Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Grönt ljus för avgiftsfria moocar

Grönt ljus för avgiftsfria moocar

Foto: Thinkstock/Biglike.
Foto: Thinkstock/Biglike.

Universitet och högskolor ska få använda sina utbildningsanslag för att anordna öppna nätbaserade kurser, så kallade moocs. Kurserna ska vara avgiftsfria men lärosätena ska kunna ta ut en avgift för kursintyg. Det här föreslår en utredning som har överlämnats till regeringen.

Sedan flera år erbjuder universitet och högskolor i många länder öppna nätbaserade kurser, så kallade Massive Open Online Courses, moocs (på svenska moocar). Lärosätena ställer inga krav på de som anmäler sig till kurserna. Det enda som krävs är en dator och tillgång till internet.

Några svenska lärosäten har också anordnat moocar och det finns intresse från fler. Ett hinder har hittills varit oklarheter kring vad som är tillåtet inom ramen för deras uppdrag. I vilken omfattning får lärosätena till exempel arrangera moocar och hur får de finansieras?

Regeringen gav i mars 2015 Universitetskanslersämbetet, UKÄ, uppdraget att utreda möjligheter och hinder med öppna nätbaserade utbildningar i Sverige.

Harriet Wallberg. Foto:  Melker Dahlstrand. melker@dahlstrand.se +46-70-630 20 88
Harriet Wallberg. Foto: Melker Dahlstrand.
melker@dahlstrand.se
+46-70-630 20 88

– Moocar står för en i grunden positiv utveckling, att göra kunskap tillgänglig för stora grupper människor. Den nya utbildningsformen kan bidra till det livslånga lärandet och att höja kunskapsnivån i samhället. Den ger också svenska lärosäten möjlighet att profilera sig internationellt. Det är bra för Sverige, sa universitetskansler Harriet Wallberg när UKÄ presenterades sin rapport vid ett seminarium på onsdagen.

UKÄ föreslår att universitet och högskolor ska få en möjlighet att arrangera öppna nätbaserade kurser och att det behövs en ny förordning som reglerar dessa

–  Förordningen behöver bara vara begränsad och innehålla de bestämmelser som behövs för att tillgodose vissa grundläggande krav på bland annat rättssäkerhet Den bör ge lärosätena stor frihet att själva utforma utbildningarna, förklarade Mikael Herjevik från UKÄ, en av utredarna, under seminariet.

UKÄ föreslår också att lärosätena ska få använda upp till 0,2 procent av sina anslag för att arrangera moocar. Små högskolor ska få möjlighet att söka särskilda medel från regeringen.

Utbildningen ska vara avgiftsfri men lärosätena ska kunna ta ut en administrativ avgift för att utfärda frivilliga kursintyg.

– UKÄ:s ambition har varit att skapa ett regelverk och presentera ett färdigt förslag som kan genomföras utan ytterligare utredning, sa Marie Kahlroth, utredare vid UKÄ och ansvarig för utredningen.

På seminariet medverkade också Maria Knutson Wedel, vicerektor, grundutbildning på Chalmers tekniska högskola och Ronny Sejersen, projektsamordnare på institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska Institutet. Båda delade med sig av sina erfarenheter av en handfull moocar som de två lärosätena har arrangerat.

En svårighet som båda tog upp var möjligheten att examinera studenterna.

– Det är egentligen inte möjligt att veta vem som egentligen sitter vid datorn och det är givetvis ett problem, sa Ronny Sejersen.

ur rapporten

Rapporten innehåller flera förslag som är riktade mot lärosätena:

  • De lärosäten som vill får möjligheter att utveckla öppna nätbaserade kurser, så kallade moocar.
  • Lärosätena får samtidigt möjligheter att utveckla hybrid-kurser, dvs. kurser som ges både som moocar och som utbildningsmoduler i ordinarie utbildning.
  • Samarbeten kring gemensamma nätbaserade utbildningsmoduler för likartade kurser på grundläggande nivå i ordinarie utbildning underlättas. Utbildningsmodulerna kan med fördel kombineras med lokala seminarier och lokal examination.

 

I USA där den här utbildningsformen funnits längre ä ni Sverige har flera lärosäten övergått till att ta ut en avgift för de här kurserna. Maria Knutson Widel både tror och hoppas att den utvecklingen inte kommer till Sverige.

– Vi har en helt annan tradition än USA dels av att utbildning ska vara gratis dels av folkbildning, säger hon.

Utredarna tar också upp de möjligheter att nå ut till stora grupper i samhället och hjälpa till att lösa stora samhällsutmaningar som de öppna nätbaserade utbildningarna ger. En sådan är flyktingfrågan.

Ronny Sejersen på Karolinska Institutet berättade att han tillsammans med kolleger alldeles nyligen inlett diskussioner med Arbetsförmedlingen om möjligheten att arrangera moocar för vårdutbildade som finns bland flyktingarna. Enligt beräkningar finns det omkring 1300 läkare bland de nyanlända.

– En nätbaserad öppen utbildning som vänder sig till sjuksköterskor och läkare skulle kunna innehålla kurser som patientsäkerhet, begreppet patienten i centrum, kulturella likheter och skillnader mellan Sverige och exempelvis Syrien, och hur Försäkringskassan i Sverige fungerar. Men diskussionerna har precis börjat och inga beslut är tagna, sa Ronny Sejersen.

När en förordning för öppna nätbaserade utbildningar kan vara klar finns det inget besked om i dag. Nu ska regeringen läsa rapporten och bestämma sig för hur man vill gå vidare.

 Karin Virgin

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA