Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Grönt ljus för avgiftsfria moocar

Grönt ljus för avgiftsfria moocar

Foto: Thinkstock/Biglike.
Foto: Thinkstock/Biglike.

Universitet och högskolor ska få använda sina utbildningsanslag för att anordna öppna nätbaserade kurser, så kallade moocs. Kurserna ska vara avgiftsfria men lärosätena ska kunna ta ut en avgift för kursintyg. Det här föreslår en utredning som har överlämnats till regeringen.

Sedan flera år erbjuder universitet och högskolor i många länder öppna nätbaserade kurser, så kallade Massive Open Online Courses, moocs (på svenska moocar). Lärosätena ställer inga krav på de som anmäler sig till kurserna. Det enda som krävs är en dator och tillgång till internet.

Några svenska lärosäten har också anordnat moocar och det finns intresse från fler. Ett hinder har hittills varit oklarheter kring vad som är tillåtet inom ramen för deras uppdrag. I vilken omfattning får lärosätena till exempel arrangera moocar och hur får de finansieras?

Regeringen gav i mars 2015 Universitetskanslersämbetet, UKÄ, uppdraget att utreda möjligheter och hinder med öppna nätbaserade utbildningar i Sverige.

Harriet Wallberg. Foto:  Melker Dahlstrand. melker@dahlstrand.se +46-70-630 20 88
Harriet Wallberg. Foto: Melker Dahlstrand.
melker@dahlstrand.se
+46-70-630 20 88

– Moocar står för en i grunden positiv utveckling, att göra kunskap tillgänglig för stora grupper människor. Den nya utbildningsformen kan bidra till det livslånga lärandet och att höja kunskapsnivån i samhället. Den ger också svenska lärosäten möjlighet att profilera sig internationellt. Det är bra för Sverige, sa universitetskansler Harriet Wallberg när UKÄ presenterades sin rapport vid ett seminarium på onsdagen.

UKÄ föreslår att universitet och högskolor ska få en möjlighet att arrangera öppna nätbaserade kurser och att det behövs en ny förordning som reglerar dessa

–  Förordningen behöver bara vara begränsad och innehålla de bestämmelser som behövs för att tillgodose vissa grundläggande krav på bland annat rättssäkerhet Den bör ge lärosätena stor frihet att själva utforma utbildningarna, förklarade Mikael Herjevik från UKÄ, en av utredarna, under seminariet.

UKÄ föreslår också att lärosätena ska få använda upp till 0,2 procent av sina anslag för att arrangera moocar. Små högskolor ska få möjlighet att söka särskilda medel från regeringen.

Utbildningen ska vara avgiftsfri men lärosätena ska kunna ta ut en administrativ avgift för att utfärda frivilliga kursintyg.

– UKÄ:s ambition har varit att skapa ett regelverk och presentera ett färdigt förslag som kan genomföras utan ytterligare utredning, sa Marie Kahlroth, utredare vid UKÄ och ansvarig för utredningen.

På seminariet medverkade också Maria Knutson Wedel, vicerektor, grundutbildning på Chalmers tekniska högskola och Ronny Sejersen, projektsamordnare på institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska Institutet. Båda delade med sig av sina erfarenheter av en handfull moocar som de två lärosätena har arrangerat.

En svårighet som båda tog upp var möjligheten att examinera studenterna.

– Det är egentligen inte möjligt att veta vem som egentligen sitter vid datorn och det är givetvis ett problem, sa Ronny Sejersen.

ur rapporten

Rapporten innehåller flera förslag som är riktade mot lärosätena:

  • De lärosäten som vill får möjligheter att utveckla öppna nätbaserade kurser, så kallade moocar.
  • Lärosätena får samtidigt möjligheter att utveckla hybrid-kurser, dvs. kurser som ges både som moocar och som utbildningsmoduler i ordinarie utbildning.
  • Samarbeten kring gemensamma nätbaserade utbildningsmoduler för likartade kurser på grundläggande nivå i ordinarie utbildning underlättas. Utbildningsmodulerna kan med fördel kombineras med lokala seminarier och lokal examination.

 

I USA där den här utbildningsformen funnits längre ä ni Sverige har flera lärosäten övergått till att ta ut en avgift för de här kurserna. Maria Knutson Widel både tror och hoppas att den utvecklingen inte kommer till Sverige.

– Vi har en helt annan tradition än USA dels av att utbildning ska vara gratis dels av folkbildning, säger hon.

Utredarna tar också upp de möjligheter att nå ut till stora grupper i samhället och hjälpa till att lösa stora samhällsutmaningar som de öppna nätbaserade utbildningarna ger. En sådan är flyktingfrågan.

Ronny Sejersen på Karolinska Institutet berättade att han tillsammans med kolleger alldeles nyligen inlett diskussioner med Arbetsförmedlingen om möjligheten att arrangera moocar för vårdutbildade som finns bland flyktingarna. Enligt beräkningar finns det omkring 1300 läkare bland de nyanlända.

– En nätbaserad öppen utbildning som vänder sig till sjuksköterskor och läkare skulle kunna innehålla kurser som patientsäkerhet, begreppet patienten i centrum, kulturella likheter och skillnader mellan Sverige och exempelvis Syrien, och hur Försäkringskassan i Sverige fungerar. Men diskussionerna har precis börjat och inga beslut är tagna, sa Ronny Sejersen.

När en förordning för öppna nätbaserade utbildningar kan vara klar finns det inget besked om i dag. Nu ska regeringen läsa rapporten och bestämma sig för hur man vill gå vidare.

 Karin Virgin

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

På tur i liten bil

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 16 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 16 augusti. Trevlig sommar! 

Ingenjörerna har jobbat mer under pandemin

0
Nästan 30 procent av ingenjörerna har fått en större arbetsbelastning under pandemin. Det är dessutom en liten ökning jämfört med förra våren.

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

0
Genom några enkla omformuleringar i platsannonser ökade IT-bolaget Tieto Evry andelen kvinnor som sökte med 32 procent.
Maria Samuelsson, ABB

ABB lyfter HBTQ-frågor – ”Ska kunna vara den man är”

0
Det ska gå att vara öppen HBTQ-person på ABB utan att bemötas illa. I juni hade företaget Pride-månad. Men Akademikerföreningen tycker att företaget är sent på bollen.

Civilingenjör debuterar som sommarvärd

1
"Jag kommer att prata om teknik i framkant och hur den interagerar med oss som människor. Men också vad som krävs av oss som människor att leva i en snabbt föränderlig värld", berättar Claudia Olsson som sommarpratar den 9 augusti.
Bilder från de mest lästa artiklarna 2021

Livslön, konsultpriser och gnälliga kollegor – det här är mest läst i år

0
Här är de 20 artiklar flest läst på Ingenjören.se första halvåret 2021.

Därför kan det löna sig att bli jobbonär

0
Allt fler väljer att jobba samtidigt som de börjar ta ut sin pension. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det dessutom kan löna sig ekonomiskt. 

Unga chefer är mer uppskattade än de själva tror

0
Unga chefer, framför allt kvinnor, har ofta ett annat ledarskap än äldre och manliga chefer. Därför är de mer uppskattade av medarbetare i alla åldrar.
Distans- och kontorsarbete

Olika beslut på teknikföretagen om distans eller kontor

5
Hur kommer Getinge, Ericsson, KTH, Facebook med flera att jobba framöver? Det får du svar på här.

Sveriges bästa lärare är en ingenjör

0
Anders Nyberg vid Leksands gymnasium har utsetts till Sveriges bästa lärare. "Det är ett jätteroligt yrke som jag trivs väldigt bra med".

VI REKOMMENDERAR

Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

0
Sveriges Ingenjörers träningsexpert ger tips för att ta hand om och stärka kroppen.

TOPPLISTA