Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Avtalsrörelsen Avtal 2016: Vem tycker vad och varför?

Avtal 2016: Vem tycker vad och varför?

Att Facken inom industrin inför avtalsrörelsen förespråkar högre löneökningar än arbetsgivarsidan gör är kanske ingen överraskning, men vad har parterna för argument? Ingenjören har tittat närmare på det. (UPPDATERAD)

På måndag byter Facken inom industrin, där Sveriges Ingenjörer ingår, avtalskrav med sina motparter. Med anledning av detta har Ingenjören tittat närmare på de lönekrav som parterna har framfört, hur de motiverar sina krav och vad andra säger.

Facken inom industrin begär 2,8 procent i löneökningar nästa år. Enligt facken är detta ett krav som är anpassat till de ekonomiska förutsättningarna. Det ligger på en nivå som inte äventyrar konkurrenskraften och som är förenlig med Riksbankens inflationsmål.

– Våra löner ska vara konkurrenskraftiga, så att vi kan locka till oss den bästa personalen och på så sätt konkurrera med andra, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.

Ulf Bengtsson, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer. Pressbild
Ulf Bengtsson, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer. Pressbild

Sveriges Ingenjörers ordförande Ulf Bengtsson säger att grunden för yrkandet är att åstadkomma reallöneökningar för medlemmarna, vilket innebär att löneökningarna ska vara större än inflationen. Den genomsnittliga inflationen under en konjunkturperiod är 2 procent och då lägger man sig lite över det, säger han.

Med mer pengar i fickan kan folk konsumera mer, vilket gynnar företagen, säger Ulf Bengtsson. Företagen blir också lönsammare om medarbetarna är nöjda.

– Det rationaliseras och dras ned på företag hela tiden och styrkan är att vi kan ställa om till nya förhållanden. Då är det rimligt att en del av vinsten investeras i företagen och i deras anställda, säger Ulf Bengtsson.

läs mer

Enligt Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport som släpptes i oktober kommer de kommande åren att kännetecknas av ett stort utbud av arbetskraft och en svag produktivitetsutveckling. Det finns risker med både för höga och för låga löneökningar. Väldigt låga löneökningar leder inte nödvändigtvis till en lägre arbetslöshet, på grund av begränsningar i penningpolitiken, enligt myndigheten. Inflationsmålet på 2 procent bör stå fast som utgångspunkt för lönebildningen.

Industrins ekonomiska råd, som ska underlätta industriparternas förhandlingar inför den kommande avtalsrörelsen, bedömer att en relativt hög löneökning skulle kunna vara riskfylld för industrin, bland annat för att en hög löneökning skulle kunna öka den inhemska efterfrågan, men inte är lika relevant för exportindustrin. Men också relativt sett låga löneökningar kan innebära risker.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet, en grupp som har upprättats och finansieras av Svenskt Näringsliv men uppges vara oberoende, anser att arbetslösheten kan gynnas långsiktigt om lönekostnadsökningarna ligger på en lägre nivå. Men för produktionen och sysselsättningen kan väldigt låga löneökningar vara sämre. Rådet ger inga rekommendationer om siffror, men anser att ett flerårsavtal där löneökningarna är något högre än normalt under första året vore bra för att få upp produktionen och sysselsättningen. Löneökningarna skulle sedan kunna vara lägre än normalt åren därpå.

Vad ser du för risker med om arbetsgivarnas önskemål blir realitet?

– Att vi får en sänkt inflation. Det behöver inte nödvändigtvis vara skadligt i sig, men i det långa loppet leder det kanske till att vi så småningom hamnar i deflation och det är de flesta ekonomer överens om att det inte är bra. Se på Japan, där det har varit svårt att få hjulen att rulla igen. Det skulle betyda att vi hamnar i en situation där utvecklingen står still, att man inte gör några investeringar för att man väntar på att priserna ska bli lägre. Det sliter på produktionskapitalet. Så småningom tappar man i konkurrenskraft.

Arbetsgivarsidan anser att fackens krav är orealistiska och vill att löneökningarna hamnar på under en procent, allra helst omkring en halv procent, för att kunna förbättra konkurrenskraften i Sverige.

Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, anser att det starkaste argumentet för en lägre löneökning är att lönekostnaderna har ökat snabbare än i övriga delar av världen sedan 2008, men produktiviteten har inte ökat i samma takt. Detta innebär försämrad konkurrenskraft för Sverige, säger han.

– Vi måste jämföra oss med alla i dag. Om vi har produktionskostnader som är högre än i andra länder, men inte har fördelen att vi kan producera mer eller bättre per timme, då kommer investeringarna att läggas i ett annat land, där avkastningen blir högre. Därför måste våra löneökningar bli mindre, säger Anders Weihe och tillägger:

– Det finns inga särskilda fördelar med Sverige jämfört med andra länder vad gäller teknisk utrustning, kunskaper eller utbildning. Då blir kostnaderna den viktigaste konkurrensfaktorn.

Arbetsgivarna inom industrin i sin argumentation för lägre löneökningar lyft fram Finland som ett föredöme. Enligt Anders Weihe beror detta på att den finska industrin är strukturmässigt väldigt lik den svenska. Men är inte det ekonomiska läget helt annorlunda i Sverige jämfört med Finland?

Anders Weihe, förhandlingschef Teknikföretagen. Foto: Teknikföretagen
Anders Weihe, förhandlingschef Teknikföretagen. Foto: Teknikföretagen

– Förhandlingarna inom industriavtalet utgår endast från industrins villkor. När det gäller den svenska industrin är den lik den finska. Vi har höjt lönerna utan att förbättra produktiviteten. Detta innebär att de som har arbete har fått det bättre, men också att vi nu har nått en kostnadsnivå som hotar våra verksamheter, säger Anders Weihe.

Facken inom industrin yrkar på en löneökning på 2,8 procent. Vilka konsekvenser anser ni att detta skulle få, om det blev verklighet, anser ni?

– Det skulle leda till ytterligare försämringar av konkurrenskraften. Det skulle ge färre skäl att investera i Sverige. Vi skulle få försämrad konkurrenskraft, vilket naturligtvis skulle leda till färre jobb.

Anders Weihes bild är att facken är överens med arbetsgivarparten om att arbetskostnaderna i Sverige har ökat mer än omvärlden och att det inte har skett någon produktivitetsförbättring.

– Det är ett säkert recept på kaos och kris. Vill man förstöra för Sverige så höjer man lönerna utan någon produktivitetsförbättring, säger Anders Weihe.

Den 31 mars 2016 ska det nya avtalet vara klart.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

32 råd – det här hade vi velat veta på första jobbet

0
Ingenjören frågade tio unga ingenjörer vad de hade velat veta när klev in genom dörren på sitt första ingenjörsjobb.

Ett utlandsjobb kan ge karriären en skjuts

0
Ericsson har verksamhet i 180 länder. Anki Ljung, rekryteringschef på Ericsson har flera tips till dem som vill ut i världen.

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

3
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA