Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Hållbarhet en utmaning för akademin

Hållbarhet en utmaning för akademin

Sverige är egentligen bra på forskning om hållbarhet, men om vi ska bli världsledande behövs bättre finansiering och nya karriärvägar. Det framkom i går på Akademikernas högskolepolitiska forum om hållbarhet.

Tidigare har tillväxten alltid varit huvudmålet och att göra något för miljön har mest betraktats som en uppoffring. Men förra året, 2015, kan kallas för ett slags social brytpunkt, för i dag har det ändrats. I dag har hållbarheten blivit en huvudstrategi, både inom näringslivet och politiken.

Johan Rockström Foto: M. Axelsson/Azote

Det sade huvudtalaren på Sacos seminarium, Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Stockholm Resilience Center och Sveriges kanske tyngst vägande miljöexpert i dag. Han hänvisade till den lyckade överenskommelsen i klimatförhandlingarna i Paris i höstas och andra internationella politiska avtal. Han ser dem som effekter av ett växande intresse för miljöfrågorna.

Men han pekade också på klyftan mellan de omfattande internationella överenskommelserna och de betydligt blygsammare satsningar som enskilda länder har bundit sig för. Här, menade Rockström, har akademin en stor uppgift framför sig.

– Vi måste koppla de nya politiska planerna till akademiskt kunnande, sade han. Hållbarhet är den enda vägen till välfärd, men hur ska det gå till? Det är en enorm akademisk utmaning.

Han tog också upp att vi är på väg in i en era med exponentiellt snabb utveckling inom digital teknik och nanoteknologi och andra områden. Han ville se en koppling mellan den höga innovationsnivån och den nya hållbarhetsagendan, något som ingen riktigt har gjort hittills, menade han. Frågan är alltså hur den tekniska revolutionen ska administreras så att den bidrar till den nödvändiga ökningen av ökad hållbarhet i världen.

– Sustainability Science, tvärvetenskaplig miljöforskning, borde bli en helt egen disciplin, sade han. Nästa forskningsproposition borde få en profil på detta. Sverige är åtminstone den minst dåliga i klassen. Vi skulle kunna bli en supernation på området.

Ett seminarium handlade om hur robotarna och digitaliseringen ändrar samhället. Petter Ögren, robotforskare vid KTH, berättade om hur ABB gått från att bygga stora industrirobotar som var krångliga att programmera, till att alltmer satsa på små smidiga robotar som kan arbeta tillsammans med människor. Han konstaterade, bara halvt på skämt, att hans professorskolleger ibland irriterade sig på att ABB numera ”försökte sno” deras doktorander.

Han såg också framför sig hur självkörande bilar i framtiden minskade behovet av att ha en egen bil när man enkelt kan beställa en förarlös och därför billig taxi i stället. Färre privatägda bilar frigör också stora ytor längs gatorna i städerna, ytor som i dag går åt till parkering.

Mårten Blix, doktor i nationalekonomi, tog upp hur den snabba digitaliseringen påverkar samhället. Han la fram tre alternativa perspektiv. Enligt vissa forskare kommer automatiseringen innebära att många yrkesgrupper, allt från chaufförer och kontorsassistenter till ekonomer och jurister, förlorar sina jobb. Andra hävdar att det inte är något speciellt med digitaliseringen. Människan har alltid befunnit sig mitt i en strukturomvandling av något slag, medan ytterligare en grupp, dit han räknade sig själv, tror att jobben i stor utsträckning blir kvar, men att omställningen kommer att medföra vissa spänningar i samhället.

Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, tyckte att det finns en tröghet i hur man publicerar och en slentrian i hur forskningspengar delas ut. Tvärvetenskap missgynnas. Han efterfrågade bättre möjlighet att att göra karriär i forskningen och även mer pengar till mer fantasifull forskning. Samtidigt finns en trend som pekar åt andra hållet. Enligt Irina Reyes, sakkunnig i EU-kommissionen, ändras forskningens karaktär oåterkalleligen av den digitala tekniken. Den bidrar till att allt fler forskare arbetar med öppna data, så kallad open science.

Joakim Palme. Foto: Delmi

Sist ut bland föreläsarna var Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet och ordförande för Delegationen för migrationsstudier, Delmi. Han kom in på frågan om hur olika forskningsområden kan korsbefrukta varandra.

– Jag ser på en rad områden att det finns otroligt fruktbara samarbeten mellan humanistiska ämnen och naturvetenskapen, sade han. Språkforskning, där man ser bilder av hur hjärnan aktiveras av vissa språktester, till exempel.

Han pekade också på att ämnen som nationalekonomi, statsvetenskap och sociologi närmar sig varandra, där de främsta nationalekonomerna numera är mycket aktiva på miljöområdet.

I ett svar på en fråga från publiken kritiserade han också lärosätenas finansiering. Han sade att systemen var stela och hade stora inslag av ad hoc-lösningar.

– För 15 år sedan satsade man på centers of excellence, utan att riktigt veta varför det var så bra. Sedan har man satsat på framstående enstaka forskare, och sedan på yngre forskare.

Joakim Palme tyckte att sådana satsningar verkar mer drivna av modeflugor än av bevis för att de skulle vara särskilt framgångsrika. Han efterfrågade därför längre projektperioder och större frihet för forskare att använda sina forskningsmedel.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA