Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsgivaren får snoka i din jobbmejl

Arbetsgivaren får snoka i din jobbmejl

Foto: Hemera Technologies/Thinkstock
Foto: Hemera Technologies/Thinkstock

Den som använder en stor del av arbetstiden till chatt eller annan privat verksamhet på nätet kan riskera uppsägning. I förra veckan fastslog Europadomstolen – i en dom som gällde en sparkad rumänsk ingenjör – att arbetsgivaren också har rätt att granska den anställdes internettrafik.

En rumänsk ingenjör som chattade med sin flickvän och sin bror på arbetstid blev uppsagd 2007. Enligt företagets riktlinjer var sådant chattande förbjudet och han blev avskedad. Ingenjören överklagade till Europadomstolen. Han ansåg att företagets granskning av hans privata konversationer var ett brott mot Europakonventionen. Men i förra veckan dömde Europadomstolen till arbetsgivarens favör. Enligt domstolen är det inte orimligt att en arbetsgivare vill bekräfta att de anställda slutför sina arbetsuppgifter under arbetstid. Arbetsgivaren hade alltså rätt att granska hans mejl.

Agneta Bern, jurist på Sveriges Ingenjörer. Pressbild
Agneta Bern, jurist på Sveriges Ingenjörer. Pressbild

– Det skulle kunna ske en prövning av samma fråga i Sverige, säger Agneta Bern som är jurist på Sveriges Ingenjörer. Det som då skulle prövas vore arbetsgivarens rätt att ta del av arbetstagarens datatrafik. Den svenska domstolen skulle troligen komma fram till samma sak, att Europakonventionen inte hindrar det om det handlar om arbetsrelaterade mejl.

I Sverige säger Datainspektionen förvisso att en arbetsgivare inte bör titta i en anställds privata mejl, men den principen stöds alltså inte av Europakonventionen. Agneta Bern pekar också på den andra sidan av myntet, hur mycket en anställd faktiskt får surfa eller chatta på arbetstid.

– Rättsläget är inte helt klart i den frågan, säger hon och ger några exempel på svenska fall som alla slutade med att Arbetsdomstolen dömde till de anställdas fördel och alltså ogillade uppsägningarna.

Ett fall gällde en anställd på en skola som under 2010 bland annat hade hanterat privat epost och besökt hemsidor i privata ärenden i ”inte obetydlig omfattning”. Han hade till exempel skickat vidare en hel del mejl som hade med hans brors jobb att göra.

Man får ju inte vara ute på nätet så mycket att man missköter jobbet

– Man får ju inte vara ute på nätet så mycket att man missköter jobbet, säger Agneta Bern. Arbetsdomstolen ansåg i och för sig att det fanns skäl för uppsägning, men skolan var skyldig att först ge den anställde en varning, och det hade man inte gjort.

Under 2011 blev en rektor för en privatskola uppsagd. Han hade lagt upp bilder på Facebook med sexuell anknytning. Men Arbetsdomstolen tyckte att arbetsgivaren hade lagt för stor vikt på de artiklar som lokalpress och kvällstidningar hade skrivit om ärendet. Det var inget som rektorn hade igångsatt.

Ett tredje fall handlade om en anställd som pratade i telefon i ett par timmar om dagen. Han var kyrkoherde men majoriteten av samtalen gick till nummer med kopplingar till hans egen byggfirma som han hade vid sidan om. Kyrkoherdens arbetstid var emellertid helt oreglerad med rätt till vissa fridagar under veckorna, vilket gjorde det svårt att precisera vilka samtal som pågått under arbetstid. Även där dömde Arbetsdomstolen till den anställdes fördel, det vill säga att uppsägningen skulle ogillas.

Sture Henckel

10 KOMMENTARER

  1. Inga prejudikat dåledes. Nåväl, vi lär väl bli varse vad det lider men vilken laga tolkning gör du Agneta i egenskskap av erfaren jurist?

  2. Vad kan tänkas gälla om den anställde i sin tjänst, som t ex prästen I exemplet, hanterar sekretessbelagda frågor? Visserligen har förståss den anställde att ägna sig åt sina arbetsuppgifter men är det rimligt att någon går in och kollar?

    • Svar från förbundsjurist Agneta Bern till Per B: Det kan var så att en arbetsgivare inte har rätt att gå in i en arbetstagares datatrafik på grund av att uppgifterna omfattas av sekretess.

  3. Vad jag vet är arbetsgivaren då skyldig att i förväg ha informerat om att man kan komma granska arbetsdatorn, nättrafik, epost mm., om så ej skett kan material som anskaffats på detta sätt ej anföras i sak. Korrekt?

  4. ”Har rätt att…” är inte samma sak som att det är lämpligt för organisationen att genomföra generella mejlkontroller.
    Arbetsgivaren har troligen också rätt att inspektera innehållet i ”sina” byrålådor och att fysiskt kontrollera att inga anställda tar med sig företagets egendom hem.
    MEN alla ”effektivitetshöjande åtgärder” måste vägas mot den upplevda integritetskränkningen och den, mer svårmätbara, effektivitetsminskning som det kan innebära att skapa ett dåligt arbetsklimat.

  5. Är det någon skillnad om arbetstagaren använder privat surfplatta eller smartphone. Är det skillnad om arbetstagaren använder arbetsgivarens internetanslutning eller ej? Jag har svårt att tänka mig att arbetsgivaren har rätt att kontrollera trafik där varken arbetsgivarens utrustning eller nät använts, men att det sker på arbetstid. Däremot har naturligtvis arbetsgivaren rätt att använda andra metoder för att kontrollera att arbetstagaren ägnar sig åt arbete på arbetstid.

    • Svar från förbundsjurist Agneta Bern till Magnus U: Det stämmer att arbetsgivaren inte har rätt att gå in och kontrollera privata surfplattor, telefoner och liknande, men att själva surfandet i sig kan ses som misskötsamhet om det sker på arbetstid.

  6. Vad menas med arbetsgivaren i det här fallet? Vilka har rätt att läsa mina mail och liknande om jag t.ex. arbetar på ett stort företag? Är det min närmaste chef, alla mellanchefer, IT-personal, personalfolk och projektledare eller vilka? En del mail kan ju t.ex. handla om problem med vissa chefer eller andra känsliga saker.

    • Svar från förbundsjurist Agneta Bern till X: Det är en intressant fråga, som har stor praktisk betydelse för den anställde. Det finns tyvärr inte något svar på den frågan för närvarande. Förhoppningsvis kan det komma en dom som klargör rättsläget.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

11
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

Fler utländska doktorander stannar i Sverige

0
Mer än varannan utländsk doktorand stannar i Sverige efter examen. Linköpings universitet, Chalmers och KTH är lärosätena som har flest utländska doktorander som stannar.

Karolina Unger: Civilingenjören som blev klimatinfluencer

4
För två år sedan lämnade Karolina Unger ett välbetalt jobb för att på heltid kunna ägna sig åt det hon brinner för. Hon startade KLIMPO – ett forum för att Sverige ska klara målet att bli klimatneutralt 2045.  

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA