstå mig inte, jag håller helt med alla om att det givetvis handlar om att man antingen går till jobbet sjuk, jobbar hemifrån eller har en partner som tar ut VAB om man inte har någon sjukfrånvaro; jag tillhör själv den delen av befolkningen. Jag är dock lite fascinerad av alla kommentarer gällande att Olof Rosenqvist har noll koll på verkligheten bara för att han doktorerar. Jag misstänker att många har noll koll på vad man gör när man doktorerar; man gör ett riktigt jobb och inte ”bara en förlängning av sina studier”.

    Visst, man har (oftast) förtroendearbetstid men det innebär inte att man har tid för flum och jag vet ingen som arbetat mindre än 50h/vecka (men man får givetvis inte betalt för mer än 40). Man är utan tvekan en nyckelperson då ingen annan kan forska åt en och allt man skjuter framför sig blir saker man måste göra på kvällar och helger för att hinna med.

    Vad som är mer troligt än att Olof har noll koll på verkligheten är att han inte förstått statistik (”correlation does not imply causation”), men han arbetar tydligen med en ekonomie doktor och jag finner det osannolikt att båda saknar förståelse för statistik. Olof borde ha varit sjuk vid minst ett tillfälle och borde ha insett att han inte har tid att stanna hemma och borde då förstå att andra troligen också går till jobbet sjuka. Eller så har han haft bra immunförsvar och varit förskonad från att jobba sjuk. Men jag kanske har fel – jag förutsätter att ekonomer faktiskt lär sig förståelse för matematik och inte bara flummar runt med ”mesmatte” under sina studier. Kanske är det så att ekonomer inte lär sig att förstå utan bara lär sig hur man använder matematik som ett verktyg för att generera siffror. Kanske räcker det att bara jobba 8-17 på vardagar för att lyckas bli doktor i ekonomi. Jag hoppas att det inte är så, det vore förödande för världen ifall de som lägger grunden för resurshantering inte förstår vad det är de pysslar med.

    En annan (kanske mer trolig) förklaring är att personen som intervjuat Olof inte förstått allt som Olof berättat, alternativt att Olof inte var så duktig på att förklara sin forskning.

  2. Håller med övriga.
    Jag och min fru är varken mindre sjuka eller har friskare barn, utan jobbar hemifrån om vi är sjuka och så ”vobbar” vi 50% var som det numera heter när barnen är sjuka, vilket alltså inte syns i F-kassans statistik.
    Detta är förmodligen huvudorsaken till statistiken. Jag hoppas verkligen att staten inte använder denna rapport som underlag för felaktiga slutsatser/beslut.
    Det vore mycket intressant att se forskning på hur många sjukdagar de med t.ex ”utmattningssyndrom” hade innan de blev sjukskrivna!

  3. Att nyckelpersoner skulle vara ”mindre” sjuka är rent struntprat. Det är snarare så, att nyckelpersoner går till jobbet också när de är förkylda, har feber och låter sin partner ta hand om barnen när de är dåliga.

    Det är snarare så, att arbetsgivarna förväntar sig att den som har en specifik nyckelposition i stort sett alltid är på jobbet, eller arbetar hemifrån.

    Olof Rosenqvist har uppenbarligen NOLL koll på verkligheten! En doktorand som förmodligen inte ens påbörjat något som kan liknas vid ”karriär” utanför universitetet.

  4. Jag håller fullständigt med, man ser till att hålla sig frisk annars får man jobba i kapp när man är tillbaka. Man får influensavaccin varje år och äter och tränar rätt. Senaste sjukdagen var för 28 år sen, fast man haft sjuka småbarn. Det var frugan som fick vaba, för hon hade arbetskamrater med samma uppgifter. Men då får man kompensera frugan och vara extra snäll, tvätta, städa och fixa lite hemma så hon blir nöjd. Att ha en nöjd fru är tio gånger viktigare än alla karriärer i världen. Så mitt tips vid anställning av nyckelperson, kolla så deras fruga vårdas ömt, för att allt skall fungera på jobbet.

  5. Har sedan ett par år en nyckelposition på ett litet företag där ingen kan ersätta mig. Är lika sjuk som vanligt men jobbar i alla fall. Olof Rosenqvist bör släppa sitt skrivbord och bege sig ut i verkligenheten.

  6. Jag håller fullständigt med alla tidigare kommentarer. Utan ersättare får man vara sin egen vikarie. Om bättre möjlighet att jobba hemifrån, löst modem mm för att möjliggöra arbete oavsett geografisk vistelse räknas som bättre personalvård – ja, då har forskaren rätt. Annars får man nog börja titta på siffrorna på ökad långtidssjukfrånvaro eller antal anställda med risk att gå in i väggen för att få en mer rättvis bild.För egen del har jag valt hälsa framför jobb och därför sagt upp mig.

  7. Håller fullt med tidigare kommentarer, jag är småbarnsmamma och har en s k nyckelposition. Jag knappt en VAB-dag eller sjukskrivningsdag de senaste 4 åren, men mina barn är naturligtvis lika mcket sjuka som andra barn. Men då ingen kan ersätta mig, jag förväntas vara tillgänglig 100%, kan knappt ens ha semester så ser det ut som om jag jobbar jämt. Även jag är naturligtvis sjuk ibland, men jag går till jobbet ändå, eller om möjligt jobbar hemifrån. Detta är naturigtvis inte hälsosamt i längden. Jag har flera kollegor som gör exakt det samma. Min uppfattning är att de som är hemma och är sjuka är de som känner att de kan, d v s de som har en ersättare, eller i alla fall arbetsuppgifter som kan vänta någon dag.

  8. Håller helt med de tidigare. Jag har en sådan position, och man jobbar helt enkelt fast man är sjuk. Antingen går man till jobbet ändå, eller jobbar hemifrån. Har jag sjuka barn så jobbar jag hemifrån. Jag och min sambo delar 50/50 på VAB, men jag anmäler aldrig att jag VABar utan jobbar hemifrån. Samma med mina kollegor med liknande position.
    Har inte forskaren förstått detta så har han ju en stor bias i sina resultat.

  9. Min erfarenhet är att nyckelpersoner blir sjuka lika ofta som alla andra. Skillnaden är bara att de jobbar ändå. Mest hemifrån i sådana lägen och utan att rapportera sjukdom till arbetsgivare/försäkringskassa. Man kan ju fråga sig hur sunt det är i längden… Jag skulle snarare gissa att det är just denna företagskultur som gör att många personer drar sig för att söka nyckelpositioner. De är inte beredda att offra lika mycket av sig själva för ett företag.

    Det vore intressant att höra mer om vilka arbetsplatser som skulle erbjuda bättre personalvård för nyckelpersoner för att förhindra sjukskrivning. Jag har aldrig märkt av att det skulle praktiseras som en strategi från ett företag. Vad är det mer exakt denna förbättrade personalvård går ut på och varför praktiseras den i så fall inte på alla i företaget om den nu är så effektiv? Det borde väl vara det mest ekonomiska för ett företag?

  10. Jag harxsamna invändning som de två tidigare kommentarerna sjuknärvaro eller hemmajobb är ju oerhört vanligt och regel snarare än undantag på alla arbetsplatser jag varit på under hela mitt liv.
    Som fackförening borde ni oroas djupt av det som står i artikeln då det ifall arbetsgivarna har såna här sätt att se på sina anställda är uppenbart att personer med barn och de som har sjukdomar vare sig dessa är orsakade av otur eller en dålig arbetsmiljö blir bortsorterade av arbetsgivare. Är detta verkligen ok???

  11. Jag sitter på en position där jag är helt ensam inom mitt ansvarsområde. Jag har ytterst liten frånvaro, både vad gäller egen sjukdom och VAB. Det beror endast på att jag jobbar (hemifrån) när jag är sjuk och när barnen är sjuka. Om jag anmäler VAB eller sjukfrånvaro måste jag ju ändå göra samma jobb, men på kortare tid när jag är tillbaka, vilket gör att jag aldrig är sjuk eller VABar i Försäkringskassans register. Och jag vet att jag inte är ensam om detta. Dvs. vi är varken mindre sjuka eller har friskare barn. Detta är förmodligen huvudorsaken till statistiken, och en tolkning jag saknar i artikeln (forskningen) ovan.

  12. Jag tillhör själv kategorin nyckelpersoner, och saknar en förklaring i artikeln: Jag går till jobbet även i sjukt tillstånd, eftersom ingen annan kan ta över. Om jag är borta en vecka, har jag den veckans ackumulerade arbete att ta igen när jag väl kommer tillbaka till jobbet.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.